Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Dahlander, Magnus - 3. Dahlander, Robert - Dahlbeck, se även Dahlbäck - Dahlbeck, Gustaf - Dahlbeck, Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlander
165
Dahlander
mentarläroverkets nybyggnad (1901),
läroverket för flickor (1902),
epidemisjukhuset (1903) samt
restaureringsarbeten på slottet och rådhuset m. m.
fram till det originella post- ocli
telegrafhuset (1913). Under denna tid
byggde lian dessutom sanatorier och
sjukhus, skolor, kyrkor och
bostadshus samt restaurerade ett flertal
kyrkor. Som arkitekt i arméns
kasernbyggnadsnämnd utarbetade han de
nya kasern/typerna i Växjö, Eksjö,
Strängnäs, Linköping ocli
Kristianstad. Som länsarkitekt tog han
initiativet till Dala-byamas bevarande och
har uppgjort stadsplaner för Säter
(1924), Avesta (1935) etc., upprättat
kyrkogårdsplaner för bl. a. Falun och
Vansbro, utfört ritningar till kapell
och till kyrkorestaurationer, till
lant-müterikontoret i Falun (1929) samt
till byggnadstyper för egna hem. —
D. har bl. a. varit led. av styr. för
Örebro läns fornminnesfören., Fören.
Örebro länsmus., Örebro läns
slöjd-fören. och Fören. Örebro forntid och
framtid, vars stiftare han var (1911),
Säters hembygdsfören. och Dalarnas
hembygdsförbis nämnd. Han har även
skapat och ordnat Säters
liembygds-mus. (1918), varjämte han författat
en mängd artiklar i kulturhistoriska
ämnen samt utgivit (tills, med T.
Nordström) "Örebro slotts
byggnadshistoria" (1908). — Gift 1) 1888 med
Naëmi P:son Werner, † 1913; 2) 1915
med Vilhelmina (Minnie)
Westerberg. Th. N.
3. Dahlander, Robert,
elektrotekniker, f. 9 juni 1870 i Göteborg, †
18 okt. 1935 i Stockholm. Son till D.
1. — Efter läroverksstudier
genomgick D. 1886—90 Tekn. högskolans
fackavd. för väg- och vattenbyggnad,
varifrån han utexaminerades 1890.
Strax därpå övergick lian till det
elektrotekniska facket. Ären 1890—91
var han bitr. ingenjör vid v. väg- ocli
vattenbyggnadsdistriktet och företog
1S91 en studieresa till Tyskland ocli
Schweiz, där han studerade
elektroteknik. Han var 1892—93 anställd som
bitr. ingenjör vid Maschinenfabrik
Oerlikon i Schweiz. Efter hemkomsten
var lian 1893—1902 ingenjör vid Asea
i Västerås, därav 1S9S—1902 som
chef för dess mekaniska verkstad för
tillverkning av elektriska banor.
Sedan lian 1902 verkställt en utredning
om järnvägsdriftens elektrifiering,
anställdes lian vid Jämvägsstyr.
1903. Ären 1904—07 ledde lian som
föreståndare för Järnvägsstyr :s
elektriska kontor försöken med elektrisk
drift, år 1908 som byrådir.
Emellertid erhöll han sitt viktigaste
verksamhetsområde, då han 1908 blev
dir. för Stockholms stads gas- och
elektricitetsverk. På denna post
verkade lian till kort före sin död och
utförde ett i många hänseenden
banbrytande arbete. Gas- och elverken i
Stockholm hade under hans chefstid
en storartad utveckling. Vid
Värtagasverket infördes kammarugnar oeh
kokstillverkning. Elverket vid Värtan
tillbyggdes i flera repriser, de stora
Untrafallen inköptes av staden och
utbyggdes under D:s ledning,
Lanfor-sens kraftanläggning byggdes, och
därjämte inköptes del i Krångedefallen,
som senare utbyggts. — D. var en
ypperlig organisatör och skicklig
tekniker och även en god arbetschef. Han
var styr.-ordf. i Sv. kommunaltekn.
fören. 1912—16 och i Sv.
elektricitets-verksfören. 1913—34, tillhörde Sv.
gasverksfören:s stiftare och var
styr.-ordf. där 1915—24 samt ordf. i Fören.
för elektricitetens rationella
användning (Fera) 1927—35 och v. ordf. i
Sv. vattenkraftfören. 1921—35. Han
tillhörde därjämte de ledande i Sv.
rotaryrörelsen ocli var 1932—35
styr.-ordf. i Sv. fören. för europeiskt
samarbete, som han grundade. Bland hans
skrifter märkes "Försöken med
elektrisk järnvägsdrift å statens
järnvägar åren 1905—07" (1908). — Gift
1S99 med El>ia Broberg. S. R.
Dahlbeck, se även Dahlbäck.
Dahlbeck, Gustaf Otto Vilhelm
P:son, statsbanechef, f. 5 juni 1883
i Östersund. Föräldrar: handlanden
Otto Pettersson och Augusta
Dahlbeck. ■— Efter mogenhetsex. i Umeå
1901 utexaminerades D. från Tekn.
högskolans avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst 1906. Ären 1906—09
praktiserade lian ss. bitr. ingenjör vid
Övre norra och vid Södra väg- ocli
vattenbyggnadsdistrikten. Han blev
löjtnant i Väg- ocli
vattenbyggnads-kåren 1913, kapten 1920, major 1926,
överstelöjtnant 1932 och tog avsked
1937. Sedan 1909 liar lian varit i
Statens järnvägars tjänst, Ären 1909—
26 var lian ingenjör vid Statens järn-
Gustaf Dahlbeck.
vägsbyggnader, därav
sektionsingenjör 1916—26 med tjänstgöring vid
Järnvägsstyr :s byggnadsbyrås
ny-byggnadsavd. 1918—26. Han var 1927
■—32 distriktschef vid Statens
järnvägars femte distrikt (Luleå) ocli
1932—37 distriktschef vid andra
distriktet (Göteborg). Sedan 1938 är D.
generaldir. ocli chef för Statens
järnvägar. Under hans chefstid har ett
flertal privatbanor införlivats med
statens järnvägsnät, och
elektrifieringen av detta liar forcerats, så att
från 1942 alla stambanor och ett stort
antal sidolinjer äro elektrifierade;
c:a 85 % av Statens järnvägars
transportarbete skedde 1942 i elektrisk
drift. Dessutom lia omfattande
dubbelspårsarbeten och
spårförstärkningar igångsatts, och nya elektrolok av
kraftig typ ha beställts för att
möjliggöra en kommande höjning av
tåghastigheten. —- Gift 1909 med
Anna-Lisa Ekblom. S. E.
Dahlbeck, Carl Olof (Olle),
sjöofficer, flygpionjär, f. 15 maj 1884 i
Stockholm, † 11 okt. 1930 i Göteborg.
Föräldrar: kamreraren Carl Oscar D.
och Elisabeth Sundström. — Efter
avslutade studier tog D. anställning vid
flottan. Han utnämndes till
underlöjtnant 1905, till löjtnant 1907,
avancerade till kapten 1914 och tog avsked
1919. Han greps av intresse för
flygkonsten under dess pionjärår i början
av 1900-talet och beordrades 1910 att
i utlandet studera flygteknik. Ären
1911—13 tillbragte han vid engelska
och franska flygskolor, bl. a. vid
Graham Whites flygskola vid Hendon
strax n. om London, där han, som den
tredje sv. flygaren, 1911 avlade prov
för internat, flygcertifikat.
Återkommen till hemlandet 1912 företog lian
de första passagerareuppstigningarna
i Stockholm ocli landsorten. På hösten
s. å. fullbordade lian den första
skandinaviska långflygningen Köpenhamn
Robert Dahlander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
