Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dufvenberg, Carl Oscar - Duhre, Anders - Dumrath, Oskar Heinrich - Dunckel, Maria - Duncker, se även d’Unker, Dunker - Duncker, Joachim Zachris - Dunér, släkt - 1. Dunér, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Duhre
279
Dunér
trerat studium med inriktning pä
språkens allmänbildningsvärde. •—
Gift 1890 med Bertha Maria Elisabet
Lutteman. A. A.
Duhre, Anders Gabriel,
matematiker, jordbrukslärare, f. omkr.
1680 troligen på Gnista (Fyrislund)
i Vaksala skn, Uppsala län, † i febr.
1739 troligen därstädes. Son till
häradshövdingen Gabriel D. på Gnista.
— D. blev 1695 student i Uppsala och
studerade där flera år men avlade ej
någon ex. Han antogs 1715 till
auskultant i Bergskollegium och var 1717—
31 dess stipendiat i mekanik samt
föreläste 1717—23 i matematiska
ämnen i Stockholm, först på
Fortifikationskontoret och sedan på
Riddarhuset. D. var en skicklig
matematiker, och hans beläsenhet var
betydande och för sin tid ovanlig; han var
väl förtrogen även med utländska
forskares, ss. Newtons, resultat, vilket
framgår av hans båda värdefulla
läroböcker, "En grundelig anledning
til mathesin universalem och
alge-bram" (1717, redig, av Georg Brandt)
och "Första delen af en grundad
geo-metria" (1721). — Av 1723 års
riksdag erhöll D. arrendet på Ultuna
kungsladugård för att dit förlägga
ett av honom planerat
"Laboratorium mathematico-oeconomicum", en
teknisk skola, som ekonomiskt skulle
baseras på lantbruksdrift. Skolan,
som var det första försöket att i
Sverige inrätta en lantbruksskola, avsåg
att gagna både jordbruket och
hantverket; den meddelade såväl
praktisk som teoretisk undervisning. I
brist på lämplig lokal förlades
föreläsningarna till Uppsala. D. utförde
ett gott arbete vid Ultuna. Han satte
byggnaderna i stånd, uppförde nya
hus, anskaffade flera djur, sökte höja
jordens avkastning o. s. v. Särskilt
var han intresserad av att förbättra
de tekniska hjälpmedlen för en
rationell jordbruksdrift och gjorde själv
flera mekaniska uppfinningar. Han
hade emellertid avundsmän, främst
landshövdingen i Uppsala Johan
Brau-ner, som själv ville övertaga Ultuna,
och då han ej kunnat fullgöra allt
lian utlovat, fråntog riksdagen
honom 1731 arrendet av Ultuna;
skolan i Uppsala nedlades 1735. D. måste
ha varit förmögen men förlorade på
sitt experiment nästan allt han ägde.
— Gift senast 1731. — Litt.: P. Hebbe,
"A. G. D:s ’Laboratorium
mathe-matico-oeconomicum’" (i
Lantbruks-akad:s handl. och tidskr. 1933); B.
Hildebrand, "Kungl. Svenska
Vetenskapsakademien. Förhistoria,
grundläggning och första organisation"
(1939). S. L.
Dumrath, O sic ar Heinrich,
skriftställare, f. 24 jan. 1844 i Stock-
holm, † 9 jan. 1929 därstädes.
Föräldrar : snickarmästaren Joliann
Heinrich D. och Johanna Charlotta Körner.
— D. började studera vid Uppsala
univ. 1864 och blev där med. fil. kand.
1867 men övergick sedan till litterär
verksamhet. Han medarbetade i Nya
dagligt allehanda 1883—89 samt var
red. för Ute och hemma 1889—94 och
Folkets bok 1904—09. Han översatte
ett flertal arbeten av Hæckel, Ribot,
Ruskin m. fi. samt var ss.
populärvetenskaplig förf. (i medicin, historia
ocli geografi) synnerligen flitig. Hans
mest kända verk äro "Furst Otto
von Bismarck" (1895), "Det XIX
århundradet i ord och bild" (1—3, 1898
—1901), "Jorden och dess folk" (1898
—1900), "Hellas" (1903), "Folkets
bok" (1906—09), "Jordens erövring"
(1922—23) och "Rysslands historia"
(1923). — Ogift. R. A.
Dunckel, Maria Dorotea,
författarinna, f. 13 mars 1799 i
Stockholm, f 30 nov. 1878 därstädes.
Föräldrar: sekreteraren MartinAltén och
Kristina Dorotea Lamdwerte. — D.
började tidigt biträda fadern i
dennes övers, av prosa och poesi, och hon
gjorde sig snart känd genom
tolkningar av bl. a. Schiller, Körner,
Lessing och Tieck. Hennes debutarbete
var det dramatiska utkastet
"Förlofningen" (1817), och bland hennes
övriga arbeten förtjäna nämnas
skaldestycket "Offer åt Luthers minne"
(1821),"Johan Huss, sanningens
martyr" (1822) samt de av Vet. o. vitt.
samh. prisbelönade dramatiska
verken "Agathokles" ocli "Kärlekens
hjeltemod", tryckta i "Dramatiska
och lyriska försök" (1828—32). Som
romanförf. vann hon sina största
framgångar med "Pensionsvännerna"
(1842) och "Två. systrar i
östergöt-land" (1844). — Gift 1821 med
kyrkoherden David Vilhelm Dunckel. R. A.
Duncker, se även d’ünker, Dunker.
Duncker, Joachim Zachris,
arméofficer, f. 12 nov. 1774 i Kristina
skn i Savolaks, Finland, † 5 juli 1809 i
Hörnefors skn, Västerb. län.
Föräldrar: majoren Gustaf Fredrik D. och
Brita Cygnæus. — D. blev 1789
fänrik i Savolaks jägarreg. och deltog
året därpå i Gustav III:s finska krig,
under vilket lian särskilt i striderna
vid Pirttimäki ådagalade en "nästan
överdådig tapperhet". I sitt reg.
utnämndes han 1807 till kapten och
chef för Sulkava kompani, och som
sådan drog han snart
uppmärksamheten till sitt namn under 1808—09
års krig. Efter ärofulla bedrifter vid
Jynkkä och särskilt Pulkkila, där lian
tillhörde Sandels’ brigad, utnämndes
han till major 1808. Hans rykte som
en av krigets tappraste officerare
styrktes ytterligare genom hans mo-
Nils Dunér,
diga ingripanden vid Paukarlaks,
Kel-loniemi och Virta bro. I febr. 1809
blev han överstelöjtnant, och som
sådan deltog han i striderna i
Västerbotten. Som eftertruppsbefälliavare
vägrade han att följa Sandels’ order
om reträtt och inlät sig i stället i
strid med ryssarna vid Hörnefors 5
juli. Efter hjältemodigt motstånd blev
han där sårad till döds. Ryssarna
gravsatte honom på Umeå kyrkogård
under stora militära
hedersbetygelser, och av eftervärlden ha hans
bedrifter prisats framför allt i
Runebergs "Fänrik Ståls sägner", där ban
ss. en av de allra största hjältarna
besjungits i flera dikter, utförligast i
"Den femte juli". — Litt.: F.
Cygnæus, "J. Z. D. och hans omgifning"
(1858). — Gift 1805 med Maria
Charlotta Tuderus. R. A.
Dunér, släkt. Äldste kände
stamfadern var konstapeln vid Vendes
ar-tillerireg. Sven Dunder, vars son Nils
(f. 1784, † 1863), slutligen prost och
kyrkoherde i Billeberga, Malmöh. län,
ändrade släktnamnet till D. Söner till
denne voro a) astronomen Nils D.
(D. 1), far till geodeten och
kartografen Viking D. (D. 3), och b)
läkaren Gösta D. (D. 2).
1. Dunér, Nils Christofer,
astronom, f. 21 maj 1839 i Billeberga skn,
Malmöh. län, † 10 nov. 1914 i
Stockholm. Föräldrar: prosten och
kyrkoherden fil. dr Nils D. och Petronella
Christina Schlyter. — D. inskrevs
1855 vid Lunds univ., där han blev
fil. kand., fil. dr och amanuens vid
observatoriet 1862 samt observator
1864. Han utnämndes 1887 till e. o.
prof. i astronomi i Lund och kallades
1888 till prof. i samma ämne i
Uppsala samt erhöll avsked 1909. Han
deltog i expeditioner till Spetsbergen
under O. Torell 1861 och A. E.
Nordenskiöld 1864 samt företog
studieresor till ett flertal europeiska län-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
