Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Champs, släkt - 1. de Champs, Henri - 2. de Champs, Charles - de Courtin, Antoine - Dedering, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Champs
219
Dedering
mentet Liége. Den sv. grenens äldste,
med säkerhet kände stamfar var
Arnold de C. (f. 1580). Släkten inkom
till Sverige 1850 med en ättling till
denne i sjunde led, Charles Eugene de
C. (f. 1837, † 1917), sedermera
kommendörkapten och stadsfullmäktig i
Stockholm. Han blev far till
generallöjtnanten Henri de C. (de C. 1) och
v. amiralen Charles de C. (de C. 2).
1. de Champs, Henri Leopold,
arméofficer, f. 21 juni 1869 i
Stockholm. Föräldrar: kommendörkaptenen
Charles Eugene de C. och Eva Skytte
af Sätra. — de C. blev underlöjtnant
vid fortifikationen 1890, genomgick
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1892
—95, blev löjtnant vid Generalstaben
1900, kapten 1903 och major 1910.
Åren 1905—11 var han lärare i
militärgeografi vid Krigshögskolan och
1912—14 chef vid Generalstabens
tekniska avd. Till överstelöjtnant vid
Generalstaben utnämndes han 1913,
var 1914—16 chef för Bodens
ingenjörkår och utnämndes sistn. år till
överste vid Generalstaben och chef
för dess topografiska avd. samt för
Rikets allin, kartverk. År 1920 blev
han överste vid fortifikationen och
chef för fortifikationsstaben och 1923
generalmajor samt var 1923—34 chef
för fortifikationen. Han utnämndes
till generallöjtnant 1930 och avgick
1934 ur aktiv tjänst. År 1917 blev
han led. av Krigsvet. akad. En
insats gjorde de C. i arbetet på
försvarets återuppbyggande efter 1925 års
nedrustning och understödde därvid
en tid kretsen kring Ny militär
tid-skr. Sedan 1934 har de C.
uppmärksammats som ordf. i Sv.-tyska fören.
— Gift 1) 1896 med Adelaide von
Horn, † 1922; 2) 1928 med Margarete
Hahn. F. M.
2. de Champs, Charles Léon,
sjöofficer, f. 10 okt. 1873 i Stockholm.
Bror till de C. 1. —-de O. blev
underlöjtnant 1893, löjtnant 1896, kapten
1902, kommendörkapten av andra
graden 1915 och av första graden 1917,
kommendör 1923, konteramiral vid
flottan 1928 och viceamiral 1934. Han
genomgick under sina löjtnantsår
Tekn. högskolan, tjänstgjorde 1899
-—1908 i Marinförvaltningen och 1908
—19 i Marinstaben, därav 1916—19
som avd.-chef för
kommunikations-avd., var stabschef i befälhavande
amiralens i Karlskrona
kommendantstab 1919—23, flaggkapten hos högste
befälhavaren över kustflottan 1923—■
25, inspektör för
undervattensbåtvapnet 1926—28, befälhavande amiral
och stationsbefälhavare i Karlskrona
1928—33, stationsbefälhavare i
Stockholm och chef för Ostkustens
marindistrikt 1933—36, chef för
Marinstaben och tf. chef för marinen 1936
—37 och — sedan befattningen chef
för marinen 1937 införts — den förste
innehavaren av detta ämbete
1937—-39. Åren 1908—10 var de C.
marinattaché i Tokio och Peking samt 1914
—17 marinattaché i London. I Högsta
domstolen var han militär led. 1933—
37. Han är led. av
örlogsmannasällskapet sedan 1913 och av Krigsvet.
akad. sedan 1920. — Förenande stor
yrkesskicklighet med energi och
initiativkraft samt levande intresse för
sjövapnet, har de C. bl. a. varit en av
nyskaparna på förbindelseväsendets
område, särskilt rörande
radiotelegrafi, chiffersystem m. m. Som chef för
marinen erhöll han det ansvarsfulla
uppdraget att, sedan flottans
ersättningsbyggnad efter förra världskriget
varit i hög grad eftersatt, verkställa
utredning rörande flottans
fartygstyper m. m. I denna 1937 framlagda,
hela problemet om vårt rörliga
sjöförsvar omspännande utredning
ägnades en ingående uppmärksamhet åt
vårt riksstrategiska läge och den typ
av flotta, som bäst lämpar sig i det
sv. riksförsvaret. Med utgångspunkt
från flottypen — utsjöflottan med
skepp — granskades sedan frågan om
flottans fartygstyper. Flottans
förnämsta egenskaper skulle vara
rörlighet och förmåga till vidsträckt
operationsfrihet. Denna flotta var så
avpassad, att dels kustflottans
slagkraft och taktiska användbarhet skulle
väsentligt ökas och dels icke blott
rikets östersjökust utan även
Västkusten skulle tilldelas särskilda
sjöstyrkor. Den föreslagna tunga
kryssaren, bestyckad med 6 st. 21 cm
kanoner, var så avpassad, att en
motståndare skulle lia tvingats insätta
kraftigare och dyrbarare fartyg än
de då inom stormaktsmarinerna
talrikt förekommande 10
000-tonkryssar-na av Washingtontyp. Flottplanen
ansågs av regering och press onödigt
vidlyftig och alltför dyrbar och blev
Charles de Champs.
ej förverkligad. —■ Gift 1919 med Ida
Elisabeth Uggla. A. G.
de Courtin Tda kortäi)], Antoine,
före adlandet Courtin, fransk-svensk
diplomat, f. 27 febr. 1622 i Riom
i Frankrike, † 7 sept. 1685 i Paris.
Föräldrar: Antoine C. och
Madeleine de Lalande. — de C. kom till
Sverige 1645 i det franska
sändebudet Pierre Clianuts följe men
övergick snart i drottning Kristinas tjänst
som sekr. Redan 164S innehade han
motsvarande post hos Karl X Gustav
och. medföljde denne under fälttåget i
Tyskland för att efter fredsslutet
sändas till Paris på privat uppdrag av
pfalzgreven. Återkommen till Sverige
fick han sv. adelskap 1651 och
förordnades som k. sekr., vistades
sedan någon tid i sitt hemland men
kallades 1655 till Karl X Gustav, som
då uppehöll sig i Kraköw. Två år
senare befann sig de C. som sv.
resident i Paris. Hans huvuduppgift var
där att söka förmå Frankrike till
verksamt bistånd i de nordiska krigen
och närmast att utverka subsidier.
Kardinal Mazarin, som vid denna tid
var Frankrikes verklige styresman,
ville emellertid inte binda sig och
uttalade för övrigt missnöje med de C.,
som å sin sida ansåg sig illa
behandlad. Karl X Gustav gav honom också
formligt entledigande från hans
befattning (dec. 1658). Under sin tid
som sv. resident i Paris hade de C.
även att ta befattning med de
obehagliga händelser, som inträffade i
samband med Kristinas uppehåll i
Frankrike 1657. Sedermera trädde han i
fransk tjänst och sändes bl. a. till
Sverige, där han avslöt ett
handelsfördrag 1662. Han slöt själv sin
ätt. —- Gift med Marie-Salomé de
Beauvers. H. N.
Dedering, Sven Emanuel,
orientalist, f. 10 dec. 1897 i Nyköping.
Föräldrar: köpmannen Per Sven Gab-
Henri de Champs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>