Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edström, Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehrenström
316
Ehrenström
Sigfrid Edström.
Stockholm. E. koncentrerade en stor
del av tillverkningen till Västerås,
där en hel industristad vuxit upp,
bl. a. med mekanisk verkstad 1905,
gjuteri 1908, Emausverkstaden för
tyngre elektriska maskiner 1909 och
Mimerverkstaden 1912, och under
årens lopp utvidgades dessa
verkstäder betydligt, liksom
Ludvikaverkstaden för transformatortillverkning,
samtidigt som tillverkningsmetoderna
under E:s inflytande undergingo en
kontinuerlig modernisering. I
Västerås uppfördes under E:s tid Aseas
stora kontors- och
förvaltningsbyggnad (1916—19). — Under E:s ledning
har bolagets verksamhetsområde
ständigt ökats. Främst märkes en rad
anläggningar av kraftstationer och
elektricitetsverk, bl. a. vid
Trollhättan, Porjus och Älvkarleö, samt
Riksgränsbanans elektrifiering, vidare
fabrikation av järnvägs- och
spårvägsvagnar, trefasgeneratorer, olika slags
elektriska ugnar, kranar, hissar oeli
elektrisk isoleringsmateriel (sedan
1920 tillverkad i en särskild fabrik
i Västerås). E. är sedan 1934 ordf.
i Aseas styr. — Samma praktiska
duglighet, som E. ådagalagt som
industriledare, liar präglat även hans
gärning som den ledande mannen
inom en mångfald sammanslutningar
på handelns och industrins områden.
Han har bl. a. ägnat ett hängivet
arbete åt Sveriges verkstadsfören:s
uppgifter, blev 1905 led. av dess
överstyr., 1912 styr.-ordf. för dess n. krets
och 1916 ordf. i fören:s överstyr, och
i överstyr :s arbetsutskott. Då
verk-stadsfören. 1917 uppgick i Sv.
arbets-givarefören., invaldes E. i styr., vars
ordf. han blev 1931. Han var vidare en
av initiativtagarna till Sveriges
in-dustriförb. 1910, är styr.-led. där
sedan 1910 och var dess ordf. 1929—31
samt styr.-led. i Sveriges allm.
export-fören. 1908—3S. Han var en av
initiativtagarna dels till bildandet av
Sveriges elektroindustrifören. 1918 oeli
har från början varit dess styr.-ordf.,
dels till organiserandet av en sam-
organisation mellan denna fören. och
de övriga elektrotekniska
special-fören., Fören. för elektricitetens
rationella användning (Fera), där lian
varit ordf. sedan 1936. E. utsågs till
ordf. i Sv. nationalkommittén för
internat. näringsfrågor 1929 samt
valdes till ordf. i Internat,
handelskammaren 1939. Han har representerat
Sverige vid många arbetskongresser,
bl. a. i Washington och Genève. I
Västerås var han led. av stadsfullmäktige
1907—22 (en tid ordf. i dess
beredningsutskott), och 1907 tog han
initiativet till den bekanta Arosmässan,
anordnad årligen av stadens Tekniska
fören., där E. var ordf. 1903—32. Han
är jur. hedersdr vid två amerikanska
univ. E. utsågs till ordf. i
Sverige-Amerikastiftelsen 1932, i Sveriges
riksförb. för civilt luftskydd 1937, i
överstyr, för Sv.
personal-pensionskassan 1938, i Nationalinsamlingen för
Finland 1939 och i styr. för
Industriens utredningsinst. 1940. Han blev led.
av Ing. vet. akad. 1925, var dess
preses 1935—37 och blev dess förste
hedersled. 1937. — En betydande del
av sin tid liar E. ägnat idrotten. Han
hör till de förnämsta ledarna av såväl
den sv. som den internat,
idrottsrörelsen. Omkr. 1890 var han en av
Sveriges främsta sprinters och höll sv.
rekordet i löpning 150 m 1891—1907 med
16,8 sek. Han var ordf. i Sv.
idrotts-förb. 1901—03 och själen i det
organisatoriska arbete, som ledde till Sv.
gymnastik- och idrottsfören: nas
riksförbis stiftande 1903, samt blev led. av
dess överstyr.; åren 1904—13 var han
ordf. i förvaltningsutskottet och 1913
—40 dess v. ordf.; sistn. år blev lian
ständig hedersled, av överstyr. I
samband med organiserandet av
Olympiska spelen i Stockholm 1912,
varvid E. som v. ordf. i
organisationskommittén, led. av dess arbetsutskott
och ordf. i dess tekniska sektion
spelade en huvudroll, tog han jämte L.
Englund initiativet till Internat,
idrottsförb., vars ordf. han varit
sedan dess tillkomst 1913. Han liar
fungerat som överledare för den fria
idrotten vid samtliga olympiska spel
fr. o. m. 1920. Han är sedan 1906 en
av de ledande krafterna i Sveriges
olympiska kommitté samt invaldes
1920 i Internat, olympiska
kommittén, blev 1921 led. av dess
exekutivkommitté och 1938 dess v. ordf. E:s
stora framgångar på skilda områden
stå i samband med lians
utomordentliga organisationsförmåga, hans
skicklighet att förhandla och framför allt
hans förmåga att vinna förtroende.
Till detta har bidragit "den säkra,
trygga gestalten, det lugna sättet,
sinnesjämvikten, den snabba
uppfattningen, den klara bevisföringen, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
