Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egge, Lars - Eggeling, Fredrik - Eggers, von, ätt - Eggers, Jacob von - Eggert, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eggeling
319
Eggert
knuten till Åbo sv. teater, 1923—25
till Hippodromteatern i Malmö, 1925
—30 till Osears- och Vasateatrarna i
Stockholm, 1930—32 till Stora
teatern i Göteborg och 1932—35 åter till
Oscarsteatern. Han gästspelade 1935
—38 i Stockholm, Göteborg och Malmö
och liar sedan 1938 varit chef och
regissör vid Stora teatern i
Göteborg, från 1940 jämväl verkst. dir.;
dessutom liar han 1935—40 årligen
uppträtt i folkparkerna med eget
sällskap. —- E. har som skådespelare
utfört ett betydande antal roller,
omspännande såväl ibsen- och
strindbergsdramer som de enklaste farser.
Han liar som operettsångare utfört
huvudrollerna i både tjugo- ocli
trettiotalens operettsuccéser, ss. Alex
Do-roschinsky i "Orloff", kronprins
San-dor Boris i "Hertiginnan av Chicago",
Jim Kenyon i "Rose-Marie", Pierre
Birabeau i "ökensången", Stefan
Kol-tay i "Viktorias husar", greve Sandor
i "Djävulsryttaren" och Peter
Karagin i "Balalaika", och i de mer eller
mindre klassiska operetterna, ss.
Gabriel von Eisenstein i "Läderlappen",
Edvin Ronald i "Csårdäsfurstinnan"
och Danilo Danilowitsch i "Den glada
änkan". — E:s sceniska
framträdande präglas av omedelbart vinnande
maskulinitet, medryckande
temperament ocli aktningsvärd sångförmåga.
— Gift 1) 1921—24 med
skådespelerskan Sonja Looft; 2) 1928—40 med
skådespelerskan Hilda Maria (Maja)
Cassel; 3) 1940 med operasångerskan
Isa Quensel. G. T.
Eggeling, Friedrich ( F r e d r i k)
Andreas, sånglärare, f. 20 jan. 1822 i
Oxendorff i Tyskland, † 22 mars 1895
i Lund. — Efter musikstudier i
Hannover inflyttade E. 1857 till Sverige,
där han verkade som sånglärare vid
Lunds katedralskola, vid Råby
rädd-ningsinst. och vid Vilans folkhögskola.
Han anställdes dessutom vid skånska
reg. och blev slutligen fanjunkare vid
Södra skånska infanterireg. År 1880
grundade han Fredrik Eggelings
musikhandel i Lund. — E. har på
skol-sångens område i Sverige nedlagt ett
betydelsefullt arbete. Han utgav
sålunda 1873 "Fyrtio lätta sånger och
folkvisor", vars 2:a utökade uppl.
utkom 1877 under titeln "Sångbok för
folkhögskolor", senare utg. av Malin
Holmström-Ingers ss. "Eggelings
sångbok" (1S77; 6:e uppl. 1907,
omfattande 410 sånger). Denna sångsamling
har varit en av vårt lands mest
spridda skolsångböcker och utgör grunden
till den av Malin Holmström-Ingers
utg. samlingen "Den svenska sången".
Vidare utgav E. en omtyckt samling
sånglekar efter skånsk tradition, "Nu
är det jul igen. Ett urval ringdanser
och jul-lekar" (1—2, 1865—66), även
Jacob von Eggers. Målning (detalj) av J.
Wessel 17U5 (Vetenskapsakademien).
den utg. i flera uppl., komponerade en
del pianostycken ocli arrangerade
militärmusik m. m. —■ Gift 1851 med
Amelie Gerlach; 2) 1859 med
Elisabeth Lundborg. G. M.
Eggers, von, ätt, urspr,
härstammande från Holstein. Ätten kom till
Dorpat med Jacob Eggers, som blev
borgare och bagare därstädes († 1704).
Hans son, generalmajoren Jacob
Eggers (se nedan), adlades 1751 under
namnet von E. och upphöjdes 1772 i
frilierrligt stånd men introducerades
ej ss. friherre. Han slöt själv sin ätt.
Eggers, Jacob von, före
adlandet Eggers, friherre, arméofficer, f.
14 dec. 1704 i Dorpat, † 12 jan. 1773
i Danzig. Föräldrar: borgaren och
bagaren Jacob Eggers ocli Sofia
Margareta Kruger. — Tills, med modern
råkade E. vid fyra års ålder i rysk
fångenskap ocli fördes till
Arkang-elsk. Då fångarna efter
Nystadfreden utväxlades, kom lian 1722 till
Stockholm och blev 1723 volontär vid
fortifikationen. Därefter stod lian
omväxlande i sv., fransk, polsk och
sachsisk krigstjänst. Åren 1725—28
tjänstgjorde han i franska armén, blev
konduktör vid fortifikationen i
Sverige 1730, gick i polsk krigstjänst
under belägringen av Danzig och blev
kapten vid polska livdragonerna 1734.
Av Fredrik I utnämndes lian till
kapten vid artilleriet i Hessen-Kassel ocli
blev löjtnant vid fortifikationen i
Sverige 1735. Sedan 1737 i sachsisk
tjänst blev han 1740 major vid
sachsiska ingenjörkåren och kapten vid
fortifikationen i Sverige. Han
bevistade sachsiska arméns fälttåg i
Böhmen och deltog i stormningen av Prag
1741. År 1742 återvände lian till
Sverige på grund av krigsutbrottet
mellan Sverige och Ryssland och
tjänstgjorde som
generalkvartermästarlöjt-nant i Finland, blev 1743 överadju-
tant, 1745 överstelöjtnant vid
sachsiska ingenjörkåren och deltog med
utmärkelse i slaget vid Kesselsdorf.
Tillfångatagen av preussarna i
Dresden men kort därpå utväxlad gick E.
1747 i fransk tjänst samt deltog i
belägringen och erövringen av den aldrig
tidigare intagna fästningen
Berg-op-Zoom. År 1749 erhöll han sachsisk
överstefullmakt som tack för det sätt,
på vilket lian lett de sachsiska
prinsarna Xaviers och Carls utbildning i
krigsvetenskap. Återkommen till
Sverige blev han 1751 clief för
fältbrigaden, adlades s. å., blev
överstelöjtnant vid fortifikationen 1752,
general-kvartermästarlöjtnant vid
fortifikationsbrigaden 1753 och överste vid
fortifikationen i Stralsund 1755. Vid
sjuåriga krigets utbrott 1756 gick han
åter i sachsisk tjänst, blev
kommendant i Ivönigsstein 1756, valdes av
rådet i Danzig till kommendant i staden
1758 och lämnade sachsisk krigstjänst
som generalmajor. Han upphöjdes
1 frilierrligt stånd 1772. Led. av Vet.
akad. blev han 1751. — E. var en
skicklig, mångsidig och kunnig
officer med vetenskapliga intressen. Han
har utgivit bl. a. "Journal de siège de
Berg-op-Zoom" (1750; även på tyska
s. å.), "Dictionnaire militaire" (1751)
och "Krieges-, Ingenieur-, Artillerie-,
See- und Ritterlexicon" (1757). —
Ogift. F. M.
Eggert, Joachim (Georg) Nicolas,
dirigent och tonsättare, f. troligen 22
febr. 1779 i Gingst på Rügen, † 14 april
1813 på Tliomestorp, Kisa skn,
Öster-götl. län. Föräldrar: skomakaren
Johann Hindrich E. och Barbara Maria
Schinekel. — E. fick 1791—94
undervisning i violin av organisten
Dammas. Åren 1794—1S00 var han elev
av Kahlow i Stralsund samt 1800—
02 av Fischer och möjligen även
Mau-court i Braunschweig, där han även
studerade musikteori för Fr. G.
Flei-sclier. År 1S02 var lian ett halvår
mu-sikdir. vid hertigens av
Mecklenburg-Schwerin liov. Han ämnade därefter
bege sig till S: t Petersburg men kom
att stanna i Stockholm, dit lian
anlände sommaren 1803. Han anställdes
nästan omedelbart i hovkapellet, där
lian var violinist 1803—08 och tf.
hovkapellmästare 180S—10; även efter
sin avgång sistn. år ledde han vissa
operaföreställningar ocli konserter.
År 1807 blev han led. av Mus. akad.
E. var även flitigt verksam som
tonsättare. Hans kompositioner omfatta
scenmusik till "Mohrerne i Spanien"
(1809) samt "Svante Sture och Märta
Leijonhufvud" (1812; en sång därur,
"Upp bröder för konung och
fädernesland!", lanserades försöksvis som
nationalsång men slog aldrig igenom),
7 kantater, 4 symfonier, 9 stråkkvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
