Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Dahlerus, Birger - Dahlgren, se även Dalgren - Dahlgren, Carl Fredric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dahlgren 173 Dahlgrert
bearing co., Luton, 1919—25. I
London grundade och organiserade D. ab.
Elektrolux engelska dotterbolag
Electrolux ltd och var dir. där 1925—28.
Han var stiftare av Hesselman motor
Corporation, London, 1929, var verkst.
dir. där och i det sv. dotterbolaget
1929—32 och är från 1931 styr.-ordf.
i bolaget och dess numera till
moderbolag ombildade sv. bolag Hesselman
motor Corporation ab. D., som under
1920-talet i London tog verksam del
i det då uppblomstrande
engelsksvenska industriella samarbetet, har
bidragit till goda internat,
förbindelser inom verkstadsindustrin. Han var
i London styr.-led. i flera sv. bolag
och tillhör sedan 1932 bl. a. styr. för
Bolinders fabriks ab., Stockholm,
varjämte han var ordf. i kommittén för
utseende av flygmotortyp 1930. ■—
Gift 1) 1915—36 med Erna Lucia
Ricliardt; 2) 1936 med Elisabeth
Rabe. S. R.
Dahlgren, se även Dalgren.
Dahlgren, Carl Fredric, präst,
författare, f. 20 juni 1791 på Stens
bruk i Kvillinge skn, östergötl. län,
† 1 maj 1844 i Stockholm. Föräldrar:
bruksinspektören Sven D. och Elisabet
Lundgren. — Efter studier vid
Linköpings trivialskola och gymnasium
in-skrevs D. vid Uppsala univ. 1809,
avlade prästex. i Linköping 1815, blev
prästvigd i Stockholm s. å.,
komministersadjunkt vid Ladugårdslands förs.
s. å., pastorsadjunkt 1816,
komminister där 1824 och vid Storkyrkoförs.
1829. — D:s litterära intresse
vaknade under gymnasietiden, då han
som skolkamrat och vän hade Pehr
Adolf Sondén, som var kusin till
Atterbom. Det var säkert främst genom
honom, som D. under uppsalatiden
kom i närmare kontakt med
fosforis-terna och började ansluta sig till
deras program. Han debuterade också
snart i deras tidskr. Phosphoros (nov.
—dec.-häftet 1811) med dikten
"Gossen", vilken föranledde Atterbom ocli
hans närmaste att betrakta D. som
"den nyuppgående Auroraplaneten".
Under åren 1813—19 medarbetade lian
flitigt både i Phosphoros och Poetisk
kalender, och flera av hans
naturmytiska ocli allegoriska dikter blevo
ganska uppskattade. Trots den
formella säkerheten är lians
produktion från dessa ungdomsår föga
betydande; det nära beroendet av
Atterbom, P. Elgström och göterna är
alltför påtagligt. — Sommaren 1814
flyttade D. till Stockholm, och därmed
började för honom ett omväxlande och
skiftande liv, som nog passade hans
ytliga och lättrörliga natur men också
befordrade den "slarfaktighet", som
på flera håll påtalades mot honom.
Han blev en mångsysslare, vilket tyd-
Carl Fredric Dahlgren.
Teckning av Maria Röhl 1S34 (Kungliga biblioteket).
ligen hindrade lians befordran på den
prästerliga banan. Vid sidan av denna
hann han emellertid med att utge
en ny litterär kalender nästan varje
år, och dessutom var han lärare (1S14
—18 i A. A. Afzelius’ skola, 1818—
22 i en egen läroanstalt),
riksdagsman (1828—44) samt aktiv och
uppburen medl. i de flesta ordnar och
sällskap. År 1815 var han med bland
stiftarna av Manhemsförb., som dock
blev av mindre betydelse för hans
utveckling. Viktigare var, att han
1S20 blev invald i Gröna rutan, den
orden, som Clas Livijn, J. Chr.
Askelöf och några andra instiftat fvra år
tidigare. I detta sällskap passade han
bättre, och där föredrog han flera av
sina mest populära dikter. Han liade
nu övergivit Atterbom och
uppsalaromantiken ocli i stället valt Bellman
till sin stora förebild; som
ordens-medl. kallade han sig också Mollberg.
På nyåret 1820 gav han ut första
häftet av de på blandad vers och
prosa avfattade bellmansimitationerna
"Mollbergs epistlar", som beteckna
hans poetiska genombrott. Framför
allt epistlarnas senare del,
"Djurgården den första maj, en camera optica
uti nio taflor", men även verket i sin
helhet vann stort bifall i vida kretsar.
Utom från Bellman har D. där hämtat
uppslag från Shakespeare och
Oehlenschläger, men dessutom har han på ett
mindre lyckligt sätt anslutit sig till
den form av kvickhet, som .Tean Paul
odlade, och därigenom har detta verk
liksom så många av hans senare blivit
hållningslöst ocli bullersamt. Åren
1820—21 utgavs den stora satiren mot
den gamla akademiska skolan,
"Markalls sömnlösa nätter", och i dess
"andra natt" har D. visat prov på
betydande satirisk talang. Sitt gyckel med
upplysningen fortsatte lian i
fantasispelet "Rosenfesten" (i Opoetisk
calen-der för poetiskt folk, 1822); vidare
förlöjligade lian tidn. Argus i komedin
"Argus i Olympen" (1825) och angrep
i halvveckotidn. Kometen, som han
redigerade tills, med L. Hammarsköld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
