Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Drake, Erik - 3. Drake, Adolf - 4. Drake, Axel - 5. Drake, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drake
274
Drake
1845). De voro elementarböcker,
avsedda för organistelevernas praktiska
behov. D. skrev även en rad
musikteoretiska oeh musikhistoriska arbeten,
som förvaras i manuskript i Mus.
akad: s bibi. och i Musikhistoriska mus.
Han redigerade, delvis efter egna
uppteckningar, bl. a. melodierna i A. I.
Arwidssons "Svenska fornsånger" och
G. O. Hyltén-Cavallius’ och G.
Stephens’ "Sveriges historiska oeh
politiska visor" samt musiken till P. A.
Sondéns "Valda skrifter af C. M.
Bellman". — D. komponerade bl. a.
operetten "Berggubben" (uppförd vid
hovet 1817 eller 1818), två
stråkkvartetter, körverk, solosånger samt
pianostycken; hans "Stabat mäter" visar
inflytande från katolska liturgiska
strävanden, framhåller C.-A. Moberg,
som påtalar hans om Spohr och
Rossini erinrande "ytligt söta melodik"
i nämnda verk men också prisar dess
"utmärkt välgjorda och flytande
sats". — Gift 1820 med Elisabet
Catharina Printzensköld. — Litt.:
minnestal av J. P. Cronhamn i Mus.
akad:s handl. 1870—71. P. L.
3. Drake, Magnus Adolf Gottlob,
baptistpredikant, lärare, f. 21 sept.
1833 på Tisenhults säteri, Skedevi
skn, östergötl. län, † 4 febr. 1906 i
Flen, Södermani. län. Föräldrar:
godsägaren Magnus Gustaf D. och
Johanna (Janna) Gustafwa Indebetou.
— D. blev student i Uppsala 1852.
Fadern önskade, att lian skulle gå
officersbanan. D. avlade dock
teoretisk teologisk ex. 1856, men av
samvetsskäl lät ban icke prästviga sig.
Efter tillfälliga lärartjänster i
Linköping och Västervik anslöt han sig
1858 till Sv. baptistsamfundet,
varvid familj och vänner bröto med
honom. Han var 1864—67 utgivare av
tidskr. Evangelisten och grundade
1868 tidn. Wecko-posten, som D. ville
göra till en kristlig politisk tidn. i
liberal anda. Han lyckades dock icke
Adolf Drake.
i denna strävan; tidn. blev blott ett
baptistsamfundets språkrör och dess
huvudorgan. D. var 1863—67
föreståndare för Stockholms (första)
bap-tistförs. och 1866—1906 lärare vid
Betelseminariet. Han var en gärna
hörd predikant men verkade i regel i
det tysta, där han gjorde en
betydande gärning för Sv. baptistsamfundet
och dess medl. En lång följd av år
var han en av huvudledarna för de
på den tiden förföljda baptisterna.
Tills, med J. A. Borgström utgav lian
"De svenska baptisternas historia"
(1898). Han blev 1896 teol. dr vid
Bucknell univ. i Pennsylvania. — Gift
1867 med Iledvig (Hedda) Maria
Christina Stenberij. — Litt.: J. A.
Borgström, "A. D." (i årskalendern
Betlehem 1907); Janna Drake,
"Doktor A. D." (1923). H. ö.
4. Drake, Gustaf Axel Ludvig,
skolman, pedagogisk skriftställare, f.
16 febr. 1834 i V. Vingåkers skn, Söder-
Axel Drake.
mani. län, † 3 sept. 1893 i Nyköping.
Föräldrar: underlöjtnanten Carl
Gustaf D. och Carolina Lagerstedt. — D.
blev 1854 student i Uppsala, fil. kand.
där 1857 och fil. dr s. å.; efter några
års lärarförordnanden blev han 1865
lektor i levande språk i Nyköping.
Ehuru D. ej utbildats till språklärare,
skaffade han sig genom talrika
utlandsresor vidsträckta kunskaper ocli
utförde uppmärksammade förarbeten
till en fransk språklära. D. verkade
för reformer inom undervisningen,
bl. a. genom skrifterna "Några ord i
läroverksfrågan" (1881) och "Ett
inlägg i undervisningsfrågan" (1887),
genom uppsatser i tidskr. Verdandi
och anföranden vid lärarmöten. Han
intog en förmedlande ställning i den
aktuella skoldebatten ocli ville
såvitt möjligt en ombildning på
grundvalen av det bestående. I fråga om
latinstudiet intog lian en klart av-
Gösta Drake.
visande hållning och ivrade för vidgat
studium av moderna språk. Som
lärare var D. spänstig och livlig och
hyste mycken omtanke om sina elever.
Hans sociala intresse förde honom
även utanför skolans värld: han
valen av de första i landet, som verkade
för bildandet av konsumtionsfören.
bland arbetarna. — I sin ungdom
hade D. bedrivit botaniska studier;
kort före sin död 1893 publicerade han
i Sv. mosskulturfören:s tidskr. en på
omfattande studier grundad och av
fackmän synnerligen uppskattad
studie över mossmarkernas avdikning. —
Gift 1882 med Gurli Johanna
Charlotta Drake af Hagelsrum. B. T.
5. Drake, Carl Gustaf (Gäst a),
arméofficer, idrottsledare, f. 15 juni
1867 i Stockholm. Föräldrar:
kammarherren Carl D. och Maria von Vegesaek.
— Efter mogenhetsex. 1886 blev D.
1S94 löjtnant och 1903 kapten vid Svea
livgarde, 1914 major vid Vaxholms
grenadjärreg. och 1922 överstelöjtnant
i armén; han tog avsked s. ä. Han
var rullföringsofficer vid Stockholms
inskrivningsområde 1925—32, sekr. i
Fjärde arméfördelningens ci
vilan-ställningskommission 1925—32 samt
chef för Stockholms frivilliga
motor-båtsflottilj 1924—32. År 1921
startade han en försäkrings- och
agenturbyrå i Stockholm. Under sin tid som
aktiv officer hade D. 1899 avlagt
gymnastiklärares, samt 1910—19 vid
skilda tillfällen idkat militära
studier i Frankrike, Tyskland och
Estland. — D. har varit en av de främsta
ledarna inom såväl landstorms* och
skytte- som idrottsrörelserna. Han
var bl. a. initiativtagare till den
frivilliga landstormsrörelsen, vars
befälskurser lian ledde 1904—12,
liksom till fältskjutningar i den
frivilliga skytterörelsen, inom vilken han
var led. av Stockholms skytteförb:s
verks t. utskott 1896—1905 samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
