Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eklund, Johan - Eklund, Ludvig - Eklund, Oskar - Eklund, Pehr - Eklund, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eklund
354
Eklund
Oskar Eklund.
ner" (1921), "Biskop Paulus
Genberg" (1925), "Napoleon, realisten
inför den andliga verkligheten" (1936)
och "Erik Gustaf Geijer" (1942). Pä
ein 70-årsdag hyllades E. med
festskriften "Studier ocli tankar" (1933).
Han blev emeritus år 193S. — Gift
1S94 med Maria Pettersson. D. L.
Eklund, Ludvig August,
skolman, tidningsman, politiker, f. 13 jan.
1839 i Norrköping, † 17 juli 189S i
Ronneby. Föräldrar: fabrikören
Johan Fredrik E. och Maria Hamlin.
—-E. inskrevs 1857 vid Uppsala univ.
och blev där fil. dr 1866. Han
utnämndes till lektor i historia och
svenska i Jönköping 1870 och i
Norrköping 1875 samt blev sistn. år red.
och utgivare av Norrköpings
tidningar, som han snart förde fram till en
förgrundsplats inom den
konservativa landsortspressen. Som konservativ
partipolitiker anförtroddes E. flera
uppdrag, och lian var led. av Andra
K. 1S91—96 och Första K. 1897—98.
— Ogift. R. A.
Eklund, Oskar Gustaf,
nykterhetsman, boktryckare, f. 8 juli 1861
i Arboga, † 15 dec. 1940 i Stockholm.
Föräldrar: byggmästaren Carl E. och
Karolina Larsson. — E., som
betecknats som den moderna sv.
nykterhetsrörelsens "grand old man", blev redan
1880 medl. av Godtemplarorden ocli
utsågs följ. år till ordenssekr.,
samtidigt som fadern blev ordenschef.
Han deltog även i startandet av
tidn. Sv. good templar (1881), vars
red. han var till 1887, då den uppgick
i Reformatorn, varjämte lian införde
blåbandsrörelsen i Sverige 1883 och
redigerade Blå bandet 1883—88 samt
Reformatorn 1888—1906 och 1920—
25. E. tillhörde I. O. G. T:s styr. i
Sverige 1881—1927 och var dess clief
1906—09 samt anförtroddes
därutöver en mångfald ledande uppdrag
inom nykterhetsrörelsen. Sålunda var
lian under tjugo år ordf. i rörelsens
samarbetsorgan, Sveriges
nykterhetssällskaps repr.-förs. Han införde även
Tempelriddarorden i Sverige, var dess
ledare och skrev
"Tempelriddareor-den ocli dess historia" (1938). — I
samband med nykterhetsarbetet
grundade E. 1884 eget boktryckeri och
förlag, Sv. nykterhetsförlaget, som 1900
blev ab. och 1923 ändrade sitt namn
till Oskar Eklunds bokförlag och
tryckeri ab.; lian var dess verkst. dir. 1900
—24. — E. började även tidigt delta
i det politiska livet och var en av
initiativtagarna till Stockholms
liberala valmansfören., vars styr. han
tillhörde 1884—1908 (ordf. 1896—
1908). Han var led. av Andra K. 1894
—1905 och av Första K. 1910—18,
av nykterhetskommittén 1911—20 ocli
av Stockholms stadsfullmäktige 1906
—12. — Gift 1) 1889 med Alma
Kumlin, f 1917; 2) 1928 med Anna
Jansson. R. A.
Eklund, Pehr Gustaf, teolog,
f. 2 mars 1846 i Lund, † 29 dec. 1911
därstädes. Föräldrar: prosten Pehr
E. och Bothilda Elisabeth Sjöström.
— E. blev student i Lund 1863,
fil. dr 1868, docent i exegetik 1872,
e. o. prof. i symbolik ocli moralteologi
1882, prof. i dogmatik och
moralteologi 1890 samt förste teol. prof. och
domprost 1893, allt i Lund. Han var
led. av kyrkomötena 1893, 1898 och
1903 och blev teol. dr i Uppsala 1893.
—• Till en början var E. i sin
åskådning påverkad av dansken Martensen
men utvecklade senare sin ståndpunkt
under inflytande av Schleiermacher
och den nva efter historiskt-kritiska
linjer utbildade teologin. Utmärkande
för honom var den självständiga
till-ägnelsen ocli omskapandet av det lian
lärde från andra. E:s strävan var att
bygga upp en evangelisk troslära, som
skulle vara fri från alla främmande
tillsatser. Han sökte under träget
tankearbete på religionshistorisk ocli
Pehr Eklund.
Rudolf Eklund.
religionsfilosofisk väg fastställa den
rena evangeliska livs- och
fromhets-typen. Denna ansåg han sig ha funnit
hos Luther i dennes uppfattning av
det religiösa barnaskapsförhållandet
med dess hängivna gudsförtröstan.
Resultatet av dessa forskarmödor
framlade han främst i skrifterna "Den
apostoliska tron" (1897—99) och
"Evangelisk Fadervårsdyrkan" (1904
-—05). Mer än genom sina skrifter
verkade dock E. genom sitt personliga
framträdande i föreläsningar,
predikningar och inspirerande samtal. Han
framstod där enligt lärjungarnas
vittnesbörd som den geniale mästaren och
läraren, som utövade ett avgörande
inflytande på flera
studentgenerationers andliga utveckling. Hans
andliga betydenhet och breda
personlighet, hans gemyt, frodiga humor och
omedelbarhet gjorde honom till en
centralfigur i den akademiska
världen. E. karakteriseras som "sin
samtids mest klarsynte ocli universelle
religionssystematiker och som
väg-rödjare för en ny tid inom den
teologiska och kvrkliga utvecklingen i
Sverige" (R. Holm). Till hans
65-års-dag 1911 utgavs festskriften "Skrifter
tillägnade Pehr Gustaf Eklund", där
även en förteckning över E:s skrifter
lämnas. — Gift 1874 med Cathrina
Maria Lovén. E. B—n.
Eklund, Carl Anders Rudolf,
jurist, f. 19 aug. 1883 i Gunnilbo skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Carl August E. och Olga
Amalia Röding. —■ Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1901 blev E. jur. utr.
kand. 1906 i Uppsala. Efter
tjänstgöring vid domsaga och förordnanden
som domhavande 1906—09 blev han i
Svea hovrätt e. o. assessor 1913 och
assessor 1915 samt var hovrättsråd
1919—22 och revisionssekr. 1923—27.
E. togs tidigt i anspråk för
lagstiftningsuppdrag, varvid huvudparten av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
