Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronhawen, ätt - Cronhawen, Paul - Cronhielm, ätter - 1. Cronhielm, Polycarpus - 2. Cronhielm, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cronhawen
136
Cronhielm
Cronhawen, ätt, vars äldste kände
stamfar Henrik Unbehawen levde pä
1600-talet oeh bodde i Holland. Hans
son Jakob Unbehawen inkom under
1600-talets andra hälft till Sverige
och blev borgare och vinskänk i
Karlskrona. Dennes son, kommendören Paul
Unbehawen (se nedan), adlades 1727
under namnet C. och slöt själv sin ätt.
Cronhawen, Paul, före adlandet
Unbehawen, sjöofficer, f. 23 aug.
1687 i Karlskrona, † 30 jan. 1746
därstädes. Föräldrar: vinskänken och
borgaren Jakob Unbehawen och
Margareta Henriksdotter Bulow. — C.
gick till sjöss 1701 och fick under de
följ. ären stor erfarenhet i fransk ocli
engelsk krigstjänst. Han anställdes
vid sv. flottan 1709, blev
underlöjtnant 1710, amiralitetskapten 1715
ocli kommendör s. å. efter att som
eskaderchef under Mikael Henck lia
med berömmelse deltagit i
sjöstriderna utanför Stralsund. Han adlades
1727 och blev schoutbynacht
(konteramiral) 1741, då kriget med Ryssland
började, samt förde somrarna 1741
—42 tidvis befälet över den sv.
flottan i Finska viken. Hindrad av svåra
farsoter bland fartygsbesättningarna,
av officerarnas långt drivna
försiktighet inför faran och tydligen även
av en med åldern framträdande egen
oföretagsamhet, undandrog sig C. från
att lyda överbefälhavaren general
Lewenhaupts order att samverka med
honom. Han gav därigenom ryssarna
onödiga fördelar, varför ban efter
kriget straffades med förlusten av ett
halvt års lön. —Gift 1) med Charlotta
Granskog; 2) med Anna Kratz. T. D.
Cronhielm, ätter, vilkas äldste
kände stamfar var landsdomaren i
Dippoldiswalde i Sachsen Christoffer
Krumbiegel (Crumbügel eller
Crum-bygel) († före 1640). Hans son,
landshövdingen Polycarpus Krumbygel (C.
1), inkom på 1640-talet till Sverige,
adlades 1675 med namnet C. men tog
ej introduktion och upphöjdes 1691 i
friherrligt stånd. — C. l:s son,
kanslipresidenten Gustaf C. (C. 2), erhöll
1712 grevlig värdighet under namnet
C. af FI os t a. Dennes andre son,
lagmannen i Västmanland greve Lars C.
(f. 1698, † 1755), blev stamfar för en
under 1800-talet fortlevande ättegren.
En sonsons dotter till honom var
skrift-ställarinnan grevinnan Pauline C. (C
6). Med en kusins son till henne,
godsägaren greve Carl C. (f. 1S46, † 1904),
utdog denna grevliga ätt på
svärdssidan. —-C. l:s son, assessorn i
Kammarrevisionen friherre Jakob C. (f.
1665, † 1712), blev stamfar för den
friherrliga ätten C. och farfars far till
kaptenen vid örlogsflottan friherre
Polycarpus C. (f. 1790, † 1843); med
denne utdog den friherrliga ätten C.
Polycarpus Cronhielm. Målning (detalj) av
okänd konstnär.
på svärdssidan. — C. 1:8 son,
över-stallmästaren riksrådet Salomon C.
(C. 3), erhöll 1719 grevlig värdighet
under namnet C. af Hakunge och
blev farfar till översten vid
Österbottens reg. greve Axel Fredrik C. (f.
1726, † 1773). Dennes söner, majoren
greve Carl Emil C. (f. 1752, † 1806)
och kaptenen greve Polvcarpus
Salomon Erik C. (f. 1757, † 1799), blevo
stamfäder för ättens nu levande
tveni e grenar. Till den äldre av dessa
hörde greve Carl Emil C:s dotter,
grevinnan Charlotta C. (C. 4), gift
Berger ocli känd som förf. under detta
namn. En bror till henne var
politikern greve Otto August C. (C. 5). Med
en son till greve Polycarpus Salomon
Erik C., greve Carl Gustaf C. (f. 1782,
† 1852), immatrikulerades den
grevliga ätten C. 1818 på Riddarhuset i
Finland.
1. Cronhielm, Polycarpus,
före adlandet Krumbygel, friherre,
ämbetsman, f. 1629 i Dippoldiswalde
i Sachsen, † 14 april 1698 på Västerås
slott. Föräldrar: notarius publicus
och landsdomaren Christoffer
Crumbügel och Regina Cammerath. — C.
flydde under trettioåriga kriget jämte
sin mor till Stettin ocli gick en kort
tid i gymnasiet därstädes. Antagligen
i början av 1640-talet inkom han
till Sverige, där hans styvfar, Ewald
Wolff, som var köksmästare hos
drottning Kristina, skaffade honom
en anställning som kammartjänare
hos denna 1648. Han befordrades
till skrivare i klädkammaren 1649
och till husgerådsmästare 1650.
Sedan C. under polska kriget följt Karl
X Gustav i fält och lians
administrativa förmåga därvid uppskattats,
öppnades ämbetsmannabanan för
honom efter fredsslutet. Han
utnämndes till chartæ-sigillatæ-inspektor
1661, till e. o. assessor i Kammar-
revisionen 1666, till assessor
därstädes 1674 och adlades följ. år under
namnet C. Åren 1677—79 var han
Nils Bielkes medhjälpare vid
rekryteringen av Livreg. och Västgöta
kavalleri, och då Bielke reste till
Frankrike 1679, fick C. ensam slutföra
denna uppgift. S. å. kom han in på
det arbetsfält, där han skulle göra
sin största insats. Han förordnades
att i Västergötland och vissa
angränsande landskap med hjälp av
vederbörande landshövdingar genomföra
indelningsverket vid kavalleriet och
infanteriet samt från 1683 även vid
landsstaten ocli den övriga
civilstaten. I samband därmed verkställde
lian reduktionen av talrika större
förläningar, blev 1683 led. av
reduktionskommissionen för Älvsb. och Skarab.
län och medverkade även från 16S9
vid revisionen av det ständiga
knektehållet och indelningsverket i de
nämnda länen. C. utnämndes till
kammarråd 16S8 samt till landshövding i
Skarab. län 1690 och i Västerås län
1693. Han upphöjdes 1691 i friherrligt
stånd. C. hade genom sina insatser på
det kamerala området, sin pålitlighet
och sin älskvärda humor vunnit Karl
XI :s särskilda bevågenhet och liörde
efter sin förflyttning till Västerås till
konungens närmare vänkrets. — Gift
med Hebbla Standorph från Danzig.
2. Cronhielm, Gustaf, greve,
ämbetsman, politiker, f. 18 juli 1664 i
Stockholm, † 3 juni 1737 därstädes.
Son till C. 1. — C. studerade vid
Uppsala univ. 1677—82 och fortsatte
därefter studierna i Riksarkivet för att
sätta sig in i Sveriges politiska
skriftväxling. Åren 1684—87 vistades
C. i London, en längre tid i Paris och
från 1686 som kammarjunkare vid
det wurttembergska hovet. Han
anställdes som hovjunkare hos Karl XI
1687 och blev vid årsskiftet 1688—89
kammarherre hos kronprinsen,
vilkens bitr. lärare han blev 1695. Han
efterträdde sin fader som
landshövding i Västmanl. län 1698. År 1710
gjorde C. en kraftfull insats på
utskottsmötet, där han fungerade som
v. lantmarskalk. Han utnämndes s. å.
till hovkansler och föreslogs av rådet
till president i Wismarska tribunalet
samt arbetade under ett par år som
ordf. i den räfstekommission, som i
dec. 1710 sattes att undersöka
generalguvernören i Göteborg Erik
Siö-blads förvaltning. Han utnämndes
1710 därjämte till k. råd,
kansliråd ocli ordf. i lagkommissionen,
upphöjdes till greve 1712 samt fick av
Karl XII i uppdrag att leda
flottutredningen s. å. Han var 1713—14
kansler för Lunds univ. Under den
politiskt upprörda tiden efter Ivar!
XII:s död fick C. som dir. (från dec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
