- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
297

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ebbe, Axel - Ebbesen, Dagmarn - Ebeling, Mathilda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

E

Axel Ebbe. Självporträtt i brons.

Ebbe, Axel Emil, bildhuggare, f.
27 mars 1S6S i Hököpinge, Malmöli.
län, † 28 sept. 1941 därstädes.
Föräldrar: lantbrukaren Anders Johan
Andersson och Maria Benedikta
Matliiasson. — E. avlade
mogen-hetsex. i Lund 1888 och studerade
därefter i Köpenhamn för den
norskdanske bildhuggaren Stephan Sinding,
vare tankedigra konst verkade
bestämmande på E:s utveckling. Han
företog därefter en studieresa till
Berlin, Wien, London och Paris. E.
utförde ett stort antal statyer,
grupper och reliefer, varav flertalet i
original eller modell kommit i
Trelleborgs stads ägo genom en donation
av konstnären 1933. Dessa konstverk
förvaras i en särskild museibyggnad,
Ebbehallen, som invigdes 1935. Bland
E:s tidigare arbeten kan nämnas den
populära "Solrosen" (1893), en ung,
naken kvinnogestalt, som sträcker
sig mot ljuset i en mjukt balanserad
rörelse. En avgjutning i brons är rest
i Kungsparken i Malmö. Ännu
starkare symbolistisk till innehåll och form
är "Mannen som bryter sig ut ur
klippan" (1894, på Universitetsplatsen i

Lund), en bild av viljekraften, som
besegrar varje motstånd. I "Lättare
än luft" (utställd 1914) återkommer
en liknande tanke i graciösare form.
Utom i det ovannämnda mus. är E.
repr. i Trelleborg med statyn
"Irrbloss", "Invalidmonumentet" (rest
1926), ett minnesmärke över invalider
från 1914—18 års krig, vilka avlidit
under transporten genom Sverige och
begravts i staden, samt fontänen
"Sjöormen", som avtäcktes 1935. Bland
hans övriga arbeten kunna nämnas
"Atlas’ dotter" (1892), "Venus
con-solatrix" (1894), "Martyrium
huma-num" (1895), "Majestas Dei gratia",
"Samvetet", "Snapphanen" i
Hässleholm, "Den heliga lågan" i
Trollhättan och "Arbetets ära" (1929) i
Malmö. — E. liar även framträtt som
skald med två diktsamlingar på
genuint skånemål, "Rijm å rodevelske"
(1913) och "Heterogenesis" (1922).
Motiven till dessa dikter äro hämtade
ur folkliv och folktro i konstnärens
hemtrakt. — Gift 1) 1892—98 med
skulptrisen Menga Schjelderup; 2)
med Elna Looft, f. Lund; 3) 1916 med
Elna Andersson. Th. N.

Ebbesen, Dagmar Wilhelmina,
skådespelerska, f. 1 okt. 1891 i
Stockholm. Föräldrar: skådespelaren
Thorald E. och skådespelerskan Jenny
öhrström. — E. uppträdde som
13-åring på östermalmsteatern i
Stockholm och var engagerad där 1906—09,
hos A. Salmson 1909—10, hos J.
Lian-der 1912—16, vid Folkteatern i
Göteborg 1916—19, vid Folkteatern i
Stockholm 1919—28, vid Vasateatern
där 1928—30 och vid Folkteatern i
Stockholm 1930—32. Därefter liar hon
i första liand ägnat sig åt filmen med
avbrott endast för tillfälliga
uppträdanden på scenen. — Bland E: s bästa
rollskapelser nämnas Kristiana i
Bogö och Frisches "Hemslavinnor"
(vilken roll hon spelat över 500
gånger), Lena i E. Fastboms "Halta Lena
och vindögda Per", Laurense i S.
Boos "Vi som går köksvägen" samt

flera figurer i pjäser av E. Lindorm,
ss. Fru Andersson i "Böda dagen",
Fru Skoglund i "Krasch" och Fru
Elm i "Blockad". — E:s stora
framgångar inom det folkliga
skandinaviska skådespelet ha fortsatt inom
denna genres motsvarighet vid filmen,
där även hennes främsta roll varit
Kristiana i "Hemslavinnor". En djup
fond av folklig, ofta drastisk humor
är den närmaste orsaken till hennes
vitt spridda popularitet. Hon
förfogar över träffsäker och intelligent
karakteriseringsförmåga och
slagfärdig replikföring; om den äkthet och
förståelse, som känneteckna hennes
porträtt av arbetarhustrur etc.,
vittnar den igenkännandets glädje, varmed
hennes rollskapelser alltid mötts på
de folkliga teatrarna. — Gift 1) 1911
•—13 med journalisten Oskar Thorell;
2) 1926 med kapellmästaren Seribert
Abramson. S. T., A. L.

Ebeling, Aurora Mathilda,
operasångerska (sopran), f. 16 okt.
1827 i Stockholm, † i dec. 1851 i
Berlin. Föräldrar: flöjtisten och
nottryckaren Johan Ludvig E. och
Aurora Olivia Björkman. -— E. debuterade
som pianist 1842 och som sångerska
1S44; sångdebuten skedde i "Fari-

Dagmar Ebbesen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free