Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahl, släkt - 1. Dahl, Fredrik - 2. Dahl, Gustaf - 3. Dahl, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahl
162
Dahl
Fredrik Da]ll.
adjunkten i svenska, matematik,
historia och geografi vid Högre
latinläroverket å Södermalm i Stockholm
Sven Gudmund D. (f. 1833, † 1904),
bekant som översättare av grekiska
och latinska förf. och som utgivare av
flera läroverksmatriklar. — Ättlingar
till tredje grenens stamfar,
grosshandlaren i Göteborg, kamreraren i
Göteborgs sparbank Peter D. (f. 1783,
† 1877), leva i Tyskland.
1. Dahl, Fredrik August,
agronom, f. 23 mars 1S18 i Göteborg, † 29
nov. 1890 i Kristiania. Föräldrar:
köpmannen och godsägaren Jacob D.
och Anna Hedvig Brink. — T),
studerade vid Chalmerska slöjdskolan 1832
—35, var bruks- och lantbrukselev i
Värmland 1835—36 och genomgick
Degebergs lantbruksinst. 1S36—38.
Ären 1838—47 var han inspektor vid
större skånska egendomar
(Marsvinsholm, Araslöv, Jordberga). Vid
Ultuna lantbruksinst., som började sin
verksamhet 1848, utsågs han 1846 till
inspektor och andre lärare i praktiskt
lantbruk samt till förvaltare av
lant-ekonomin; lian lämnade Ultuna 185S.
Som sakkunnig biträdde D. 1S54 vid
organiserandet av Aas höiere
land-brugsskole (i Norge, nära Kristiania),
vars verksamhet påbörjades 1859. År
1858 utnämndes han till dir. för denna
skola, där han handhade den
praktiska jordbruksundervisningen och
vissa tider föreläste i jordbrukslära;
han avgick 1S80, arrenderade 1882—
S8 egendomen Solberg i Östre-Aker
och bodde sedan vid eller i Kristiania.
—- Som praktisk jordbrukare kom D.
att särskilt intressera sig för
dräneringsfrågor, och han har kallats
föregångsmannen inom den sv.
rörtäck-dikningen. Av väsentlig betydelse för
mejerilianteringen voro de
undersökningar han utförde rörande avkylning
av mj ölk för uppnående av största möj
-liga gräddsättning; oberoende av Gus-
taf Swartz och samtidigt med denne
utarbetade lian 1863 den kända
isvattenbehandlingen av mjölk (Swartzska
ismetoden). C. utgav "Om åkerjordens
afdikning" (1853; 3:e uppl. 1863),
"Om Melkebrug især efter
Afkjölings-methoden" (1868), "Om mjölkens
behandling efter olika metoder" (s. å.)
ocli ett stort antal smärre
lantbruksskrifter. Åren 1874—83 redigerade
han Tidsskrift for landmænd. — Vid
Aas utförde D. ett omfattande
nybyggnadsarbete ocli förbättrade
jorden genom täckdikning. I
organisatoriska och ekonomiska frågor råkade
han i konflikt med de anslagsbevilj
ande myndigheterna, och han begärde
avsked i förtid. Numera torde man
allmänt inse lians förtjänster och
erkänna nyttan av hans gärning. —
Gift 1) 1842 med Emilie Maria
Sofia Brandtman, † 1858; 2) 1861
med Ilelga Margaretlie Charlotte
Anker. S. L.
Gustaf Dahl.
2. Dahl, Frans Gustaf Abraham,
arkitekt, högskollärare, f. 13 febr.
1S35 i Stockholm, † 21 sept. 1927
därstädes. Föräldrar: läraren vid
Hillska skolan å Barnängen Sven
Abraham D. och Carolina Ulrika Mineur.
Brorson till D. 1. — D. genomgick
Konstakad:s byggnadsskola 1851—
64, varefter han studerade i Tyskland,
England, Frankrike, Spanien och
Italien till 1867. Han blev e. o.
konduktör hos överinteiidentsämbetet 1859,
bitr. arkitekt vid vården av kronans
byggnader i Stockholm 1868, Vet.
akad:s arkitekt 1875, bitr. lärare i
ornamentik vid Tekn. högskolan
1877, v. prof. i arkitektur vid
Konstakad. 1883, intendent i
överinten-dentsämbetet 1886 och förste
intendent där 1897. Han var led. av
Konstakad. sedan 1875 och bar titeln k.
arkitekt. — D. tillhörde den
arkitektgeneration, som stod under stilimita-
tionens bann, och detta tar sig även
hos honom uttryck i fasadernas
komposition och andra detaljer. Men han
stod inte helt främmande för nya
inflytelser av mera rationalistisk art,
vilket bl. a. framgår av lians förnämsta
skapelse, K. bibi. (1871—77), där han
begagnat sig av järn- och
betongkonstruktioner för att uppdela
utrymmena i brandsäkra sektioner. Bland D:s
övriga byggnadsverk kunna nämnas
Mariahissen (1885), Sophiahemmet
och Nya barnhuset i Stockholm,
stadshotellet i Sala (1881—82),
posthuset i Sundsvall (1891—93) och
Sofiakyrkan (Västra kyrkan) i
Jönköping (1884—88, i s. k.nygotiskstil).
— Gift 1871 med Alida Mathilda
Lovisa Amalia Hof gren. Th. N.
3. Dahl, Carl Georg Valdemar,
trädgårdsman, f. 17 juni 1875 i
Eds-bäck, Ekshärads skn, Värml. län.
Föräldrar: köpmannen och lantbrukaren
Georg D. och Marié Charlotte
Svensson. Kusins son till D. 2. — D.
avlade mogenhetsex. i Karlstad 1893,
inskrevs vid Uppsala univ. 1898 ocli
blev fil. kand. 1901 samt
genomgick följ. år frukt-, vin- och
trädgårdsskolan i Wädenswil i Schweiz.
Han kallades 1903 till föreståndare
för Adelsnäs trädgårdsskola i
öster-götland ocli utnämndes 1910 till
föreståndare för statens trädgårdsskola
vid Alnarp och till lärare i
trädgårdsskötsel vid Alnarps lantbruks- ocli
mejeriinst. samt var 1933—40
föreståndare för trädgårdsavd. vid det
omorganiserade Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinst. D. har i
studiesyfte besökt såväl de flesta
europeiska länder som Förenta staterna
och Kanada. Han blev led. av
Lant-bruksakad. 1925 och av Fysiografiska
sällskapet i Lund 1937,
promoverades till fil. hedersdr vid Lunds univ.
1937 ocli erhöll vid sin avgång 1940
prof:s namn. D. började 1911 anställa
en del fruktodlingsförsök vid Alnarp,
Carl Dahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
