Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diurson, Axel - Dixelius, Hildur - Djurberg, släkt - 1. Djurberg, Daniel - 2. Djurberg, Daniel - Djurberg, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oixelius
266
Djurberg
Hildur Dixelius.
bromsar, fjädrande hjul för
rälsfordon m. m. — Gift 1897 med Jenny
Florentina Frost. S. R.
Dixelius, Hildur Emma
Eufro-syne, författarinna, f. 14 okt. 1879
i Nederkalix, Norrb. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan Gustaf
D. och Eufrosyne Rosenius. — D.
debuterade 1909 med romanen "Barnet",
och i hennes tidigare författarskap
märkas vidare novellsamlingarna
"En mesallians" (1916), "Drömmen"
(1917) och "Far och son" (1918). Med
förkärlek och med inlevelse har hon
tecknat sin norrbottniska
uppväxtmiljö, och flera av hennes arbeten äga
därmed inte endast ett skönlitterärt
utan även ett kulturhistoriskt
intresse. Hennes huvudverk är
släktromanserien "Prästdottern" (1920),
"Prästdotterns son" (1921) och
"Sonsonen" (1922). Bland D:s senare
romaner, vilka äro präglade av ett
psykoanalytiskt betraktelsesätt,
märkas "Synderskan" (1925), "I bojor"
(1926), "Ragnar och Lola" (1929) och
"Ankaret på fjället" (1937). Hennes
sociala drama "Mördaren" uppfördes
första gången 1928. — Gift 1) 1902
—10 med provinsialläkaren Jolian
Brettner; 2) 1923 med prof. Ernst
von Aster. R. A.
Djurberg, söderhamnssläkt,
härstammande från Jonas Månsson i
Haga by, tolvman i Norrala tingslag,
Gävleb. län, i mitten av 1500-talet.
Hans sonson, Peder Jönsson Tvärre
(f. 1610, † 1676), var borgmästare i
Söderhamn oeh blev far till
domprosten Daniel D. (D. 1), som tog namnet
efter Djurberget i Söderhamn. Han
hade bland andra barn dottern Justina
Margareta D. (f. 1696, † 1774), som i
sitt gifte med prosten i Gävle Simon
Melander (f. 1684, † 1762) blev mor
till astronomen prof. Daniel
Melan-•derhielm, samt sonen, lektorn i Gävle
Per D. (f. 1707, † 1748), far till skol-
mannen och geografen Daniel D.
(D.2).
1. Djurberg, Daniel, teolog, f.
5 april 1659 i Söderhamn, † 10 april
1736 i Uppsala. Föräldrar:
borgmästaren Peder Jönsson Tvärre och
Justina Danielsdotter. — D. blev student
i Uppsala 1677 och fil. mag. 16S5.
Ären 1689—92 vistades han i
Tyskland, Holland och England som k.
stipendiat, huvudsakligen sysselsatt med
studier i Talmud, bl. a. under ledning
av rabbinen Moses Bar Joseph, och
blev i Leipzig bekant med pietismens
grundläggare, Ph. J. Spener. Detta
blev av betydelse för hans senare
pre-dikostil, som var inspirerad av
Spener. Med sin praktiskt inriktade
förkunnelse bröt D. mot den gängse
lärda och polemiska predikan. Han
blev 1692 teol. adjunkt, 1698 teol.
prof., 1705 teol. dr och 1724 domprost,
allt i Uppsala. D. skildras som tole-
Daniel Djurberg (1). Kopparstick av E.
Geringius.
rant i lärofrågor, vidsynt och lärd.
Hans varma intresse för jude- ocli
lappmissionen var helt i pietismens
anda. Han ägnade därjämte stort
intresse åt sin hembygd Hälsingland
och författade en "Descriptio
Hel-singiæ veteris et novse" (1689, i
Uppsala univ.-bibl.). — Gift 1695 med
Margareta Theel. O. H.
2. Djurberg, Daniel, skolman,
geograf, f. 3 juni 1744 i Gävle, † 2
okt. 1834 i Stockholm. Föräldrar:
lektorn Per D. och Margaretha
Brandberg. Sonson till D. 1. — D. blev
lärare vid Nya
informationsinrättningen i Stockholm 1770,
pagehov-mästare hos änkedrottning Lovisa
Ulrika 1772 samt apologist vid
Katarina skola i Stockholm 1776. Han var
rektor vid Klara skola i Stockholm
1782—1820 (tjänstledig för nedsatt
synförmåga från 1790). — D. var
som geografisk förf. mycket produk-
tiv. Hans läroböcker voro för sin tid
synnerligen förtjänstfulla och stodo på
en avsevärt högre nivå än de, som
tidigare hade använts i Sverige. I
slutet av 1700-talet och i början av
1800-talet voro de praktiskt taget de enda,
som begagnades vid
geografiundervisningen i vårt land. Främst märkas
"Utförlig geografie" (1785—1808) och
"Geografie för begynnare" (1783; 6:e
uppl. 1815). Han utgav även ett
allmänt geografiskt lexikon (1811—13),
ett geografiskt lexikon över
Skandinavien (1818) samt en atlas,
innehållande ett 30-tal kartor. D:s arbeten
lia, liksom sina tyska förebilder, en
rent deskriptiv och uppräknande
karaktär och beakta föga geografins
naturvetenskapliga sidor. De vittna om
en avsevärd noggrannhet i
uppgifterna och erbjuda ett för sin tid
rikhaltigt statistiskt material. D. var
känd som ett stort original, och hans
excentricitet satte spår även i hans
läroböcker. Så t. ex. gav han förut
kända länder namn av eget fabrikat,
ss. "Ulimaroa" i stället för Nya
Holland (Australien). D. var även en
skicklig schackspelare. — Gift med
Elisabeth Wiman. S. F.
Djurberg, stockholmssläkt,
härstammande från slakthusskrivaren i
Stockholm Håkan Larsson († 1697).
Hans son, slaktaren och kyrkovärden
i Katarina förs. i Stockholm Johan
Håkansson (f. 1697, † 1765), som efter
sin andre styvfar, mätaren Lars
Djurberg († 1764), antog släktnamnet D.,
blev farfar till slaktaren Carl
Wilhelm D. (f. 1766, † 1811). En äldre
son till denne, bagaren i Stockholm
Johan Wilhelm D. (f. 1791, † 1845),
blev farfar till läkaren Vilhelm D. (se
nedan). En yngre son till Carl
Wilhelm D., provinsialläkaren Fredric
August D. (f. 1794, † 1875), blev far
till överingenjören vid Göta
kanalverk Henning August D. (f. 1843, †
Daniel Djurberg (2). Kopparstick av A. U.
Berndes 1798.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
