Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cyrén, Otto - Cyrus, Allan - Cysch, Sophie - Cžapek, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cyrus
156
Czapek
Otto Cyrén.
Meddelanden från Sveriges kemiska
industrikontor sedan 191S. Han är
sakkunnig bisittare för vissa
patentmål vid Stockholms rådhusrätt sedan
1928 och var sakkunnig för utredning
rörande ett statens inst. för
folkhälsan 1936 samt rörande enhetlig
livsmedelslagstiftning 1936. Därjämte är
han ordf. i Sällskapet Fauna sedan
1933 och v. ordf. i Stockholms
naturvetenskapliga fören. sedan 1933.
—-C. liar företagit ett stort antal
studieresor, bl. a. 24 resor inom
Medelhavsområdet ocli Främre Asien, från de
atlantiska öarna ocli Marocko till
Mindre Asien, Kaukasus och n.
Persien, huvudsakligen för herpetologiska
undersökningar. Han har utgivit ett
100-tal arbeten (de flesta i in- och
utländska tidskr. och samlingsverk),
dels med kemiskt, tekniskt och
industriellt ekonomiskt innehåll, ss.
"Syntetiska färgämnen och läkemedel"
(utgörande del 10, 1939, av "Tekniskt
folkbibliotek"), dels över biologiska
ämnen, främst om herpetologi, ss.
bl. a. "Klima und
Eideclisenverbreit-ung" (1924), "Ormar i fantasi och
verklighet" (1934), "Några nyare
undersökningar rörande ormgifterna,
deras sammansättning och
terapeutiska användning" (1938), "Beiträge
zur Herpetologie der Balkanhalbinsel"
(1941), "Der thessalische Olymp"
(1928) och "Vegetationsbilder aus
Portugal" (1930) i Karsten und Scheneks
"Vegetationsbilder". Dessutom har C.
utgivit flera reseskildringar, bl. a. i
Ord och bild och i Ymer, samt
illustrerat Stuxbergs "Sveriges och Norges
fiskar" (1892—93). C. är såsom biolog
internat, känd specialist på
paleark-tiska reptiler och amfibier, särskilt
Europas och Medelhavsländernas. ■—
Ogift. G. N.
Cyrus, Jolin Ludvig Allan,
kustartilleriofficer, f. 1 aug. 1887 i
Göteborg. Föräldrar: fabrikören Josef
Ludvig C. och Fanny Eleonora
Schwering. — C. avlade studentex. i
Norrköping 1907 och officersex. 1909 samt
blev vid kustartilleriet underlöjtnant
1909, löjtnant 1914, kapten 1920,
major 1934, överstelöjtnant 1937 och
överste 1940. Han genomgick
Sjökrigshögskolan 1917—19, var
adjutant i chefens för kustartilleriet stab
1919—22 och 1931—35,
reg.-kvarter-mästare vid Vaxholms
kustartilleri-reg. 1924—30 och stabschef i chefens
för kustartilleriet stab 1935—40 samt
är chef för Vaxholms kustartillerireg.
sedan 1940. C. var led. av
krigsunder-visningskommissionen 1935—37 och
lärare i kustfästningslära vid
Sjökrigshögskolan 1934—40. Han liar
bl. a. utgivit "Den optiska
krigstelegrafien" (1912), "I vad mån bör
kustartilleriet göras rörligt?" (i Krigsvet.
akad:s handl. och tidskr. 1919,
belönad med silvermedalj), "Studier i
kustartilleriets taktik" (1920),
"Lärobok i vapenlära för kustartilleriet"
(1921), "Vaxholms fästnings
kommendanter" (1927) och "Det fasta
kustförsvaret med kustartilleriet"
(1929, i "Sveriges försvar"). C. blev
led. av Örlogsmannasällskapet 1937.
Åren 1927—29 tillhörde han
stadsfullmäktige i Vaxholm. — Gift 1915
med Ebba Sofia Röhl. A. G.
Cysch, Hedvig Carolina Sophia
[Sophie), operettsångerska
(sopran) ocli skådespelerska, f. 15 okt.
1847 i Stockholm, † 20 mars 1917
därstädes. Föräldrar: vaktmästaren Karl
Erik Wiberg och Anna Elisabet
Sederström. —- C. utbildade sig vid A.
Selinders balettskola 1857—63 och K.
teaterns elevskola 1863—65 och
spelade 1865—66 vid C. G. Hesslers
teatersällskap, 1866—67 på Nya
(sedermera Stora) teatern i Göteborg ocli
1867—72 på Sv. teatern i Helsingfors.
Bland hennes roller där märkas
Sigrid Stålarm i J. J. Wecksells "Daniel
Hjort", Sigrid den fagra i F. Hed-
Sophie Cysch.
Joseph Czapek. Målning (detalj) av G.
Saloman (Musikhistoriska museet, Stockholm).
bergs "Bröllopet på Ulfåsa", Julia i
Shakespeares "Romeo och Julia",
Cordelia i densammes "Kung Lear"
och Agnes Sorel i Schillers
"Orleans-ka jungfrun". C. gjorde sig även
bemärkt som sångerska och
framträdde med stor framgång i bl. a. Suppés
"Den sköna Galathea", Aubers
"Muraren", Offenbachs "Förlofning vid
lyktsken" och A. Adams
"Nürnberger-dockan". Detta ledde till att hon 1872
—-77 var engagerad vid K teatrarna i
Stockholm. Hon framträdde där bl. a.
i Shakespeares "Mycket väsen för
ingenting", Ponsards "Det besegrade
lejonet" och "Hedern och penningen"
samt i Augiers "Lejon och räfvar".
Sin sångröst fick C. tillfälle att
ytterligare utbilda under en vistelse
i Paris 1877—79. Efter återkomsten
var hon 1879—80 knuten till Nya
teatern i Göteborg och 1880—81 till
Mindre teatern samt 1881—82 till
Nya teatern, de båda sistnämnda i
Stockholm, där hon snart vann
erkännande som en av samtidens främsta
operettsångerskor, bl. a. för sin
lysande framställning av titelpartiet i
offenbachoperetten "Sköna Helena".
Efter sitt giftermål 18S2 gästspelade
C. till 1888 med stor framgång på
olika scener i Stockholm och
Göteborg; bl. a. utförde hon titelrollerna
i Hervés operetter "Lili" och "Lilla
helgonet" (Djurgårdsteatern 1882 och
1883). — Gift 1882 med
grosshandlaren Karl Teodor Cysch. P. L.
Czapek [t/a’-], Joseph Wolfgang,
tonsättare och musikdirektör, f. 19
mars 1825 i Prag, † 6 juli 1915 i
Ljungskile, Ljungs skn, Göteb. län.
Föräldrar: tonsättaren och organisten
Wenzel C. och Maria Kindl. — C.
började redan vid sex års ålder spela
violin och var 1837-—43 elev vid
Prag-konservatoriet av Fr. Pixis i violin ocli
D. Weber i harmonilära och komposd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
