Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Davidsson, John - Davidsson, Wilhelm - de Besche, ätter - 1. de Besche, Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Davidsson
214
de Besche
John Davidsson.
Jolin Anderssons ingenjörsbyrå i
Lindesberg 1895 samt vid Hofors ab. 1896
och avancerade inom sistn. företag
till valsverksingenjör 1899, till
överingenjör 1916 och till teknisk dir.
1919. Denna befattning behöll D.,
även då företaget 1921 övertogs av
ab. Sv. kullagerfabriken, tills han
1932 drog sig tillbaka. D. var bl. a.
led. av styr. för Falu bergsskola 1917
—31 och sakkunnig vid tillsättande
av professurerna vid Tekn. högskolan
i värmeteknik och maskinlära 1922
samt i hyttmekanik m. m. 1929. Han
var vidare led. av styr. för
Jernkontorets förmanskurser i Domnarvet 1923
—31, för Sveriges industriförbis
ar-betsledareinst. 1930—40 samt ordf.
i styr. för Torsåkers kraft- och
belysnings ab. 1919—34. Han invaldes i
Ing. vet. akad. 1920 (hedersled. 1938)
och erhöll Jernkontorets
Rinmans-medalj för förtjänstfull
bergsmanna-gärning 1932. — Ogift.
Davidsson, Oskar Wilhelm,
ingenjör, f. 12 maj 1884 i Malmö.
Föräldrar: köpmannen Nils D. och
Anna Andersson. — Efter
privatstudier genomgick D. Tekn. högskolans
fackavd. för maskinbyggnad och
mekanisk teknologi och utexaminerades
som civilingenjör 1908. Han var 1909
—10 konstruktör vid Maschinenfabrik
Esslingen i Stuttgart, var 1911—18
konsulterande ingenjör i Stockholm
och tjänstgjorde 1913—37 vid Tekn.
högskolan som speciallärare i läran
om hiss- och transportanordningar.
Ären 1914—17 var han denna
högskolas sekr. Från 1918 har D. varit förste
ingenjör vid och föreståndare för
Stockholms hamnstyr:s maskinavd.
och är från 1938 dess chef. Han var
föredragande i Tekn. högskolans
byggnadskommitté ang. utrustning av
högskolans nya laboratorier 1916—22. D.
har publicerat ett 20-tal artiklar och
avhandl. i tekniska ämnen, särskilt rö-
rande hiss- och
transportanordningar, främst "Teori för backbromsar"
(1928). Han har gjort flera
uppfinningar, t. ex. automatisk
stormsäkring för brokranar (1939). — Gift
1919 med Gullan Lindquist. S. R.
de Besche [da bä’sj], adliga ätter.
Släktens äldste kände stamfader,
Wathier de B., som var av nederländsk
adel och levde i slutet av 1300-talet i
Liége, blev farfars farfar till Gillis
Willemsson († efter 1610); denne var
arkitekt och köpman i Liége, sedan
i Antwerpen, och inflyttade i början
av 1600-talet till Sverige, dit hans
båda äldsta söner redan förut
begett sig. Han erhöll 1606 öppet
brev på Nyköpings tullkvarn ocli
blev bl. a. 1608 byggmästare på
Skeppsholmen i Stockholm. Hans
söner kallade sig till en början i
Sverige Giliusson men upptogo längre
fram släktnamnet de B. — a) Äldste
sonen, arkitekten och bruksidkaren
Willem Giliusson de B. (de B. 1),
inkallades till Sverige av hertig Karl
1595. Han blev far till Carl de B.
(f. 1612, † 1681), som 1637 gifte sig
med en dotter till faderns kompanjon
Louis De Geer. Även Carl de B. blev
dennes kompanjon 1639, men
kom-paniskapet upplöstes pä grund av
tvister 1647, varefter han
överflyttade till Holland. Han adlades 1664 för
sin fars förtjänster och slöt själv sin
ätt. — b) Gillis de B:s andre son,
arkitekten ocli industrimannen Gillis
de B. d. ä. (de B. 2), blev farfar till
överstelöjtnanten Emanuel de B. (f.
1665, † 1736), som 1692
naturalisera-des som sv. adelsman och själv slöt sin
ätt. Han blev fången, vid Poltava 1709
ocli hemkom till Sverige 1722. — c)
Tredje sonen till Gillis de B.,
arkitekten och industrimannen Hubert de B.
(de B. 3), blev far till bruksidkaren
Gillis de B. d. y. (de B. 5), som 1692
naturaliserades som sv. adelsman.
Dennes ätt utdog 1921 med Isak Georg
Emil Edvard de B., som var anställd
vid Åtvidabergs kopparverk. — d)
Gillis de B:s yngste son, arkitekten och
industrimannen Gerard de B. (de B.
4), blev far till bruksägaren Georg de
B. (f. 1641, † 1711) och
generalkvar-termästarlöjtnanten Daniel de B. (f.
1648, † 1685), vilka 1678
naturaliserades som sv. adelsmän. Georg de B.
blev stamfar för ättens ännu
fortlevande gren och farfars far till
ståthållaren på Stockholms slott och
hovmarskalken Georg Johan de B. (f.
1754, † 1814). Dennes bror, majoren
vid Livdrabanterna Hubert Gillis de
B. (f. 1750, † 1824), blev farfars far
till ättens nuv. huvudman,
förvaltaren vid Lagfors bruk, Ljustorps skn,
Västernorrl. län, Gillis Wathier de B.
(f. 1870).
1. de Besche, Willem (Willime)
Giliusson, arkitekt, bruksidkare, f.
3 dec. 1573 i Liége, † 10 febr. 1629 på
Finspång, Risinge skn, östergötl. län.
Föräldrar: arkitekten och köpmannen
Gillis (Gilius) de B. och Helena de B.
— Som den förste av sin släkt
inflyttade de B. 1595 till Sverige, där han
till en början kallade sig Giliusson
men sedermera upptog släktnamnet
de B. Han hade i hemlandet utbildats
både i mekanik och i byggnadskonst
och fick i Sverige snart tillfälle att
visa sin skicklighet på bägge
områdenia. de B. erhöll 1598 beställning
som järndragare i Nyköping, där han
anlade och sedermera ledde "ett
drag-werk", vari stångjärn förvandlades
till ämnesjärn av olika slag enligt en
kort dessförinnan upptäckt
arbetsmetod. Denna befattning lämnade han
1604, då han genom k. brev utnämndes
till byggmästare efter sin svärfar
Peter Dionysius. Bland hans uppgifter
under de närmaste åren må näminas
byggandet av v. rundeln och
vall-muren vid Nyköpings slott och av en
rundel samt ett fyrkantigt torn vid
Gripsholm. Ledningen av dessa
arbeten överflyttade han 1608 resp. 1609
till fadern och brodern Hubert för att
helt kunna ägna sig åt sina krävande
industriella uppdrag. Redan 1604
anförtroddes die B. ledningen av flera
sörmländska järnbruk, och år 1610
stod hela den statliga järnindustrin i
Södermanland under de B:s inseende.
Under åren 1607—08 företog han för
regeringens räkning en resa till
utlandet i syfte att värva yrkeaskickliga
arbetare, de B. ägnade sitt intresse
framför allt åt kanongjutningens
modernisering men införde även på
talrika andra områden viktiga tekniska
förbättringar. Vid sidan av sin
verksamhet som byggmästare och
industriledare uppträdde de B. redan under
Karl IX :s sista år även som
grosshandlare genom att i stor skala
exportera järn och mässing. Av
änkedrottning Kristina arrenderade han
omkr. 1615 Bränn-Ekeby och
mässingsbruket och hamrarna i Nyköpings
ström samt 1623 Åkers bruk med
Skeppsta hammare. Han fortsatte
även under 1610-talet sin verksamhet
som grosshandlare och kom genom
exporten till Holland 1614 i
affärsförbindelse med Louis De Geer.
Relationerna mellan de B. och De Geer
knötos närmare följ. år, då de B. själv
raste till Amsterdam med en
skeppslast, som De Geer försålde. Denne
fungerade under de närmaste åren
som de B:s agent i Holland, försålde
de av de B. levererade sv. varorna,
värvade åt honom yrkesskickliga
arbetare för de sv. verken och började
redan då förskjuta pengar till de B:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
