Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Dalman, Wilhelm Fredric - Dalquist, se även Dahlquist, Dahlqvist - Dalquist, Valdemar - Dalsjö, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dalquist
194
Dalsjö
list i Justitierevisionsexpeditionen. I
bägge tjänsterna kvarstod han till
1866. D:s gåvor lovade en snabb
äm-betsmannakarriär, men godtycke från
överordnades sida gav tidigt en annan
riktning åt hans levnadsbana; hans
huvudsakliga verksamhet blev
riksdagsmannens, publicistens och senare
advokatens. — Fr. o. m. riksdagen
1828—30 t, o. m. den sista
ståndsriksdagen utövade D. sin
representationslätt på Riddarhuset, där han från
början anslöt sig till den liberala
oppositionen och snart gjorde sig känd
som en temperamentsfull debattör. Så
väckte han under 1850-talet bl. a.
motioner om årliga riksdagar, om ökning
av antalet justitieråd, om judarnas
emancipation, om teatercensurens
upphävande, om oäkta barns arvsrätt
efter modern och om kvinnans
myndighetsålder. Under norska
ståthållar-frågans mest kritiska skede 1859
väckte lian motion om en skrivelse
till K. M:t med begäran, att norska
stortingets beslut om
riksståthällar-ämbetets avskaffande icke skulle
sanktioneras utan riksens ständers höranr
de. Motionen bifölls och drog med sig
den första allvarliga unionskrisen. —
D. redigerade 1824—27 i Allmänna
journalen den s. k. inrikes artikeln och
refererade under 1828—30 års riksdag
Riddarhusets förhandlingar i Dagligt
allehanda, ett initiativ till
offentliggörande av ständernas
överläggningar, vilket av följ. riksdag
lagfästes. Under 1830 utgav D. tidskr.
Mimer och medverkade därefter som
politisk skribent i Dagligt allehanda
ocli Sv. medborgaren. Som huvudred,
för Dagligt allehanda 1833—47
förvandlade han denna från ett enkelt
annonsorgan till en uppmärksammad
politisk tidning, som fått eftermälet
att vara "en av de ärligaste i liela
svenska pressen". Under riksdagarna
1847—48 var D. medutgivare av
Riks-dagstidn., redigerade 1S49—50 såväl
Dagligt allehanda som Stockholms
aftonpost, medverkade 1850—51 i Bore
och tillhörde 1852—59 Aftonbladets
red. Senare medarbetade D. i Nya
dagligt allehanda och Stockholms
dagblad, där sign. —Im— borgade för
kunniga och principiellt fullviktiga
artiklar. Stort uppseende väckte lians
varningar för känslotänkande och
alltför bestämt ståndpunktstagande i
den polska frågan 1863 och hans
avvisande hållning mot dem, som ivrade
för väpnad inblandning i den
dansktyska konflikten s. å. Med skärpa
vände han sig mot tanken på en
politisk skandinavism men förordade en
kulturell, ekonomisk och social. Sin
sista större insats som publicist
gjorde D. genom att stödja De Geers
representationsförslag. -— D:s
ålderdom fördystrades av blindhet. Han
ägnade sig under sitt sista
decennium huvudsakligen åt
historiskt-poli-tiskt utgivningsarbete. I anknytning
till tidigare bidrag (1840 och 1861)
till riksdagarnas och spec.
representationsfrågans historia publicerade
lian 1874—79 "Några anteckningar
från våra ståndsriksdagar
1809—-1865". De ge en värdefull översikt av
riksdagsarbetets fortgång men lida av
mänga detaljfel, förklarliga med
hänsyn till den ohälsa, som försvårade
hans arbete. — D. var personligen
högt skattad i vida kretsar, efter hand
även bland politiska motståndare.
Hans djupa frisinne var fast
förbundet med en varm, religiös fromhet.
Med livlig kärlek omfattade han
teater, musik och konst, och hans hem
var en av samlingspunkterna i det
stockholmska kulturlivet kring
seklets mitt. D:s lilla runda gestalt gav
något jovialiskt och vinnande åt hans
person; "hans känslighet,
rättframhet och livliga lynne, som ibland
kunde spela honom spratt i det
offentliga livet, blevo i hans enskilda
förhållanden en magnet, som drog
människornas hjärtan till honom" (G.
Jacobson). •—- Gift 1834 med Hilda
Sjöborg. B. T.
Dalquist, se även Dahlquist,
Dahl-qvist.
Dalquist, Carl Maurits V
åldern a r, skådespelare, f. 23 sept. 1888
i Ås skn, Skarab. län, † 20 jan. 1937
i Stockholm. Föräldrar: inspektören
Johan August D. och Erika D. — D.
började sin teaterbana hos Sigurd
Sandberg 1909—10, var därefter
engagerad hos Nils Hjort 1910—11,
Karin Swanström 1911—12, Harry
Bergvall 1913—14, Erik Bergman 1914—
15 och Allan Ryding 1915—17. Hos
Ernst Rolf i Fenixpalatset och
Mosebackes och Södra teaterns nyårsrevyer
lade lians intelligenta komik och inte
minst hans förmåga att texta en ku-
plett grunden till en popularitet, som
tillväxte under åren 1926—31, då D.
var associerad med Karl Gerhard.
Ären 1931—33 var han knuten till
Gösta Ekmans teaterföretag och
uppträdde därefter på Blancheteatern,
där lian i Kar de Mummas revyer gav
prov på en strålande humoristisk
begåvning, samtidigt som hans
sällsynta improvisatoriska talang, som bl. a.
manifesterade sig i suveränt bollande
med repliker över rampen, hjälpte
honom att kvickt bemästra alla
situationer. D. var också kåsör och
kuplettförfattare. Tills, med Ture
Nerman och Fred Winter skrev han "Ett
skepp kommer lastat" (folklustspel
med sång, uppfört 1924). Han utgav
"Med håg och fallenhet för teater"
(1927) samt de båda diktsamlingarna
"På de bräder som..." (1935) och
"Vardagsvers" (1936), som avslöja, att
det bakom komikerns mask gömde sig
vemodsfullt allvar. — Gift 1) 1915
med skådespelerskan Carin Haggren,
† 1923; 2) 1925 med skådespelerskan
Karin Gardiman, † 1933. A. L.
Dalsjö, Magnus, före 1857
Andersson, skolman, översättare, f.’ 15
juni 1839 i Dalstorps skn, Älvsb. län,
† 19 april 1907 i Landskrona.
Föräldrar: arrendatorn och torparen
Andreas Andersson och Ka-tarina
Persdotter. — D. blev student 1S62, fil.
kand. 1865 och fil. dr 1866, allt i
Uppsala, samt var lektor i latin, grekiska
och filosofisk propedevtik vid Gävle
högre elementarläroverk 1868—73 och
lektor i grekiska och latin vid
Kristianstads högre allm. läroverk 1873—
1905. Åren 1887—90 var D. led. av
stadsfullmäktige i Kristianstad. —•
Både D:s drsavhandl. 1866 och den
avhandl. lian skrev för erhållande av
lektorat 1868 behandla latinska
ämnen och äro liksom en del
metrikunder-sökningar av betydande vetenskapligt
värde. Sin främsta insats kom lian
Valdemar Dalquist,
Wilhelm Fredric Dalman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
