Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elovson, Harald - Elvin, Axel - Elvius, släkt - 1. Elvius, Pehr, d. ä. - 2. Elvius, Pehr, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elovson
39S
Elvius
Elovson, John Harald,
litteraturhistoriker, skolman, f. 1 juni 1897
i Karlstad. Föräldrar: tapetseraren
och sadelmakaren Johan Alfred E. och
Emma Karlsson. •— Efter studentex.
i Karlstad 1915 studerade E. i Lund,
där han blev fil. mag. 1923, fil. lic.
1927 samt fil. dr och docent i
kulturhistorisk litteraturforskning 1930.
Efter en del vikariat blev han lektor
i modersmålet och historia vid Eslövs
högre allm. läroverk 1938. — E. har
lagt sin verksamhet som
litteraturhistoriker på allmän kulturhistorisk bas.
Främst har hans intresse varit
inriktat på 1700-talet, till vars
utforskande han bidragit med sin drsavliandl.
"Amerika i svensk litteratur
1750—-1820" (1930) och med ett flertal i
olika tidskr. publicerade uppsatser
framför allt om Bengt Lidner, vars
samlade skrifter han utgivit i en ny
uppl. i "Svenska författare, utgivna
av Svenska vitterhetssamfundet" (14,
1930—39). Han har även i tidskr.
offentliggjort psykologiska, stilistiska
och jämförande litteraturhistoriska
studier över V. von Heidenstam samt
varit inne på språkhistoriska och
skolhistoriska ämnen. Han är sedan 1938
ordf. i folkskolestyr. i Lund. — Gift
1926 med advokaten, jur. och fil.
kand. Märta Sigrid Benedikta
(Gullan)I Hjelm. J. C.
Elvin, Bror Axel Gilbert,
publicist, lexikograf, f. 9 okt. 1903 i
Stockholm. Föräldrar: tullkontrollören
John E. och Agnes Lillja. — Efter
studentex. i Stockholm 1922 blev E.
fil. kand. vid Stockholms högskola
1929. Han var 1926—29 medl. av red.
för l:a uppl. av "Bonniers
konversationslexikon". Ären 1929—42 var han
anställd vid Albert Bonniers
bokförlag ab., och sedan 1943 är han
verksam i ab. Nordiska uppslagsböcker.
E. var huvudred, för 2:a uppl. av
"Nordisk världsatlas", utg. under
titeln "Världsatlas" (1931—34), och
är huvudred, för 2:a uppl. av
"Bonniers konversationslexikon" (under
utgivning sedan 1937). Han har
utgivit "Thorild Wulffs grönländska
dagböcker" (1934) och medarbetat som
recensent i Bonniers litterära
magasin sedan 1934. — Gift 1934 med
Märta Schaar. N. B.
Elvius. Släktens äldste kände medl.
på manssidan är hövitsmannen för en
fänika landsknektar Hans
Salomons-son, vilkens son, Birgerus Johannis
Roslagius, även kallad Ihrstadiensis
(† 1564), blev kyrkoherde i Mora i
Dalarna. Dennes son, kyrkoherden i
Älvdalen i Dalarna Johannes Birgeri
Moræus (f. i början av 1560-talet, †
1627), blev far till kyrkoherden i
Älvdalen Daniel Buscovius (se denne) och
rektorn vid Falu skola, sedermera
Pehr Elvius d. y. Målning (detalj) av okänd
konstnär (Vetenskapsakademien).
prosten i Rättvik i Dalarna Gustaf E.
d. ä. (f. 1618, † 1693). Bland den
sistnämndes söner märkas astronomen
Pehr E. d. ä. (E. 1), som blev far till
matematikern, mekanikern och
astronomen Pehr E. d. y. (E. 2), samt
lektorn i matematik i Västerås Gustaf
E. d. y. (f. 1678, † 1748); denne erhöll
1724 förslagsrum till
astronomiprofessuren efter sin bror Pehr E. d. ä.,
svåger och efterträdare till Nils
Celsius, och slutade som kontraktsprost i
Norrbärke i Dalarna. — På mödernet
går släkten tillbaka till
hövitsmannen för dalaknektarna, bergsmannen
(möjligen av Silvbergs knapesläkt)
Peder Svensson i Vibberboda, som
1521 körde "jutar i Brunbäcks älv";
hans ättling i fjärde led, Elisabet
Olofsdotter Dalekarla, blev gift med
Gustaf E. d. ä. — Från Gustaf E.d.y.
härstammar på sin mors möderne i
sjätte led teknikern Sven E. (E. 3),
som är stamfar för den nu levande
yngre släkten E. och även
härstammar från "Stormor i Dalom"
Margareta Zebrozynthia Troilia Bure (f.
1594, † 1657) och från Johannes
Rudbeckius. — Teknisk begåvning synes
sedan mera än 200 år ha varit
utmärkande för släkten E. Flera släktmedl.
blevo mekaniker och fabrikörer i
Stockholm och Eskilstuna, Norrtälje
m. fi. faktoristäder. S. L.
1. Elvius, Petrus (Pehr), d. ä.,
astronom, f. 24 sept. 1660 i Rättvik,
Kopparb. län, † 12 jan. 1718.
Föräldrar: prosten Gustaf E. d. ä. och Anna
Petersdotter Gangia. — E. blev
student 1677, fil. mag. 1688, adjunkt
i filosofiska fakulteten 1692 och prof.
i astronomi 1699, allt vid Uppsala
univ. — På E:s tid voro
instrumenten både få och bristfälliga, och
han var ej heller någon observatör.
Han presiderade vid över 50 disp.,
därav 25 astronomiska. Är 1704 hade
han tanken att söka utföra en
ma-china astronomica (planetarium),
men projektet realiserades ej. Bland
E:s skrifter märkas "En kort
undervisning om den astronomiske och
geo-metriske kvadrants nytta och bruk"
(1697; 3:e uppl. 1718), den första
logaritmtabellen (femställig) i
Sverige, "Tabula compendiosa
logarith-morum sinuum ad quadrantes gradus"
(1698), och "De causis motuum
caeles-tium" (1716), där han kritiskt
refererar Newtons lag om gravitationen.
Utom i astronomi föreläste E. även
i geografi. —- Gift 1) med
Magdalena Buskagrius; 2} med Anna Maria
Spole. ’ S. L.
2. Elvius, P eh r, d. y.,
matematiker, mekaniker, astronom, f. i aug. 1710
i Uppsala, †27 sept. 1749 på Ekolsund
i Husby-Sjutolfts skn, Uppsala län.
Son till E. 1 i hans andra gifte. — E.
visade tidigt utpräglad fallenhet för
matematik. Vid 14 års ålder
studerade han i Uppsala geometri för sin
kusin Anders Celsius, från 1730 var
han elev till Klingenstierna i
matematik och senare till Polhem i
mekanik. Särskilt intresserade han sig
för vattenbyggnadskonsten, och han
förfärdigade bl. a. en
uppfordringsmaskin av enklare konstruktion än
de vid gruvorna då använda.
Därigenom blev han uppmärksammad av
Bergskollegium, som 1738 ställde sin
modellkammare under hans uppsikt.
Av Riksens ständers
manufactur-con-tor fick han 1743 i uppdrag att utse
platser i s. Sverige, där
vattenkraftverk lämpligen kunde anläggas. Då
Vet. akad. stiftades 1739, invaldes E.
bland de första "liksom dess
sjelfskrifna ledamot", och 1744 utsågs
han till akad:s sekr. I denna
egenskap höll han på Riddarhuset 1746
—47 de s. k. Thamiska
föreläsningarna i matematik och naturvetenskap.
I Vet. akad. tog E. 1746 initiativ till
ett akad:s eget astronomiska
observatorium; det började uppföras 1748
på nuv. Observatoriekullen i
Stockholm och invigdes 1753, fyra år efter
hans död. I den första direktionen
över Trollhätte kanal, bestående av
Carl Gustaf Tessin och Claes Ekeblad,
var E. sekr. från 1747, och följ. år
företog han en resa till Trollhättan
och utförde förundersökningar för de
projekterade Göta kanal
(västgötadelen) och Svea kanal
(Mälaren—-Hjälmaren—Vänern); hans "Dagbok"
över denna resa publicerades 1750 av
C. Hårleman. Är 1749 besökte E.
Skåne och utförde, bl. a. på Tycho
Brahes Uranienborg på Ven,
mätningar och polhöjdsbestämningar, som
användes av Lantmäterikontoret vid
utarbetandet av en skånekarta (1752).
Bland E:s skrifter märkas "Mecha-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
