Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Dellwik, Carl - 3. Dellwik, Axel - Delphin, Thore - Delsbostintan, pseud. för Blumenthal, Ida Gawell- - Delwig, von, se Dellwig, von - de Maré, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dellwik
248
de Maré
Carl Dellwik.
2. Dellwik, C ar l, elektroingenjör,
uppfinnare, f. 19 dec. 1862 i Säbrå
skn, Västernorrl. län, † 12 dec. 1924 i
Rickmanswortli nära London. Son till
D. 1. —• D. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1880 och utexaminerades
1883 som civilingenjör från Tekn.
högskolans fackavd. för maskinbyggnad
och mekanisk teknologi. I Förenta
staterna vistades lian 1884—93, sysselsatt
med exploaterandet av det s. k.
Fahne-hielmska glödljuset, som dock
undanträngdes av det s. k. Auer-ljuset.
Under samma tid utarbetade D. en ny
metod för framställning av vattengas,
som patenterades i de flesta länder.
D. var 1893—99 anställd vid G. de
Lavals företag, huvudsakligen för
införande av vattengas för industriella
ändamål. För att exploatera D:s
patent i Europa ocli Amerika
grundades i Tyskland "Dellwik-Fleischer
Wassergas A. G.", vars ombud i
England D. var 1899—1914. Genom att
vid D:s metod
vattengasframställningen blev billigare och
anläggningskostnaderna relativt låga vann
vattengasen vidsträckt användning inom
industrin, framför allt för svetsning
men även för smide, martin m. m.,
och infördes vid en mängd stålverk i
Tyskland, Österrike, Sverige,
England ocli Förenta staterna. Även för
smältning av andra metaller än järn,
för glasblåsning ocli
belysningsändamål vann metoden användning. D.
kvarstannade i England som
konsulterande ingenjör till sin död. — Gift
1888 med Esther Bartholomeus från
Förenta staterna. — Litt.: biografi i
Tekn. tidskr. 1925. S. R.
3. Dellwik, Axel, gruvingenjör,
disponent, f. 3 jan. 1866 i Säbrå skn,
Västernorrl. län. Bror till D. 2. —
Efter läroverksstudier i Stockholm
blev D. kadett vid Sjökrigsskolan och
avlade sjöofficersex. 1886 samt
avancerade till löjtnant i flottans reserv
1898 ocli tog avsked 1912. Han
genomgick Tekn. högskolans avd. för
bergsvetenskap 1S88—89. Åren 1890—93
liade han anställning vid Persbergs
gruvab. som gruvstigare och
gruvmä-tare vid Persbergs järngruvor i
Värmland. Som förste gruvingenjör verkade
han 1893—1903 vid ab. Gellivare
malmfält i Lappland ocli 1903—12
vid Luossavaara-Kiirunavaara ab: s
gruvor vid Malmberget. Från 1912 var
D. gruvförvaltare och gruvingenjör
samt från 1913 disponent vid
Dannemora gruvor till 1927, då lian
pensionerades. —- D. var en av de mest
aktiva sv. gruvingenjörerna vid
1900-talets början. Han införde
moderniseringar vid Malmbergets och
Dannemora gruvor: anrikningsverk, nya
transportanordningar och pumpverk
m. in. Han var även verksam för
vården av industrihistoriska
minnesmärken vid Dannemora. Bland D:s
skrifter märkas "Anteckningar från en
studieresa till grufdistrikten i
Michigan och Minnesota" (1901),
"Gällivare malmberg" (1906) ocli
"Kortfattad beskrifning öfver Dannemora
grufvor" (1918). — Gift 1894 med Henny
Sof ia Katarina Lené. S. R.
Delphin, Theodor (Thore),
apotekare, f. 19 juni 1868 på
Stubbegården i örslösa skn, Skarab. län.
Föräldrar: godsägaren Victor Theodor D.
och Emma Gustava Otterström. —
Efter läroverksstudier i Skara hade
D. anställning på apoteket i
Ängelholm från 1883, inskrevs vid
Farma-ceutiska inst. 1893 och avlade
apote-karex. 1895. Han tjänstgjorde
därefter en tid på apoteket i Höganäs,
blev 1897 analytiker på
instruktionsapoteket Nordstjärnan i Stockholm
och innehade 1912—37 personligt
privilegium på akademi apoteket Kronan
i Uppsala jämte brunnsapoteket vid
Sätra brunn. På uppdrag av Civildep.
deltog han 1903 i utprovning av
metoder för kvantitativ bestämning av
Axel Dellwik.
arsenik i handelsvaror. Åren 1907—
12 var han red. för Sv. farmaceutisk
tidskr. ocli 1916—21 led. och sekr. i
Apotekaresocietetens direktion. — D: s
verksamhet faller till stor del inom
den farmaceutiska analysens område.
Han liar i fackpressen publicerat
vetenskapliga uppsatser, huvudsakligen
av farmaceutiskt-kemiskt innehåll ocli
baserade på hans egna rön. Tills, med
G. F. Bergh, A. Blomquist och R.
Westling utgav han "Kommentar till
Svenska farmakopén" (8:e uppl.,
1904—06), för vilket arbete lian sistn.
år erhöll Sv. läkaresällskapets
jubileumspris; han författade därjämte
de båda supplementen (1907) över
arsenikundersökningar och
viktsanalytiska metoder, över sitt apotek har
D. utgivit den utförliga historiken
"Akademie apoteket Kronan i Upsala
1628—1928" (1942). År 1907 invaldes
han i Sv. läkaresällskapet, — Gift
1904 med Sigrid Maria Ekman. S. L.
Delsbostintan, pseud. för
Blumenthal, Ida Gawell-.
Delwig, von, se Dellwig, von.
de Maré [d©’ marë], släkt,
härstammande från Frankrike, varifrån
Jacques Le Bell de M. inkom till Sverige
på 1640-talet. Han blev
kammartjänare hos pfalzgreven Karl (X) Gustav
och dog troligen i slutet av 1600-talet,
En äldre son till honom, ryttmästaren
Jacob de M. (f. 1655, † 1709), adlades
1704 under namnet Ridderborg och
blev stamfar för denna ännu
fortlevande ätt. Hans bror, löjtnanten
Johan de M. (f. 1659, † 1734), blev
farfar till bröderna majoren Carl Ludvig
de M. (f. 1766, † 1S19) och bergsrådet
Jacob Gustaf deM., delägare i
Ankarsrums bruk (f. 1770, † 1821),
stamfäder för den borgerliga släkten de
M:s nu levande tvenne grenar. En
son i första giftet till Jacob Gustaf
de M. var bruksägaren Anders Baltzar
de M. (f. 1798, † 1882). Han övertog
efter faderns död ledningen av
Ankars-rums bruk, som tack vare hans
målmedvetna verksamhet betydligt
förbättrades och utvidgades. Han var
e. o. fullmäktig i Jernkontoret 1856
—59 och 1862—71 samt adlades 1860
enligt 37 § R. F. med bibehållet namn.
Bland Anders Baltzar de M:s söner
märkas brukspatronerna på
Ankarsrum Gustaf de M. (f. 1825, † 1882)
och Alfred Bernhard de M. (f. 1831.
† 1898). En son till Gustaf de M.,
hovmarskalken hos hertigen av
Västergötland Alfred Henrik de M. (f. 1860,
† 1937), blev far till teaterledaren och
konstsamlaren Rolf de M. (se nedan).
—■ En son i andra giftet till Jacob
Gustaf de M. var landshövdingen i
Kopparb. län Johan Gustaf Samuel
de M. (f. 1820, † 1S80), från vilken
alla nu levande medl. av den borger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
