Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danielsson, Axel - Danielsson, Carl, metallurg, industriman, se s. 207 - Danielsson, Erik Georg, industriman, se nedan - Danielsson, Ivan - Danielsson, Johan - Danielsson, släkt - 1. Danielsson, Erik Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danielsson
* 206
Danielsson
Erik Georg Danielsson.
sin insats, förlorade han också en del
av sitt tidigare inflytande, bl. a.
genom sin bristande
organisationsförmåga. För den senare
socialdemokratins utveckling har han dock blivit av
avgörande betydelse, och flera av hans
partiuttalanden ha blivit bestående.
Han intog en bemärkt plats i
rösträttsdebatterna, och vid
partikongressen i Göteborg 1894 gav han en
betydelsefull formulering åt
storstrejkstanken. På grundval av
Erfurtpro-grammet utarbetade D. 1897
programmet för Sveriges socialdemokratiska
arbetareparti. Hans mest kända
arbeten äro "Social själfhjälp" (1898)
ocli "Socialdemokratin, dess uppkomst
och utveckling" (1894; 2:a uppl.
utökad av Branting 1909). — "Urval
av A. D:s skrifter" utgavs med
levnadsteckning och karakteristik av B.
Lidforss 1906. — Gift 1897 med
folk-skollärarinnan Elma Sundqwst. —
Litt.: (J. Landby,) "A. D. Minnen
och hågkomster af Janiis" (1905);
G. Magnusson, "Socialdemokratien i
Sverige" (3, 1920—24). R. A.
Danielsson, Carl, metallurg,
industriman, se s. 207.
Danielsson, Erik Georg,
industriman, se nedan.
Danielsson, Carl Ivan, diplomat,
f. 13 aug. 1880 i Le Havre. Föräldrar:
generalkonsuln Daniel D. och Aurora
Hornberg. — D. avlade en lägre
humanistisk ex. vid univ. i Frankrike
1897 och hovrättsex. i Uppsala 1903.
Sistn. år blev han attaché i Bryssel
och 1904 i Berlin, 1905 tf. andre sekr.
i Utrikesdep., 1906 andre sekr. och
1908 förste sekr. därstädes. S. å. blev
lian tf. cliargé d’affaires i Kristiania
och 1910 legat ionssekr. i Köpenhamn.
Han erhöll legationsråds namn 1916,
blev förste legationssekr. i Berlin
1918, ministre plénipotentiaire 1919,
var chargé d’affaires i Warszawa
1919—20, envoyé i Madrid och Lissa-
bon 1921—22, i Wien och Budapest
1923—24, i disponibilitet i Stockholm
för speciellt uppdrag 1924—25, åter
i Madrid och Lissabon 1926—37 samt
i Kairo 1937—42 och därefter i
Budapest. — Gift 1911 med Ella
Lan-gaard. T. D.
Danielsson, Johan Gustaf,
tidningsman, f. 22 dec. 1863 i
Björn-lunda skn, Södermani. län, † 23 aug.
1934 i Stockholm. Föräldrar:
arbetskarlen Carl Gustaf D. och Sofia
Albertina Lilja. — Under 1880-talet var
B. medarb. i olika landsortstidn.,bl. a.
Örebro tidn., Närkes-poeten,
Eskilstunaposten och östgöten, och bedrev
under större delen av 1890-talet
litterär verksamhet i Stockholm. Han
vistades 1900—02 i Tyskland, Italien
och Schweiz. Efter hemkomsten blev
han red. och utgivare av
Oskarshamnsbladet. Hösten 1906 styrde
ban åter kosan till utlandet, liksom
tidigare under ekonomiskt svåra
förhållanden. Åren 1910—33 tillhörde
lian de mest uppskattade medarb. i
Social-demokraten, där han först var
utrikesred. (1910—16) och sedan bl. a.
teater-, litteratur- och konstanmälare.
Han togs även i anspråk av det
socialdemokratiska partiet för utarbetande
av politiska broschyrer. — Bland D: s
böcker märkas "Konjaksagenten"
(1897), "Hårda tag" (1897), "Frän
backstugor och vindskupor" (1898),
"Urspårade och andra berättelser"
(1898), "Stenbockens pojke" (1901),
"Såningsmän" (1902), "Granliden"
(1902) och "En pantlånarea minnen"
(1908). — Ogift. H. ö.
Danielsson, släkt från Risinge.
Släktens äldste med visshet kände
stamfar, mjölnaren i Börsjö i
Bisinge skn, östergötl. län, Matthis
Jönsson, blev far till byggmästaren
och mjölnaren Daniel Matthisson Uhr
(f. 1721, † 1777). Dennes sonson,
reg.-kommissarien Daniel Fredrik
D. (f. 1783, † 1857), bortlade
släktnamnet Uhr och blev stamfar för den
ännu fortlevande släkten D.
Ättlingarna till hans äldste son,
handskmakaren Carl Axel D. (f. 1806, †
1856), stavade namnet med ett s (se
s. 203). Bröder till Carl Axel D. voro
trädgårdsmästaren August Ludvig D.
(f. 1809, † 1850) — far till
metall-urgen och industrimannen Carl D. (D.
2) — och bruksdisponenten Erik
Georg D. (D. 1).
1. Danielsson, Erik Georg,
industriman, f. 13 juli 1815 på Berga,
Fellingsbro skn, Örebro län, † 19 juni
18S1 på Risberg, N. Råda skn,
Värml. län. Föräldrar:
regementskommissarien Daniel Fredrik D. ocli
Anna Elisabet Kindstrand. — Efter
skolstudier i Norrköping innehade D.
1830—36 åtskilliga anställningar som
brukselev, lantbruksbokhållare och
bruksbokhållare, utexaminerades från
Filipstads bergsskola 1837 och
anställdes s. å. vid det företag, till
vilket hans minne framför allt är
knutet, Uddeholmsverken. D. vann snart
disponenten Jonas Wærns särskilda
förtroende och utsågs 1840 till
förvaltare vid Munkfors bruk, ett av
bolagets viktigaste järnverk. Under åren
1843—44 företog D. på Jernkontorets
bekostnad en resa till Förenta
staterna, där han studerade
järnindustrins då modernaste anläggningar
samt kommunikationer och handel.
I sin reseberättelse "Anteckningar om
Norra Amerikas fri-staters
jerntill-verkning samt handel med jern- och
stålvaror" (1845) kom D. att
uppställa ytterst betydelsefulla
riktlinjer för den sv. järntillverkningems
anpassning efter amerikanska
marknadsförhållanden. Kort efter
hemkomsten utsågs D. till
egendomsdisponent vid Uddeholmsverken och
närmaste medhjälpare till
disponenten Wærn, som 1848 blev hans
svärfar. Då denne 1855 avgick, utnämndes
D. till Uddeholmsverkens förste
disponent (affärsdisponent). Företagets av
Wæm påbörjade omorganisation ocli
inriktande på den nya tidens
ekonomiska och tekniska krav fortsattes
under hela D:s 26-åriga chefstid. Han
ordnade bolagets
äganderättsförhållanden genom en ny bolagsordning
1860 och genom bildandet av
Uddeholms ab. med ett aktiekapital av 2,4
mill. kr. 1870. Både bessemermetoden
och martinprocessen infördes omkr.
1S70, och stålberedningens utveckling
var föremål för D:s särskilda
intresse. Skogsarealen, som 1835 omfattade
164 000 tunnland, uppgick 1873 till
c:a 250 000 tunnland och ökades till
1880-talets början ytterligare genom
köp och arrenden, så att
tillverkningen av trävaror kunde utvecklas i rask
fart. Med stort intresse omfattade D.
även jordbruket, som lian ansåg vara
"av största betydelse för arbetarnas
ekonomi och moral"; 1873 funnos i
bolagets ägo c:a 8 000 tunnland åker
och 14 800 tunnland äng.
Arbetarantalet ökades under D: s disponentskap
från c:a 5 000 omkr. 1840 till c:a
10 000 1870. För bolagets avsättning,
som tidigare uteslutande varit
beroende av de göteborgska
grosshandlarnas föl-medling, banade D. delvis nya
vägar genom att knyta direkta
förbindelser särskilt med amerikanska
importörer. En viktig insats gjorde
D. genom att förbättra
kommunikationerna mellan bolagets långt från
varandra belägna verk; för detta
ändamål bildades
Nordmark—Klarälvens järnvägs ab. Samtidigt med
det sistn. järnvägsbygget, som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
