Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Coyet, Carl Fredric - 7. Coyet, Henriette - Crælius, släkt - 1. Crælius, Carl Magnus - 2. Crælius, Per Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Coyet
12S
Crælius
Henriette Coyet.
1849. — C:s officerstjänst hade
huvudsakligen förlagts till
skärgårdsflottan. Det var därför naturligt för
honom att efter sammanslagningen,
som han energiskt motsatte sig, kämpa
för sjöförsvarets organiserande som
skärgårdsflotta med uppgivande av
linjeskeppen ss. mindre lämpade för de
sv. behoven. Dessa synpunkter
framlade han bl. a. som led. av 1826 års
kommitté ang. sjöförsvaret. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1813 och
sera-fimerriddare 1853. — Gift 1798 med
Ulrika Eleonora Egerström. T. D.
7. Coyet, Hilda Eleonore
Henriette (Ette) Dorotée Amelie,
friherrinna, slottsfru, filantrop, f. 16
mars 1859 i Hälsingborg, † 28 aug.
1941 på Torup, Bara skn, Malmöh.
län. Föräldrar: generallöjtnanten
friherre Bror Cederström och grevinnan
Amelie Ehrensvärd. — C. intog en
ledande ställning inom den skånska
hemslöjdsrörelsen. Hon var från 1905
led. av styr. för Malmöh. läns
hem-slöjdsfören. och var 1910—15 ordf. i
dess arbetsutskott samt 1916—23
ordf. i utskottet för utgivande av
"Gammal allmogeslöjd från
Malmöhus län". Med detta samlingsverk,
som C. redigerat tills, med Ebba
Billing, gjorde hon en mycket värdefull
insats för tolkningen av den gamla
skånska textilslöjdens praktiska och
konstnärliga betydelse. Tack vare C:s
väckande och outtröttliga arbete liar
den skånska hemslöjden upplevt en
verklig renässans. Hon tillhörde från
1928 stora styr. för 1930 års
konst-slöjdsutställning i Stockholm. Hon var
dessutom ordf. i styr. för
Fredrika-Bremer-förb:s stipendienämnd för
Malmöh. län från 1911, ordf. i Sv. röda
korsets kommitté för mottagande av
tyska och österrikiska krigsbarn i
Skåne 1919—20 och stiftande led.
av Vet. soc. i Lund samt led. av dess
styr. från 1920. — Inom den skånska
hembygdsvården gällde C:s
intresse främst hemtrakten, Bara härad,
där hon innehade talrika krävande
förtroendeuppdrag. Som borgfru på
Torups slott utövade C. en storslagen
gästfrihet och gjorde sitt hus till en
samlingspunkt för sv. kulturliv. Hon
erhöll Illis quorum 1922 och Litteris
et artibus 1937. — Gift 1884 med
hovmarskalken Gustaf (Gösta) Johan
Coyet.
Crælius, släkt, härstammande från
konduktören vid fortifikationsstaten
och ingenjören i Kalmar Magnus
Gabriel C. († 1693), som vid mitten av
1600-talet flyttade från Kurland eller
Livland till Sverige. En yngre son till
honom, kontraktsprosten och
kyrkoherden i Mönsterås Magnus Gabriel C.
(f. 1686, † 1750), hade sönerna
krono-befallningsmannen Magnus Gabriel C.
(f. 1727, † 1783), hovkamreraren och
dir. vid Kosta glasbruk Frans
Christian C. (f. 1733, † 1798) och
kyrkoherden Gustaf C. (f. 1747, † 1806), vilka
blevo stamfäder för var sin släktgren.
Till den andra grenen hörde Frans
Christian C:s söner, förste
sångmästaren Carl Magnus C. (C. 1) och
prosten och kyrkoherden Johan Per C. (f.
1777, † 1820), farfar till
bergsingenjören Per Anton C. (C. 2). De två
första släktgrenarna fortleva ännu,
medan den tredje grenen numera är
utdöd.
1. Crælius, Carl Magnus,
sångpedagog och sångare (tenor), f. 4
april 1773 i Kosta, Ekeberga skn,
Kronob. län, † 7 juni 1842 i
Stockholm. Föräldrar: direktören ocli
hovkamreraren Frans Christian C. och
Maria Helena Hedenstjerna. — C.
blev student 1790 vid Uppsala univ.,
var sedermera skrivare på ett
landskontor, 1796—97 revisor i
Storami-ralsämbetet och 1797—1801 revisor
i Kammarrevisionen. Åren 1795—
1806 var han även engagerad vid
K. teatern i Stockholm, där han
huvudsakligen framträdde som
konsertsångare. C. innehade 1802—09
stipendier för utländska studieresor och gav
konserter bl. a. i Berlin och Leipzig.
För K. teaterns räkning engagerade
han under denna tid, dock med
olyckligt resultat, en del utländska
operaartister. Åren 1809—14 och 1816—
31 var C. sångmästare vid K.
teatern och medverkade även vid en del
av teaterns konserter. Åren 1814—15
var han lärare i solosång vid Mus.
akad:s sångskola. — C. synes
åtminstone i utlandet ha varit ganska högt
skattad för sin sångkonst, medan
han i hemlandet delvis misskötte sina
tjänster och ofta varnades för
försumlighet. Mest betydande blev hans
sångpedagogiska gärning, som av
samtiden fick ampla lovord. C. fram-
trädde även som komponist med
ett häfte solosånger i gängse
italiensk koloraturstil "Quattro pezzetti
di canto" (omkr. 1825) och översatte
vidare till svenska en del operatexter.
Han erhöll hovsekr:s titel och blev
1822 led. av Mus. akad. — Gift 1)
1795 med Johanna Fredrika (Jeanette
Fredrique) Fredrisen, dotter till
hertig Fredrik Adolf och skådespelerskan
Jeanette Frederique Löf (Löwe); 2) i
Bom med Caterina Silvia Gertruda
Calderari. P. L.
2. Crælius, Per Anton,
ingenjör, uppfinnare, f. 2 nov. 1854 i
Stockholm, † 7 aug. 1905 därstädes.
Föräldrar: sekreteraren i
Kommerskollegium Frans Anton C. och Beate
Pauline Lundbom. Brorsons son till
C. 1. -— Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1874 blev C. s. å. student i
Uppsala men slog om och genomgick
1874—-77 Teknologiska inst. Som
bergsingenjör praktiserade han först
vid Dalkarlsbergs och Falu gruvor
samt på Färöarna. Åren 1879—80
företog han studieresor i Tyskland,
Frankrike och Belgien. Åren
18S0—-81 var han anställd vid gruvföretag
i Förenta staterna, där han särskilt
studerade bergborrningsmetoderna.
Efter hemkomsten blev han 1884
ingenjör vid Norbergs gemensamma
gruvförvaltning ocli 1886 vid
Engels-bergs oljefabriksab. samt verkade
1890—1900 som disponent vid
Mor-gårdshammars mekaniska
verkstads-ab., som på C:s initiativ genomgick
moderniseringar och utvidgningar i
driften,, bl. a. med tillverkning av
miaskinseparatorer. — C:s stora
insats är emellertid lians arbete för
dia-mantbergborrningen, som han införde
i Sverige på 1880-talet. Från 18S6 till
sin död var han dir. för Sv.
diamant-bergborrningsab. Han konstruerade
själv olika borrmaskintyper, bl. a. de
nu använda Crælius kärnborrmaski-
Carl Magnus Crælius. Målning (detalj) av
okänd konstnär 1828.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
