Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. De Geer, Emanuel - 6. De Geer, Robert Wilhelm - 7. De Geer, Carl - 8. De Geer, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De Geer
223
De Geer
Emanuel De Geer. Miniatyr av J. O. F.
Viertel.
univ. 1761, blev fänrik vid Livgardet
1764 ocli kammarherre hos
änkedrottning Lovisa Ulrika 1771. Strax efter
inträdet i hovtjämst begav han sig
ut på resor i Europa och anställdes
därunder som e. o. kanslist vid
Kanslikollegium 1773 med rätt att
auskultera vid beskickningarna. År 1775
utsågs lian till envoyé i Nederländerna
men tog efter en hedrande
tjänstgöring avsked 1779, bl. a. av hälsoskäl,
och bosatte sig på sitt fideikommiss
Frötuna i Rasbo skn, Uppsala län.
Där fann han, starkt upptagen av
litterära intressen, sin ideala livsform.
År 1786 kallades han till riksråd med
åliggande att jämte greve J. G.
Oxenstierna handha förvaltningen av
kanslipresidentsärendena. Som riksråd
försökte han med stor frimodighet
göra sig politiskt gällande gentemot
konungen, exempelvis i fråga om
brännvinsbränningen och pastoratshandeln,
men fann, att rådsvärdigheten
förlorat sin politiska betydelse och sökte
därför avsked 1787 samt återvände
till Frötuna» — Gift 1779 med
grevinnan Charlotta Fredrika von Fersen.
T. D.
6. De Geer, Robert W ilhelm,
greve, ämbetsman, politiker, f. 15 juli
(eller juni) 1750 på Tervik i Pernå
skn, Finland, † 4 nov. 1820 i
Helsingfors. Son till D. 2. -— Efter
tjänstgöring vid örlogsflottan och Livgardet
blev D. major vid Savolaks
fältjägarekår 1778, varefter han 1783 erhöll
av-skéd och överstes namn och värdighet.
Sistn. år blev han förordnad och 1785
utnämnd till landshövding i
Kymmenegårds län, ett ämbete som han
dock tvingades lämna 1789 på grund
av sina förbindelser med
Anjalaför-bundet och de s. k.
"självständighetsmännen". Snart efter krigsutbrottet
1808 begav han sig till S:t
Petersburg, där han tills, med G. M.
Sprengtporten och J. A. Jägerhorn verkade
för Finlands frigörande från Sverige
och dess förening med Ryssland. År
1809 förordnades han till
lantmarskalk vid Borgå lantdag och
upphöjdes i finskt grevligt stånd, 1817 blev
han dels geheimeråd, dels främste led.
i regeringskonseljens ekonomidep. ocli
chef för dess militieexpedition, och
1820 utsågs lian till ordf. i
ekonomidep :s andra avd. — Gift 1785 med
friherrinnan Vivika Eleonora
Hastfer. R. A.
7. De Geer, Carl, greve,
bruksägare, politiker, f. 9 maj 1781 i
Stockholm, † 30 juli 1861 därstädes. Son
till D. 4. — D. blev kornett vid
Livliusarreg. 1794, löjtnant 1802 och
stabsryttmästare 1804. År 1806 tog
han avsked och ägnade sig därefter
huvudsakligen åt förvaltningen av
sin förmögenhet, en av de största i
Sverige, som vid hans död uppgick
till över 9 mill. riksdaler och bl. a.
Robert Wilhelm De Geer. Målning (detalj)
av Ulrika Pasch 1772.
innefattade fideikommisset Lövsta
(Leufsta) i Uppland, fastigheter i
Stockholm och de av D. inköpta
godsen Stora Sundby och Yxtaholm i
Södermanland och Kulla-Gunnarstorp i
Skåne samt Utansjö bruk i
Väster-norrl. län. D. blev greve 1818 och
överstekammarjunkare s. å. Han
inträdde i riksdagen 1809 och blev då
led. av bankoutskottet samt var 1812,
1S15 och 1817—18 led. av
statsutskottet och vid de två sistn. tillfällena
dess ordf. Hans oberoende ställning
och aristokratiska frigjordhet från
partiintressen satte i hög grad sin
prägel på hans insats som
förhandlingsledare och kom honom att spela
en betydande roll i riksdagspolitiken.
Han var led. av 1820—23 års viktiga
finanskommitté samt utsågs till
lantmarskalk 1823 och 1828—30. I denna
ställning gjorde han sig
utomordentligt uppskattad i alla läger genom sitt
värdiga framträdande och sin
objektivitet gentemot olika riktningar.
Under riksdagen 1828—30 bidrog han
till att omstämma Karl Johan i
finansfrågan, så att ständerna kunde
lösa densamma enligt 1823 års
finanskommittés plan genom en
sedelrealisation efter gällande kurs. ■—- Övriga
offentliga engagemang mottog D.
endast med ovillighet, vilket bidrog till
att han som ordf. i unionskommittén
1839—41 icke vann några positiva
resultat. Han upphöjdes till
serafimer-riddare och en av rikets herrar 1823
och blev led. av Vet. akad. 1831 samt
var bl. a. led. av Serafimerlasarettet»
direktion 1847—58 och ordf. i
Riddarhusdirektionen 1S44—51. Hans
stock-holmsliem vid V. Trädgårdsgatan
spelade från 1830-talet en betydande roll
i sällskapslivet som samlingspunkt
för den högsta societeten. D. var sin
tids störste byggherre bland sv.
jorddrottar; bl. a. lät han 1831—49 bygga
om Stora Sundby slott i engelsk
medeltidsstil. — Gift 1810 med
friherrinnan Ulrika (Ulla) Sophia
Sprengtporten. T. D.
8. De Geer, Louis Gerard,
friherre, ämbetsman, politiker, f. 18 juli
1818 på Finspång i Risinge skn,
östergötl. län, † 24 sept. 1896 på
Hanaskog i Kviinge skn, Kristianst. län.
Föräldrar: översten och
hovmarskalken friherre Gerard D. och Henrietta
Charlotta Lagerstråle. — Sin
barndom tillbragte D. från fyra års ålder
på Stjärnholm i Nyköpings skärgård,
där han i hemmet erhöll en
uppfostran, som enligt hans eget senare
omdöme var ägnad att "inskärpa en
omutlig rättskänsla och aktning för
andras rättigheter men måhända icke
lika mycket att fostra ett känslofullt
och uppoffrande sinne". Efter en
fyraårig vistelse vid Linköpings skola, där
D. vantrivdes, fortsattes skolgången
vid Uppsala katedralskola, varefter
D. 1836 inskrevs vid univ. i Uppsala,
där han avlade kansliex. 1838 och ex.
Carl De Geer. Miniatyr av D. Bossi 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
