Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F / 216 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. de Besche, Gerard - 5. de Besche, Gillis, d. y. - de Broen, släkt - 1. de Broen, Abraham

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till en början verkade som faderns
och de äldre brödernas medhjälpare
vid olika byggnadsföretag. Tills. med
brodern Hubert de B.(de B. 3) fick
han 1610 uppdraget att bygga tornet
på Stora Tuna kyrka och fullbordade
1614 detta ensam; 1613 anförtroddes
honom tornbygget på Uppsala
domkyrka. Dess två torn, som 1702
förstördes vid eldsvåda, representerade det
senare 1500-talets nederländska
renässansarkitektur. Från 1616 var de B.
tillika byggmästare på Uppsala slott.
Redan från början delade de B.
liksom bröderna sitt intresse mellan
byggnadskonsten och den industriella
verksamheten. Han arrenderade 1613
kvarnen i Uppsala samt under de
närmaste åren ytterligare tre
kvarnar men överflyttade snart sitt
huvudintresse till metallindustrin, där
han skulle göra sin främsta insats.
de B. blev i början av 1620-talet jämte
brodern Gillis de B. (de B. 2) lottägare
i Joakim Danckwardts konsortium,
som efter Willem de B. (de B.1)
innehade Nyköpingsverken, och lyckades
1627 tills. med brodern Willem de B.
och dennes kompanjon Louis De Geer
tränga ut Danckwardt från arrendet
men sålde omkr. 1630 sin andel i
Nyköpingsverken till bröderna Gillis de B.
och Hubert de B. för att helt ägna sig
åt bruksrörelsen i Uppland. Troligen
hade de B. redan 1615 kommit i
beröring med det företag, till vars namn
hans minne huvudsakligen är knutet,
Forsmarks järnbruk i Roslagen, som
han då enligt traditionen jämte
brodern Hubert skall ha uppbyggt. År
1624 arrenderade de B. Forsmark
tills. med Peter Rochet och några
andra intressenter. Samma
konsortium övertog på 1630-talet Västlands
bruk, de B. anlade ensam Berkinge
samt tills, med Rochet Viggelsbo, alla
i Valö skn. Efter en del uppgörelser
bolagsmännen emellan innehade de B.
och Rochet i början av 1640-talet
ensamma Forsmarks bruk, där de
anlade två fransyska masugnar och två
hamrar. Företaget var från början
ekonomiskt helt beroende av Louis De
Geer, som 1643 t. o. m. sökte tränga
ut de B. och Rochet i syfte att själv
överta bruket. Han misslyckades
dock, och 1646 kunde de B. jämte
Rochet köpa Forsmarks bruk från
kronan. Mellan de B. och hans
kapitalfattige kompanjon uppstod snart
oenighet, som urartade till långvariga
och förbittrade processer, varvid Louis
De Geer upprepade gånger sökte
begagna sig av Rochets gäldbundenhet
för att själv förvärva Forsmark. de B.
avgick dock med segern och blev 1655
ensam ägare till bruket. — Gift 1)
1615 med Marie Pied, † 1637; 2) 1640
med Margareta von Emersen.

Abraham de Broen. Teckning av J. L. Caton (Västerås stiftsbibliotek).

5. de Besche, <sp>Gillis, d. y./sp>,
bruksidkare, f. 26 juli 1624 i
Guldsmedshyttan, Lindesbergs landsförs.,
Örebro län, † 16 april 1709 på
Nävekvarn, Tunabergs skn, Södermanl. län.
Son till de B. 3. — Vad som framför
allt bevarat de B:s namn åt
eftervärlden, är hans verksamhet som
brukspatron på Nävekvarn, det berömda
styckebruk, som 1623 anlagts av hans
far Hubert de B. (de B. 3), farbrodern
Gillis de B.d.ä. (de B. 2) och ev. Joakim
Danckwardt. Fadern hade från 1631 i
egenskap av Södermanlandsverkens
bruksdisponent varit bosatt på
Nävekvarn, där även de B. residerade
under större delen av sitt liv. Efter
faderns död blev de B. jämte två
bröder och två kusiner delägare i
bruket, men detta kompanjonskap
resulterade i ett flertal förbittrade
processer, som först på 1670-talet
ledde till en definitiv uppgörelse,
varigenom de B. ensam blev
brukskomplexets ägare. Under hans tid
upplevde Nävekvarns bruk en av sina
glansperioder. Han kunde vid olika
tillfällen utvidga brukets
jordegendomar, bl. a. genom att 1702 köpa
sjutton hemman i Tunabergs,
Bergshammars och Kila socknar, och
likaledes ökades på hans initiativ
Nävekvarns malmtillgångar samt brukets
skogsmarker i stor skala. Liksom
under grundarnas ledning var den
viktigaste tillverkningsgrenen även
under de B:s förvaltningstid
styckegjutningen, och större delen av
produktionen övertogs av kronan för landets
eget behov till fästningarnas och
örlogsfartygens bestyckande. Likväl
stod särskilt under tiden före det
stora nordiska kriget även exporten
av Nävekvarns kanoner i
brännpunkten för intresset, varvid exporttullen
erlades i form av kanonleveranser till
staten. Vid sidan av Nävekvarn ägde
de B. bl. a. ensam Ålberga bruk i
Södermanland, som 1640 anlagts av hans
far, och tills. med sin systerson Peter
de Try var han ägare av Överums
bruk i Kalmar län, som anlagts 1655
av Henrik de Try och hans bolagsmän
och, huvudsakligen för kronans behov,
tillverkade kanoner och
ammunitionsstycken. Vid sina vapenleveranser till
kronan måste de B. ofta ligga ute med
stora förskott, och då han 1692
naturaliserades som sv. adelsman,
berömdes i adelsbrevet "den villighet
han i sista ofredstiden har visat till
att gå oss med ansenlige förskott och
stycken till vårt rikes försvar
tillhanda". — de B. hade efter fadern
ärvt en stor förmögenhet, som han
ytterligare ökade i rask fart, och
ansågs vara Sveriges rikaste
bruksägare på sin tid. Att de flesta av
hans bruksföretag voro i hög grad
vinstgivande, berodde icke minst på
den omständigheten, att han med stor
skicklighet i ideliga klagomål och
inlagor till Bergskollegium bevakade sin
egen fördel. Å andra sidan gjorde han
både i livstiden och i testamente stora
donationer för allmänna ändamål. —
Gift 1) med Christina Möller, † 1674;
2) 1675 med Catharina Störning, † 1697; 3) 1699 med Margareta
Mollsdorff.

de Broen [ də brun ], släkt av
holländskt ursprung. Släktens äldste
kände stamfar, kattunstryckaren
Johannes (Jan) de B. (f. sannolikt omkr.
1670 i Holland), sammanträffade 1722
i England med Jonas Alströmer och
överflyttade s. å. på dennes
anmodan till Sverige, där han anlade ett
kattunstryckeri vid Sickla utanför
Stockholm. Han blev farfar till
skådespelaren Abraham de B. (de B. 1).
Bland dennes söner märkas
skådespelaren Isaac de B. (de B. 2), far till
skådespelerskan Charlotta de B., gift
Deland (de B. 3), och musikdir. Carl
Gustaf de B. (f. 1794, † 1846), far till
jägmästaren Abraham Gustaf
Theodor de B. (f. 1830, † 1918), som
valen bekant skogsman och en av sin tids
främsta skogsfågelskyttar.

1. de Broen, Abraham
Isaacsson, skådespelare, f. 1759 (döpt 6
mars s. å. i Stockholm), † 4 april 1804
under besök i Linköping. Föräldrar:
kattunstryckaren Isaac de B. och
Anna Sara Moldenhauer. — Exakta
uppgifter från de B:s tidigare år
saknas, men man vet, att han gjorde sina
lärospån vid Stenborgs teatertrupp.
Från 1781 var han anställd vid
K. teatern; vid uppförandet av
Piccinis opera "Roland" på
Drottningholmsteatern s. å. utförde han
herden Coridows roll. Stor
uppmärksamhet väckte hans tolkning av Severin
Norrby i Kellgren-Naumanns "Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>