Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekman, Petter - Ekman, Ragnar - Ekman, Sven - Ekman, Sven Sigurd, ingenjör, högskollärare, se s. 369 - Ekman, Thorsten, fiskeriintendent, se s. 369 - Ekman, Walfrid, fysiker, hydrograf, se s. 370 - Ekman, Wilhelm, skogs- och industriman, se s. 371 - Ekman, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekman
363
Ekmarck
"snickerivillans" uppkomst och
utbredning under de närmaste
decennierna. Fabriken övertogs av ett ab.,
varpå E. startade ett nytt företag i
samma bransch, fabriken Ligna, som
likväl icke nådde samma framgång.
— E. blev agreé vid Konstakad. 1848.
— Gift 1) 1S42 med Hedvig Elisabet
Spong, † 1860; 2) 1861 med Augusta
Charlotta Rosalie Enblom. Th. N.
Ekman, Ragnar, tidningsman,
f. 31 dec. 1901 i Karlskrona.
Föräldrar: underofficeren Richard E. och
Ottilia le Såge de Fontenay. — Efter
studentex. i Karlskrona 1920 blev
E. s. å. redaktionssekr. i Nordiskt
idrottslif, varefter han tjänstgjorde
i Smålands allehanda, Blekinge läns
tidn., Trelleborgs allehanda och Sunt
förnuft. Han blev politisk red. i Falu
läns tidn. 1926 och i Norrköpings
tidningar 1929 samt chefred, och verkst.
dir. för Örebro dagblad 1934. Åren
1938—42 var han chefred, för Nya
dagligt allehanda, och sedan 1942 är han
anställd i Högerns riksorganisation.
Han har innehaft flera politiska
förtroendeuppdrag samt bl. a. utgivit
"Hur svenska riksdagen arbetar"
(1932), "Samhället och vi" (1936),
"Den svenska dagspressen" (1938)
och "Samtal med läsekretsen" (1943).
— Gift 1930 med Gerd Kalin. R. A.
Ekman, Sven Petrus, zoolog, f.
31 maj 1876 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden Sven Fredrik Julius E.
och Sofia Gustava Svensson. — E.
avlade mogenhetsex. 1895, blev fil. kand.
1899, fil. lic. 1903 samt fil. dr och
docent i zoologi 1904(—09), allt i
Uppsala. Han var lärare vid
Fjell-stedtska skolan 1902—05 och statens
fiskeristipendiat 1905—07 samt blev
lektor i biologi och kemi vid
Jönköpings högre allm. läroverk 1909. Är
1916 tillträdde han ånyo docentur i
Uppsala och samtidigt lektorat vid
Uppsala högre allm. läroverk samt
var 1927—41 prof. i zoologi vid Upp-
sala univ. Sedan 1927 är han
föreståndare för Klubbans biologiska
station i Bohuslän. Han är led. av ett
flertal in- och utländska lärda
sällskap, av Vet. akad. sedan 1937. — En
stor del av E:s omfattande
produktion behandlar lägre krustacéer
(kräftdjur), ss. "Die Phyllopoden,
Cla-doceren und freilebenden Copepoden
der nordschwedischen Hochgebirge"
(1904), "Studien über die marinen
Relikte der nordeuropäischen
Binnen-gewässer" (1—7, 1917—20) och
"Ost-racoden aus den nordschwedischen
Hochgebirgen" (1908). År 1915 utgav
han en monografi över Vätterns
bottenfauna; däri ingå resultaten av
de första boniteringar (kvantitativa
undersökningar av djurvärlden på
bottnen), som företagits i en insjö.
E. är internat, känd som hydrobiolog
och är medutgivare av Internationale
Revue der gesamten Hydrobiologie
und Hydrographie (sedan 1915), av
Zoogeographica och av Zoologiska
bidrag från Uppsala. — Förutom smärre
djurgeografiska avhandl. har E. även
utgivit "Djurvärldens
utbredningshistoria på Skandinaviska halvön"
(1922); i detta stora verk har den
djurgeografiska kunskapen om vårt
land sammanfattats på ett mycket
förtjänstfullt sätt. — Som ex. på E:s
produktion utanför de
hydrobiolo-giska och djurgeografiska områdena
kunna nämnas bl. a. "Norrlands jakt
och fiske" (1910) samt
"Utvecklingsläran och den nyare forskningen"
(1929). Han utger därjämte den nya
sv. omarbetningen av Brehms
"Tier-leben" (Brehm-Ekman, "Djurens liv",
5:e uppl., planerad i 7 bd, 1—4, 1938
—43) och har i de båda första
delarna (1938, 1939) själv lämnat en
utmärkt och utförlig framställning av
däggdjuren. — Gift 1905 med Frida
Bengtsson. G. S—n.
Ekman, Sven Sigurd, ingenjör,
högskollärare, se s. 369.
Ekman, Thorsten,
fiskeriintendent, se s. 369.
Ekman, Walfrid, fysiker,
hydro-graf, se s. 370.
Ekman, Wilhelm, skogs- och
industriman, se s. 371.
Ekman, göteborgssläkt,
härstammande från Värmland. Dess äldste med
visshet kände stamfar, bergsfogden på
Värmlandsberg (1556—88) Lars
Jonsson blev far till Joen Larsson på ökne
i Väse härad, som 1651—73 var
kronofogde i Västersysslets fögderi i
Värmland. Dennes son, handlanden och
rådmannen i Vänersborg Daniel Jonsson
(f. 1662, † 1695), antog jämte två
bröder släktnamnet E. Två av hans
söner, rådmannen i Vänersborg Peter
E. († 1716) och tullnären och
rådmannen i Vänersborg Anders E., blevo
Sven Ekman.
stamfäder för släktens ännu
fortlevande tvenne grenar. Till den äldre
av dessa hörde Peter E:s son Peter E.
(† omkr. 1770). Han flyttade från
Vänersborg till Gröteborg, där han
1733 vann burskap som borgare och
sedermera drev export av trä samt
import av spannmål. Bland hans åtta
barn märkas dottern Catharina
Christina, som i sitt gifte med
kyrkoherden i Skredsvik (Bohuslän) Erik
Wallerius blev mor till skalden Johan
David Valerius, och Peter P. E. (f.
1740, † 1807), som på 1760-talet
etablerade den berömda göteborgsfirman
P. P. Ekman. Under den stora
sillfiskeperioden under 1700-talets senare
hälft anlade han tolv sillsalterier i
skärgården, exporterade i stor skala
sill och tran till östersjöhamnarna
och drev även importaffärer i
spannmål. Han förvärvade en betydande
förmögenhet och intresserade sig
livligt för hemstadens kommunala
angelägenheter; bl. a. deltog han 1767
jämte sin informator,
fattighuspredikanten magister Johan Willin, i den
Willinska fattigfriskolans grundande.
Peter P. E:s äldre son, läkaren Johan
Jacob E. (E. 1), blev far till a)
grosshandlaren och filantropen konsul
Oscar E. (E. 4), gift med donatorn och
filantropen Maria E., f. Lavonius (E.
9), och b) kommendörkaptenen och
industrimannen Emil E. (E. 5), far till
kemisten, hydrografen och
industrimannen Gustaf E. (E. 10) och
grosshandlaren och politikern Johan E. (E.
11). E. 4 blev far till friherrinnan
Louise Falkenberg (se denna) samt, i
giftet med E. 9, till godsägaren på
Bjärka-Säby i Östergötland Oscar E.
(f. 1873) och friherrinnan Alba
Lang-enskiöld (f. 1874), vilka fullföljt
föräldrarnas verksamhet med upprepade
större donationer.-—-Peter P. É:s
yngre son, bruksägaren kommerserådet
Gustaf Henric E. (E. 2), blev far till
Ragnar Ekman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
