Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ekelund, John - 3. Ekelund, Bo - 1. Ekelund, Herman - 2. Ekelund, Ove - Ekelöf, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekelund
349
Ekelund
John Ekelund.
byggnadschef i Gävle stad (tf.
byggnadschef 1890—93), varvid han bl. a.
ledde nybyggnaderna vid gasverket,
hamnbyggnaden vid Fredriksskans,
vattenledningsverket och
elektricitetsverket. Ären 1906—08 var han
byråingenjör hos Väg- och
vattenbyggnadsstyr. och samtidigt tf.
distriktschef i ö. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, där han var distriktschef
1908—30, tills tjänsten indrogs i
samchef i ö. väg- och
vattenbyggnadsstyr :s omorganisation. Ären 1925—30
var han vägsakkunnig hos länsstyr. i
östergötl. län. I Norrköping var E.
bl. a. stadsfullmäktig 1909—34 (v.
ordf. 1916—19), ordf. i de
kommunala affärsverkens styr. 1909—26 och
led. av styr. för Tekn.
elementarskolan samt Ebersteinska aftonskolan
1927—35. E. är intresserad i ett
flertal industriföretag. Han är bl. a.
sedan 1941 ordf. i styr. för Holmens
bruks och fabriks ab., där han varit
styr.-led. sedan 1919 och ordf. även
vid ett tidigare tillfälle (1932—38),
ordf. i styr. för Motala ströms
regle-l-ingsfören. sedan 1916, i styr. för N.
Östergötlands järnvägs ab. och Mell.
Östergötlands järnvägs ab. sedan 1934
och i trafikförvaltningen
östergöt-lands smalspåriga järnvägar sedan
1933. I Östergötlands enskilda bank
ab. var han v. ordf. 1927—30 och
ordf. 1930—41. E. liar även anlitats
i sakkunniguppdrag och varit livligt
verksam i flera tekniska fören. Bland
hans skrifter märkas "Gefle stads
hamn. Redogörelse för anläggningarne
vid Fredriksskans jämte återblick på
hamnens historia" (1905) och
"Handlingar rörande den tillämnade
järnvägen Katrineholm—Köping" (1932).
— Gift 1) 1893 med Siri Rothman,
† 1914; 2) 1917 med Marie-Louise
Bergsten. S. R.
3. Ekelund, B o Daniel, ingenjör,
idrottsman, idrottsledare, f. 26 juli
1S94 i Gävle. Son till E. 2. — Efter
studentex. 1912 i Norrköping
utexaminerades E. från Tekn. högskolan
1917 och var 1918—19 anställd i ab.
Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm.
Han var 1919—21 kontrollant vid
Malmö frihamnsbygge och 1921—23
chef för byggnadsavd. vid Whangpoo
conservancy board i Shanghai. Efter
hemkomsten blev han chef för ab.
Armerad betongs avd. i Norrköping
1923 ocli för dess avd. i Stockholm
1939 samt v. verkst. dir. 1941 och led.
av bolagets styr. 1938. I Norrköping
innehade E. flera offentliga
förtroendeuppdrag; bl. a. var han
stadsfullmäktig 1934—38. År 1940 utsågs
han till chef för Centralbyrån för
arbetshjälp åt Finland. — E. var 1916
—20 en av Sveriges bästa
höjdhoppare. I Olympiska spelen i
Antwerpen 1920 erövrade han bronsmedalj
samt vann sv. mästerskapet 1919 och
1920. Han har även haft sv. rekord i
denna gren (193 cm; 1919—25).
Redan tidigt gjorde sig E. bemärkt som
idrottsledare. År 1924 var han v. ordf.
i Östergötlands idrottsförb. och 1925
—34 ordf. i Sv. idrottsförb., där han
sedan dess är ständig led. av styr.
Han är sedan 1926 led. av Sv.
gymnastik- och idrottsfören:nas
riksförbis överstyr, och sedan 1940 ordf.
i dess förvaltningsutskott. Åren 1937
—40 var ban medl. av dess
idrottsnämnd samt är sedan 1929 medl. av
Sveriges olympiska kommitté. År 1926
invaldes E. i Internat, idrottsförbis
regel- och rekordkommitté, och 1930
utsågs lian till honorärsekr. i
Internat. idrottsförb. — Gift 1919 med
Dagmar Evy Mathilda Swartling.
G. T.
1. Ekelund, Nils Karl H e r m a n,
industriman, författare, f. 1 aug. 1856
i Kulltorps skn, Jönköp. län.
Föräldrar i kronolänsmannen Carl Johan E.
och Jenny Lagerbjelke. — Efter
mo-genhetsex. 1S77 i Jönköping blev E.
underlöjtnant vid Jönköpings reg.
1878 men tog avsked redan 1883.
Därefter ägnade han sig åt industriell
verksamhet och var disponent för
Sahlströmska fabrikens ab.
(klädesfabrik med väveri och spinneri) i
Jönköping 1882—1927. År 1888
började E. sina experiment med
torvför-ädling. Hans fleråriga försök ledde
till patent på framställning av
komprimerat kol av bränntorv. Han var
disponent för ab. Torf 1906—27 ocli
anlade torvpulverfabriker i Småland.
Under sin jönköpingstid var E.
landstingsman, v. ordf. i Jönköpings
stadsfullmäktige och ordf. i styr. för
stadens tekniska yrkesskola ocji i
brandstyr. -— Han liar författat ett flertal
skrifter med socialpolitiskt,
försvarspolitiskt, tekniskt och skönlitterärt
Bo Ekelund.
innehåll. — Gift 1) 1883 med
Mathilda Sahlström, † 1S96; 2) 1920
med Astrid Tornerhielm. S. R.
2. Ekelund, Karl Ove Herman,
författare, f. 18 mars 1894 i Jönköping.
Son till E. 1. — E., som tjänstgjorde i
Sv. dagbladet 1915—16 ocli var
tea-teranmälare i Göteborgstidn.
1925—-35, har ss. förf. varit flitig medarb. i
dags- och veckopressen och dessutom
utgivit ett flertal romaner och
novellsamlingar, bl. a. "Kriget" (1914),
"Herr Alms upptäckt" (1917),
"Skuggan" (1925), "Spökhästen" (1934) och
"Tåget går vidare" (1937). E. är en av
de flitigaste förf. för Radioteatern.
Bland hans till ett trettiotal
uppgående radiopjäser, av vilka en stor del
framförts i flera europeiska länder
samt i Amerika, märkas "En vacker
flicka", "Karl August Urbansson",
"Det har ingenting hänt", "Natt" ocli
"Fransson den förskräcklige" (1937,
filmad 1941). — Gift 1917 med
journalisten Ruth Vera Tornerhielm. R. A.
Ekelöf, Bengt Gunnar,
författare, f. 15 sept. 1907 i Stockholm.
Föräldrar i fondmäklaren Gerhard
Johan E. och Valborg Charlotta von
Iledenberg. —• Efter studentex. 1926
i Stockholm studerade E. i London,
Uppsala (orientaliska språk) samt
framför allt i Frankrike, varifrån
han hämtat de viktigaste
impulserna till sitt författarskap. Han
framträdde som en av de ledande
krafterna i den radikala tidskr.
Spektrum (medred. där 1932) och
översatte tidigt franska modernister och
surrealister, av vilka Arthur
Rimbaud och Robert Desnos torde ha
stått honom närmast. Inflytandet
från fransk surrealism var särskilt
påtagligt i hans första diktsamling,
den sensationella och av flertalet
kritiker förlöjligade "sent på jorden"
(1932). År 1934 följde den märkliga
samlingen "Dedikation", som beteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
