Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ek, Gustaf - Ek, Johan Gustaf - Ek, Karin, författarinna, se nedan - Ek, Selma - 1. Ek, Sverker - 2. Ek, Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ek
339
Ek
1923 är han rektor vid Inst. och
förskolan för blinda å Tomteboda och
sedan 1926 tillika Skolöverstyr:s
inspektör för blindundervisningen. E.
har gjort en betydande insats på
blindvårdens och blindundervisningens
områden. Som tillkallad sakkunnig avgav
han 1931 ett förslag till blindvårdens
ordnande, vilket förslag realiserades
genom den 1934 införda årliga
blindhetsersättningen till varje vuxen blind.
Han var ordf. i 1936 års
sakkunnigutredning om förbättrade
arbetsförhållanden och förvärvsmöjligheter för
blinda och dövstumma och är sedan
1941 led. av Statens blinddepånämnd.
Han var 1921—37 sekr. i
Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för
de blinda och är sedan 1926 styr.-led.
i De blindas fören. E. har utgivit ett
flertal skrifter, bl. a. "Den svenska
blindvårdens uppkomst och
utveckling" (1938), — Gift 1911 med Maria
Svärd. Spr.
Ek, Johan Gustaf, filolog,
skald, f. 3 sept. 1808 i Skede skn,
Jönköp. län, † 7 okt. 1862 i Lund.
Föräldrar: rotmästaren Petter E. och
Lisa Greta Pettersdotter. — E.
inskrevs vid Lunds univ. 1828 och blev
där fil. mag. 1832, docent 1833,
adjunkt 1836 och prof. i romersk
vältalighet och poesi 1842. Han var åren
1837—42 lektor i Göteborg samt blev
kyrkoherde i Hardeberga
prebende-pastorat 1848 och prost 1849. E., som
tillhörde Lunds mest bemärkta och
nitiska filologer, utgav flera avhandl.
och var en av stiftarna av Nordisk
univ.-tidskr. Han författade även en
dansk-sv. ordbok (1861) och blev känd
genom sina tolkningar av Horatius,
Ovidius, Cicero m. fi. samt sin
latinska övers, av sju sånger ur Tegnérs
"Frithiofs saga". — Gift 1837 med
Augusta Bergdahl. R. A.
Ek, Karin, författarinna, se
nedan.
Ek, Selma, operasångerska
(sopran), f. 3 sept. 1856 i Stockholm, f
3 maj 1941 därstädes. Fosterdotter
till ståthållaren Carl Erik
Lagerstråle. —• E. studerade 1873—78 sång
vid Musikkonservatoriet för E.
Bergman och J. Günther och fortsatte
sedermera sin utbildning för L.
Héritte-Viardot, Hon debuterade på K.
teatern 1878 som Agatha i "Friskytten",
Mathilda i "Wilhelm Tell" samt
Grevinnan i "Figaros bröllop" och var
1878—90 med undantag för spelåret
1887—88, då hon gästspelade i
utlandet, anställd vid denna scen. E. var
en av sin tids mest anlitade
operasångerskor. Hon utförde
koloraturpartier, ss. Elvira i "Don Juan",
Nattens drottning i "Trollflöjten", Eezia
i "Oberon", Inez i "Afrikanskan",
Philine i "Mignon", wagner- ocli
Selma Ek,
verdipartier, ss. Elisabeth i
"Tannhäuser", Elsa i "Lohengrin" och Eva
i "Mästersångarna i Nürnberg" samt
Aida och Desdemona i "Otello",
vidare Valentine i "Hugenotterna",
Julia i "Borneo och Julia", Margareta i
"Faust" och "Mefistofeles", samt
några partier i sv. operor, ss. Sigrun i
"Harald Viking". — E. var en
betydande dramatisk begåvning, vilken
särskilt i wagnerroller gjorde ett
starkt intryck, men hennes ljusa
stämma kom aldrig riktigt till sin
rätt på grund av ofri tonbildning.
— Ogift. P. L.
1. Ek, Sverker,
litteraturhistoriker, högskollärare, f. 23 febr. 1887
i Göteborg. Föräldrar: fabrikören
Ludvig B:son E. och Änne
Charlotte Eåkanson. — E. avlade
student-ex. 1906 och inskrevs s. å. vid
Göteborgs högskola, där han blev fil. kand.
1909, fil. lic. 1912, fil. dr och docent
i litteraturhistoria med poetik 1916
samt prof. 1932. Han blev 1928 led.
av Vet. o. vitt. samli. —- Under sina
tidigaste akademiska år, då han även
var litterär medarb. i olika tidn.
och tidskr., ägnade sig E. främst åt
kellgrensforskning, som bl. a.
resulterade i en uppsats "Om Kellgrens
sista diktning" (1910). Efter
folkskriften "Fredrika Bremer" (1913)
återvände han till lyriken i sin
drsavhandl. "Franzéns Åbodiktning"
(1916), som alltjämt är ett av hans
mest betydande verk, och med endast
få undantag har hans vetenskapliga
författarskap sedan rört sig inom den
sv. lyrikens område. Den
psykologiska säkerheten och känsligheten för
poetiska värden och uttryckssätt, som
är E:s styrka, karakterisera särskilt
hans studier över Fröding och
Rydberg och hans inträngande analys av
Wivallius i "Wivalliusvisornas
kronologi" (1921) och framför allt "Lars
Wivallius’ visdiktning" (1930). Hu-
vuddelen av E:s vetenskapliga
produktion upptas emellertid av hans
folkviseforskning, omfattande verken
"Norsk kämpavisa i östnordisk
tradition" (1921), "Den svenska folkvisan"
(1924) och "Studier till den svenska
folkvisans historia" (1931). I dessa
gör E. gällande, att kämpavisan är
av västnordiskt och riddarvisan av
östnordiskt ursprung, och han
uppställer en teori, enligt vilken den sv.
legendvisan skulle ha utbildats redan
på 1200-talet. Som folkviseforskare
liar E. på sina håll (av. A. Blanck, C.
Weibull m. fi.) blivit föremål för
ganska skarp kritik, och några av
hans resultat måste numera betraktas
som osäkra. Genom E:s studier har
emellertid icke endast
folkviseforskningen i vårt land förts i ett nytt läge
utan även intresset för
folkvisediktningen stimulerats. E. har tills, med
Erik Blomberg utgivit folkuppl.
"Svenska folkvisor i urval" (1939).
Under de senare ären har E. bl. a.
gjort en viktig insats som
medutgi-vare av Sv. vitterhetssamfundets
kell-grensuppl. samt framträtt med tre
runebergsstudier, bland vilka särskilt
"Den första Idyll och epigram-cykelns
tillkomsthistoria" (i Sv.
litteratursällskapets hist. och litteraturhist.
studier, 13, 1937) återverkat på den
senaste runebergsforskningen. —■ Gift
1) 1909 med förf. Karin E., f.
Lindblad (E. 2), † 1926; 2) 1927 med
Ingrid Kristina Häggström. — En son
till E. 1 ocli E. 2 är skådespelaren
Anders E., f. 1916, gift 1942 med
dans-konstnärinnan Birgit Cullberg. R. A.
2. Ek, Karin Valborg,
författarinna, f. 17 juni 1885 i Stockholm, †
1 okt. 1926 i Göteborg. Föräldrar:
med. lic. Anders Lindblad och
Florence Farish. — E. genomgick Anna
Sandströms seminarium i Stockholm
och ägnade sig därefter under några
år åt lärarinnetjänst. Som förf. de-
Sverker Ek. Målning (detalj) av Aina
Mar-mën omkr. 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
