Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, David - Dahl, Eric, präst, psalmförfattare, se s. 161 - Dahl, Frans, skolman, politiker, se s. 163 - Dahl, Fredrik, agronom, se s. 162 - Dahl, Gustaf, arkitekt, högskollärare, se s. 162 - Dahl, Hjalmar - Dahl, Michael - Dahl, Tora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahl
160
Dahl
Hjalmar Dahl.
terna. Han utnämndes till
byggnads-råd och byråchef i Byggnadsstyr.
1937. — Efter sin hemkomst från
Amerika deltog D. först (delvis tills,
med P. Hedqvist) med framgång i en
rad arkitekttävlingar, bl. a. i
tävlingen om Sv. kyrkan i Helsingfors 1926
och om Katarina realskola i
Stockholm 1928. Han inlade även goda
förslag till stadsplaner för Saltsjöbaden
(1920) och i Stockholm för Staden
mellan broarna (1923) och för yttre
Kungsholmen (1927). Det första
offentliga uppdrag D. fick sig
anförtrott var byggandet av Högalids
församlingshus (1927), vilket följts av
andra viktiga byggen i huvudstaden,
ss. Katarina realskola (tills, med P.
Hedqvist, 1931), Södermalms högre
läroanstalt för flickor (1936), Lyceum
för flickor (1938) och icke minst den
arkitektoniska utformningen av
Tranebergsbron (1934) och Västerbron
(1935). Han liar också handhaft
ombyggnaden av S:t Eriksbron i
Stockholm (1937) oclf univ.-byggnaden i
Uppsala (sedan 1938). — D. arbetar
snarast i funktionalismens anda med
rena linjer, ytor och volymer som
uttrycksmedel. — Gift 1931 med
Marianne Key. Th. N.
Dahl, Erie, präst,
psalmförfattare, se s. 161.
Dahl, Frans, skolman, politiker,
se s. 163.
Dahl, Fredrik, agronom, se s.
162.
Dahl, Gustaf, arkitekt,
högskollärare, se s. 162.
Dahl, Hjalmar Olivier, ingenjör,
högskollärare, f. 20 jan. 1881 i
Hedemora landsförs., Kopparb. län.
Föräldrar: kamreraren Erik Magnus D.
och Sofia Olivia Sundell. — D.
avlade mogenhetsex. i Falun 1899 och fil.
kand.-ex. i Uppsala 1900 samt
utexaminerades 1905 från Tekn. högskolans
fackavd. för gruwetenskap. Han var
1904—07 lärare i matematik,
maskinlära m. m. vid Filipstads bergsskola
och anställdes 1907 som
turbinkon-struktör vid ab. Finshyttan i
Filipstad. Sedan 1913 (ord. sedan 1914)
har D. varit prof. i läran rau
vattenmotorer och pumpar vid Tekn.
högskolan och tillika tf. prof. i
bergsmekanik där 1914—15 och tidvis 1915
—17 samt tidvis även i hyttmekanik
1917—18. Han har varit föreståndare
för Tekn. högskolans fackavd. för
maskinbyggnad och mekanisk
teknologi från 1922, med några avbrott.
Han blev led. av Ing. vet. akad. 1919.
— D:s specialområde är
vattenturbiner, som han började konstruera 1905.
Med stöd av turbinprovningsanstalten
vid Finshyttan förbättrade han den
s. k. francisturbinen i avseende på
snabbhet och verkningsgrad. År 1907
konstruerade D. en turbinregulator,
senare även fläktar och pumpar, bl. a.
de första vertikala
värmelednings-pumparna i Sverige. Han har utövat
en omfattande konsultativ
verksamhet, bl. a. för Vattenfallsstyr :s
räkning, och även utgivit ett flertal
skrifter inom sitt fack, bl. a.
"Kaplanturbin eller propellerturbin" (1925),
"Fenomenet kavitation" (1938) och
"Die Strömungs- und
Druckverhält-nisse in schnellaufenden
Wassertur-binen" (1940). — Gift 1905 med Ellen
Berndes. S. R.
Dahl, Michael, porträttmålare,
huvudsakligen verksam i England, f.
omkr. 1659 i Stockholm, † 20 okt. 1743
i London. Son till Katarina D. ■— D.
arbetade först hos den ungerske
målaren Martin Hannibal på dennes ateljé
i Stockholm ocli sedan hos D. K.
Ehrenstrahl. År 1682 for han via
Antwerpen, där han ordnade en
utställning av Ehrenstrahls målningar, till
London och trädde i tjänst hos
gravören R. White men överflyttade
snart till G. Knellers ateljé. År 1685
vistades han i Paris och for därifrån
till Italien. I Rom övergick han till
katolicismen (1687). Efter att ha
besökt Frankfurt am Main återvände
han till London, där han 1689 hade
egen ateljé. — Hans äldsta kända
arbete, ett porträtt av drottning
Kristina, som han målat under vistelsen
i Rom 1687 (nu på Grimsthorpe
Castle), visar med sitt myller av
emblem och accessoarer, att han gått i
den franska barockens skola. Efter
D:s återkomst till England gör sig
inflytandet från venetiansk
porträttkonst mera gällande i färgval och
behandling, men det starkaste inslaget
i hans konst utgör likväl den engelska
traditionen från van Dyck över P.
Lely och G. Kneller. Hans stil äger
emellertid personlig egenart i den
mjuka modelleringen och den vene-
tianskt påverkade koloriten. Hans
tidigare porträtt kännetecknas av en
nästan dockliknande skönhet, som
likväl särskilt i marasporträtteii så
småningom viker för en mera realistisk
uppfattning. Av D: s rika produktion,
som spänner över närmare ett halvt
sekel, må här endast nämnas de bägge
sviterna av "Skönheterna" på
Pet-worth House (omkr. 1696) och
amiralerna i Greenwich Hall (1702—08)
samt porträtten av sir George Rooke
(omkr. 1707), hertigen av Ormond
(1712, National Portrait Gallery),
earlen av Scarsdale (omkr. 1720, Nat.
mus.) och Catherine Bristow
(Squer-ryes Court). — D., som snart nådde
ryktbarhet och en framskjuten
ställning i England, kallades av Karl
XII att efterträda Ehrenstrahl som
hovmålare i hemlandet (169S) men
avslog anbudet. Han upprätthöll
emellertid förbindelser med Sverige
och särskilt med de sv. konstnärer,
som besökte England, vilka han på
bästa sätt bistod. Tills, med sv.
sändebudet Chr. Leijoncrona och andra
framstående medl. av den sv. kolonin
i London bildade han också en
sv.-engelsk klubb. — D. var en
uppskattad kännare och samlare av konst ocli
tillhörde "The Bose and Crown Club",
Englands förnämsta sammanslutning
av konstkännare under hans tid. Han
deltog också i stiftandet av landets
första konstakad., St. Luke’s
Aca-demy. -— Gift 1) 1685 med Anna
Margareta von der Horst; 2) omkr.
1707 med en engelska. Han hade två
döttrar och en son, Michael D.,
vilken även var målare men dog ung.
— Litt.: W. Nisser, "M. D. and the
contemporary swedisli school of
pain-ting in England" (1927). Th. N.
Dahl, Tora Armida,
författarinna, f. 9 juni 1886 i Stockholm.
Föräldrar: arkitekten Gustaf Theodor
Michael Dahl. Gravyr av W. H. Watt efter
självporträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
