- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
342

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ekdahl, Wilhelm - 2. Ekdahl, Ossian - Ekeberg, släkt - Ekeberg, Birger - 1. Ekeberg, Carl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ekdahl

342

Ekeberg

Wilhelm Ekdahl.

sig till de beridna vapnen. — E. gick
1895 i chilensk tjänst och blev major
i chilenska armén. Han var andre dir.
för dess krigshögskola 1895—-1902,
blev överstelöjtnant 1897, överste
1899, var chef för chilenska arméns
kommunikations- och
krigsmateriel-verkstäder 1902—04, chef för dess
krigshögskola 1904—07, sekundchef
för dess generalstab 1907—09 och frän
1911. Från sistn. år var han också
prof. i strategi och krigshistoria vid
Krigshögskolan. Han räknas i Chile
som den främste bland de
utlänningar, som varit med om att skapa den
chilenska armén, och begrovs under
militära hedersbetygelser i chilenska
arméns pantheon. En gata i Santiago
— Calle Colonel Ekdahl — bär hans
namn. — E. utgav "Historia Militär
de la Guerra del Pacificio" (1917—
19). — Gift 1) 1888 med Augusta
öhman; 2) 1898 med Nieves Pesse.

F. M.

2. Ekdahl, Ossian Zacharias,
väg- och vattenbyggnadsingenjör, f.
28 juni 1858 i Kristianstad, † 19 mars
1932 i Stockholm. Bror till E. 1. —
Efter mogenhetsex. 1877 i Lund
utexaminerades E. från Tekn.
högskolan 1882 och blev 1889 löjtnant i
Väg- och vattenbyggnadskåren,
varifrån han erhöll överstes avsked 1925.
Han var distriktschef i s.
väg-och vattenbyggnadsdistriktet 1901—
03, blev byråchef i Väg- och
vattenbyggnadsstyr. 1903 och var chef för
dess liamnavd. och statens
fiskehamnbyggnader 1913—25. E. var
verkst. dir. för Alby vattenfalls ab.
1907—08, ledde ett flertal järnvägs-,
hamn-, väg- och brobyggnadsarbeten
och var led. av kommittén för
vattenkraft- och elektriska
kraftöverföringsfrågor 1900, adjungerad led. av
Lagrådet vid granskning av förslag till
vattenlag 1917—18, sakkunnig för

ordnandet av Stockholms slussfråga
och Hammarbyleden samt blev 1921
Sveriges repr. i N. F:s kommitté för
samfärdsel- och transiteringsfrågor.
Han utgav ett stort antal arbeten i
väg- och vattenbyggnadsfacket. ■—■ Gift
1892 med Elin Helena Hörnell. R. A.

E keberg, släkt, härstammande från
Hällefors i Västmanland, där äldste
kände stamfadern Måns levde vid
mitten av 1600-talet. Han blev farfar till
bergsmannen Sven Siggesson (f. 1686,
† 1775). Efter födelseorten Ekeberget
vid Hällefors bildades släktnamnet E.
av dennes son Anders Svensson E.,
slutligen karduansmakareålderman i
Sala (f. 1732, † 1809). En äldre son
till honom, kronobefallningsmannen i
Gryta skn i Uppland Anders
Andersson E. (f. 1769, † 1843), blev farfar
till handlanden i Uppsala Lars
Fredrik Alexander E. (f. 1828, † 1896). En
son till denne är presidenten i Svea
hovrätt Birger E. (se nedan).

Ekeberg, Lars Birger, jurist,
ämbetsman, f. 10 aug. 1880 i
Uppsala. Föräldrar: handlanden Lars
Fredrik Alexander E. och Hilma
Amanda Lemke. —- Efter
mogenhetsex. 1898 blev E. jur. kand. 1902 och
jur. dr 1907, allt i Uppsala. Han var
1904—07 docent i speciell privaträtt
och civilrätt i Uppsala samt
uppehöll läsåret 1906—07 därvarande
professur i straffrätt. År 1907 blev E.
prof. i speciell privaträtt och
finansrätt vid Stockholms högskola men
övergick efter kallelse 1915 till
professuren i civilrätt, som han
innehade till 1925. Jämsides med sin
akademiska lärarverksamhet
tjänstgjorde E. 1910—25 som led. av
Lagberedningen, vars arbete vid denna
tid särskilt var inriktat på
familjerätten (äktenskaps- och
barnlagstiftningen) och bedrevs i samarbete med
övriga nordiska länder. Hans
verksamhet där avbröts under de två perioder,
då lian i L. De Geers och O. von Sy-

dows ministärer 1920—21 och i E.
Tryggers ministär 1923—24 var
statsråd och chef för Justitiedep. Flera
viktiga lagförslag, bl. a. om
dödsstraffets avskaffande, om
förvärvande och förlust av sv.
medborgarskap samt om förmynderskap,
förelades därvid med E:s kontrasignation
riksdagen och blevo gällande lag. E.
var 1925—27 justitieråd, 1927—31
ordf. i Lagberedningen och är sedan
1931 president i Svea hovrätt. E. har
även inom skilda departement
deltagit i utarbetandet av åtskilliga
lagförslag samt haft viktiga
kommittéuppdrag; ban var bl. a. 1933—35
ordf. i sjölagstiftningskommittén och
är ordf. sedan 1937 i
strafflagskommittén, sedan 1938 i
auktorrättskom-mittén och sedan 1941 för
ärvdabalks-sakkunniga. Han har även varit
verksam inom det internat,
lagstiftningsarbetet i Haag och Genève, är medl. av
ett flertal internat,
förlikningsnämnder och sedan 1937 led. av
Permanenta skiljedomstolen i Haag. Flera
andra offentliga uppdrag av olika
slag ha tilldelats honom. Så är han
sedan 1927 ordf. i styr. för
Stockholms högskola och sedan 1940 ordf.
i styr. för Handelshögskolan i
Stockholm och denna läroanstalts
inspektor. Sedan 1943 är han suppleant för
ordf. i Nobelstiftelsens styr. Han
tillhör sedan 1924 överstyr, för
Konung Oscar II:s jubileumsfond och är
sedan 1930 ordf. i den sv. styr. för de
nordiska juristmötena. I Fören.
Sveriges hovrättsdomare och Sveriges
domareförb. är han ordf. sedan dessa
sammanslutningars tillkomst 1931 och
1935. Bland E:s skrifter märkas
"Studier i patenträtt" (1904), den på
offentligt uppdrag utarbetade
rättshistoriska utredningen "Om
frälseränta" (1911) och
"Äktenskapslagstiftningen" (1915; 3:e uppl. 1917).
Han har dessutom publicerat ett stort
antal rättsvetenskapliga uppsatser
och artiklar samt ensam eller tills,
med andra utgivit flera
lagkommentarer. Sedan 1916 tillhör han red.
för Sv. juristtidn. Genom sin
utomordentligt stora personliga kapacitet
och sina framstående representativa
egenskaper liar E. förvärvat anseende
som en av vårt lands främsta och
mest betydande jurister. Han blev
serafimerriddare 1936. — Gift 1911
med Brita Emilie Swartz. Spr.

1. Ekeberg, Gari Gustaf,
sjökapten, reseskildrare, f. 10 juni 1716
på Djursholms sätesgård, † 4 april
1784 på Altomta i Tensta skn,
Uppsala län. Föräldrar: frälsekamreraren
Gustaf E. och Ebba Catharina Fast. —
E., som först var apotekarlärling och
sedan skeppsläkare, blev känd som en
av sin tids mest dugande sjömän och

Ossian Ekdahl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free