Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edelcrantz, Abraham Niclas - Edelcreutz, ätt - Edelcreutz, Daniel - Edelstam, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edelcreutz
302
Edelstam
Abraham Niclas Edelcrantz. Målning (detalj)
av okänd konstnär (Kommerskollegium).
rar: professorn Carl Abraham
Clewberg och Charlotta Agata Fahlenius.
—• E. inskrevs vid Åbo akad. 1766
och blev där fil. mag. 1772 och docent
i naturkunnighet och lärdomshistoria
1773. Han visade tidigt prov på en
mångsidig och ovanlig begåvning, och
han togs redan vid unga år i anspråk
för betydelsefulla uppdrag på skilda
områden. Han blev i Åbo e. o. fil.
adjunkt 1778 och univ.-bibliotekarie
1780 samt slog sig sedan ned i
Stockholm, där han 1783 utnämndes till
andre dir. vid de k. spektaklerna
och 1787 till konungens handsekr. och
led. av Generaltulldirektionen. Två
år senare blev han adlad, 1793 erhöll
han kansliråds titel, 1804 blev han
förste dir. för hovkapellet och
spektaklerna, 1805 överintendent och
preses i Målar- och bildhuggarakad.
samt intendent över K. mus. och 1813
president i Kommerskollegium. År
1815 upphöjdes han i friherrligt
stånd. —- Vid sidan av denna lysande
ämbetsmanmakarriär hann E.
emellertid göra sig bemärkt även som poet.
Redan under studentåren fann han i
J. H. Kellgren en av sina intimaste
vänner, och som denne blev han medl.
av Auroraförb. och litterär medarb. i
Åbo tidningar. Han framträdde där
med övers, av Ossian och med egna
dikter, som röjde ett tydligt inflytande
från den engelska förromantiken.
Nordisk mytologi fick gärna låna drag åt
hans diktning, framför allt i hans mest
berömda verk, "Ode till svenska
folket" (1786), som i sitt patriotiska
patos förebådar både Tegnérs "Svea" och
Geijers "Manhem". Odet blev mycket
beundrat av samtiden, och s. å.
invaldes E. i Sv. akad. Han vann även
erkännande för sin opera "Alcides’
inträde i verlden" (1793) och sin övers.
(1805) av den engelska folksången
"God säve the King" ("Bevare Gud
vår kung"); den sjöngs i omkr. sextio
års tid som Sveriges folksång. —
Under sina senare år övergav E.
emellertid diktningen och gjorde i stället
betydelsefulla insatser som
naturvetenskapsman, tekniker och ekonom. År
1794 uppfann han en ny optisk
telegraf, som han två år senare beskrev i
den även i utlandet livligt uppskattade
"Afhandling om telegrapher och
försök till en ny inrättning deraf". Åren
1801—04 företog han en viktig resa
genom Tyskland, Holland, Frankrike
och England, där han bl. a. studerade
ekonomi samt järn- och
brännvinstillverkning. Från England hemförde han
(1804) fyra Watt-maskiner och
lyckades förmå Samuel Owen att för deras
uppsättande flytta till Sverige och
där anlägga en mekanisk verkstad.
E. gjorde själv flera uppfinningar på
ångmaskinens område, anlade
dessutom flera nya telegraflinjer, därav
under 1808 års krig en linje längs
kusten från Landsort till Gävle med
mera än 40 stationer, samt uppfann
bl. a. en luftpump och en
torkningsmaskin för spannmål, vilken först
användes vid den bekanta, av honom
anlagda Eldkvarnen på Kungsholmen
i Stockholm. — E. intog åren 1800—
18 en bemärkt plats i riksdagsarbetet
och var ordf. i ett flertal kommittéer.
Han var led. av landets samtliga
akad. och uppgjorde första förslaget
till inrättandet av Lantbruksakad.,
vars förste dir. han var 1813—21. —
Ogift. — Litt.: J. af Forselles, "A.
N. Clewberg-E. och hans omgifning"
(1903); J. H. Kellgren, "Brev" (utg.
av O. Sylwan 1923); F. Egerström,
"A. N. Clewberg-E."
(Lantbruks-akad:s handl. och tidskr. 1924). R. A.
Edelcreutz, ätt, vars äldste kände
stamfar, fortifikationssmeden Göran
Olofsson Ahlberg, som på 1600-talet
levde i Kalmar, blev farfar till
prosten i N. Möre kontrakt Georg Ahlberg
(f. 1714, † 1782). Dennes son,
landshövdingen Daniel Ahlberg, adlades
1808 under namnet E. (se nedan) ocli
upphöjdes 1816 i friherrligt stånd
enligt 37 § R. F. Med hans yngre
son, majoren i armén friherre Johan
Daniel E. (f. 1809, † 1874),
utslocknade ätten.
Edelcreutz, Daniel, fore
adlandet Ahlberg, friherre, ämbetsman,
f. 15 juni 1761 i Åby prästgård,
Kalmar län, † 6 okt. 1828 i
Stockholm. Föräldrar: prosten Georg
Ahlberg och Brita Lindevall. — E. blev
student i Uppsala 1778, disputerade
1782, blev auskultant i Svea
hovrätt s. å. och vid Stockholms
rådhusrätt 1783, auskultant i
Överståt-hållarämbetets kansli 1786, v.
notarie vid Stockholms rådhusrätt s. å.
och utnämndes till överauditör och
justitiarie vid generalkrigsrätten
under fälttåget i Finland 1788. Han
insattes 1790 i kommittén för
revidering av krigsartiklarna och övriga
författningar ang. armén och
utnämndes s. å. till häradshövding i Bjäre
och Åsbo domsaga i Skåne. E.
fungerade som v. sekr. i bondeståndet vid
riksdagen i Gävle 1792, var led. av
ståndets kanslidirektion 1792—94,
blev adjungerad led. av Göta hovrätt
1795, förflyttades till Stockholm som
advokatfiskal i Svea hovrätt 1799 och
förordnades året därpå att sköta
befattningen som polismästare i
Stockholm; samtidigt erhöll han lagmans
namn, heder och värdighet. Han
utnämndes till tf. underståthållare
därstädes 1802 samt till ord. sådan 1803
med uppdrag att förvalta även
över-ståthållarämbetet; han blev led. av
kommittén för reglering av
fattigvården 1805, led. av passkommittén
1S07, av krigskommittén 180S samt
var fullmäktig i
Tullarrendesociete-ten 1809—14. Kulmen i E:s
ämbetsmannabana utgjorde hans
verksamhet som landshövding i Stockholms
län från 1810; han innehade denna
befattning ända till sin död och
förestod från ISIS tillika
överståtliållar-ämbetet. E. adlades ISOS och
upphöjdes 1816 i friherrligt stånd. Han
valen i juridiska och administrativa
frågor synnerligen omdömesgill och
handlingskraftig ämbetsman. — Gift
1807 med Jakobina Elisabet
Petersson.
Edelstam, ätt, vars äldste kände
stamfar, Anders, var skräddare på
Falan vid Stora Kopparberget på
1500-talet. Hans son Laurentius
Andreæ (f. omkr. 1580, † 1665), som
kallade sig Cuprifalander, senare
Falilan-der, blev 1654 prost över hela
Västerbergslagen. Dennes ättling i femte led,
översten och landshövdingen Gustaf
Fahlander (E. 1), adlades 1809 med
Gustaf Edelstam. Miniatyr av L. Sparrgren
1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
