Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enander, Johan - Enander, Johan Alfred - Enander, Samuel - Enberg, Lars Magnus - Enblom, släkt - 1. Enblom, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enander
■401
Enblom
ett stort, kritiskt exsickatverk
"Sali-ces scandinavicæ exsiccatæ" (1—2,
1905; 3, 1910) samt publicerade flera
botaniska skrifter, bl. a. till
Linnéfesten i Uppsala 1907 "Studier öfver
Salices i Linnés herbarium" (i
"Inbjudning till teologie
doktorspromo-tion"). Han blev 1918 fil. hedersdr i
Lund, erhöll 1921 Vet. akad:s äldre
Linnémedalj i guld och fick 1928 av
riksdagen ett särskilt anslag för sina
forskningar. Sina stora
växtsamling-ar testamenterade han till Riksmus.
På E:s grav i Lillhärdal reste Vet.
akad. 1930 en vard. — Ogift, — Litt.:
biografi av S. Birger i Ymer 1929,
av R. E. Fries i Vet. akad:s årsbok
1931. S. L.
Enander, Johan Alfred,
tidningsman, skriftställare, f. 22 maj
1842 i Härja skn, Skarab. län, † 9 sept.
1910 i Chicago. Föräldrar: brukaren
Johannes Johansson och Gustava
Jansdotter. — Efter skolgång i
Vänersborg arbetade E. där som
journalist och som biträde hos
häradsskrivaren. År 1869 utvandrade han till
Förenta staterna. Han blev s. å. red.
för Augustanasynodens organ
Hemlandet, som utkom i Chicago, ocli
kvarstod på denna post i tjugo år.
Tills, med G. A. Bohman utgav E.
1874—77 den illustrerade
månadstid-skr. När och fjärran och 1879—81
Ungdomsvännen. Åren 1879—85 var
E. medl. av staten Illinois
undervisningsråd. Han utsågs 1889 till
Förenta staternas minister i Köpenhamn,
vilket uppdrag han av hälsoskäl
avsade sig. Följ. år utnämndes han till
prof. i sv. språket och litteraturen vid
Augustanasynodens univ., där lian
1892 blev jur. hedersdr. Från 1893
var lian åter tidningsman, först red.
för Sv. journalen i Omaha och från
1S96 red. för Hemlandet. — E. var
en god prosastilist och en
framstående företrädare för sv. press i Amerika
samt gjorde som talare, föreläsare och
skriftställare en uppmärksammad
insats. Bland hans verk märkas
"Förenta staternas historia" (1—5, 1874—
80), "Valda skrifter"
(1,1892),"Nordmännen i Amerika" (1893), "Våra
fäders sinnelag" (1894) och antologin
"Den svenska sången under det
nittonde århundradet" (1901). — E.
erhöll 1905 Litteris et artibus. — Gift
1872 med Malinda Lawson. M. L.
Enander, Samuel, adlad
Gyllenadler, biskop, f. 20 sept. 1607 i V.
Eneby skn, östergötl. län, † 17 dec.
1670 i Linköping. Föräldrar:
kyrkoherden ’Nikolaus Petri och Helena
Jonsdotter. — Efter att ha tagit
magistergraden i Uppsala 1632 blev E.
1634 lektor i filosofi och 1641 i
teologi vid gymnasiet i Linköping. År
1643 förordnades han som kyrkoherde
Samuel Enander. Gravyr av P. Troschel efter
målning av G. Strauch.
i Söderköping, och den bekantskap
han där gjorde med den pfalzgrevliga
familjen på det närbelägna Stegeborg
blev avgörande för lians framtid. Han
kallades 1647 till hovpredikant hos
drottning Kristina och anställdes’följ.
år av generalissimus Karl Gustav som
superintendent vid den sv. armén i
Tyskland. Efter fredsslutet 1648 blev
E. superintendent i Kalmar och 1655
biskop i Linköping. Han ägde
fortfarande Karl X Gustavs förtroende
och fick uppdraget att uppfostra en
son till denne utom äktenskapet.
Ehuru lian 1658 adlades och 1660
introducerades på Riddarhuset under
namnet Gyllenadler, fortsatte lian att
använda sitt gamla namn. Som
prästeståndets talman vid riksdagarna i
Stockholm 1660 och 1664 gjorde han
sig särskilt bemärkt 1660 genom att
ivrigt tala för hertig Adolf Johans
insättande i förmyndarstyrelsen för
Karl XI och 1664 genom sina häftiga
angrepp på biskop Terserus. — Gift
1) 1637 med Margareta Jönsdotter,
† 1651; 2) 1653 med Brita Nilsdotter.
Genom sina 17 barn blev E. stamfar
för 15 adliga ätter. « H. N.
Enberg, Lars Magnus, filosof,
skolman, f. 3 nov. 1787 i Millesviks
skn, Värml. län, † 20 nov. 1865 i
Stockholm. Föräldrar: hemmansägaren
Lars E. och Märta Månsdotter. — E.
blev student 1802, fil. mag. 1809 och
docent i naturrätt 1812, allt i
Uppsala, samt lektor i filosofi och rektor
vid Stockholms gymnasium 1821. Han
erhöll 1829 prof:s titel och avgick
1S43. —- Som skönlitterär förf. erhöll
E. tre gånger Sv. akad:s stora pris,
nämligen 1814 för "Äreminne öfver
Johan Banér", 1815 för "Afhandling
om sambandet emellan en rätt smak
och en rätt förståndsodling" och 1817
för "Äreminne öfver kongl, rådet och
fält-marskalken grefve Magnus Sten-
bock". Som led. av akad. (från 1824)
intresserade lian sig särskilt för
språkvården. Han utarbetade 1836
"Svensk språklära, utgifven af
Svenska akademien" och deltog i
förarbetena till akad:s ordbok. I filosofiskt
avseende var han föga självständig.
På det hela taget kan man säga, att
han kvarlevde i upplysningstidens
populärfilosofi, vars psykologiska
principer, hämtade från Locke, lian
omfattade. I moralfilosofin har han
påverkats av Kant, men även där kan man
skönja inflytande från tidigare
betraktelsesätt. Detta torde väl även
vara orsaken till att han i Nils von
Rosenstein fann en varm beskyddare.
Det största inflytandet torde han ha
utövat genom sina läroböcker ss.
"Försök till en lärobok i psykologien"
(1824), "Moralfilosofiens elementer"
(1830), "Försök till en populär
framställning af den allmänna teoretiska
filosofiens grundläror" (1848) och
"Lärobok i logiken" (1861). — Gift
1822 med Ulrika Karolina Bruce.
T. T. S.
Enblom, släkt, härstammande från
torparen i Ogstahagen i Odensvi skn,
Kalmar län, Jon Larsson (f. i mitten
av 1600-talet, † 1749). Hans sonson,
frälsebonden i Eneby Sven Larsson (f.
1724, † 1785), hade sonen Anders,
handlande och stadsmajor i Stockholm
(f. 1766, † 1833), som efter Eneby
antog släktnamnet E. Dennes äldre son,
v. häradshövdingen Sven Walfrid E.
(f. 1805, † 1898), blev far till
arkitekten Rudolf E. (E. 2) och farfar till
förste arkivarien och sektionschefen i
Riksarkivet fil. dr Axel Walfrid E. (f.
1891). En yngre son till Anders E.,
överstelöjtnanten Carl Fredrik E. (f.
1815, † i908), blev far till väg- ocli
vattenbyggaren Fredrik E. (E. 3). En
tredje son till Anders E. var
skolmannen Victor E. (E. 1).
1. Enblom, Henrik Victor,
skolman, f. 8 maj 1819 i Stockholm, † 24
maj 1876 därstädes. Föräldrar:
handlanden och stadsmajoren Anders E.
och Anna Carolina Dahlfors. — E.
blev student i Uppsala 1838. Han
angreps snart därefter av ett
bröstlidande, som tvang honom att
uppsöka ett mildare klimat. En lång tid
vistades han i Brasilien och i
Lissabon, reste genom stora delar av
Europa, bodde länge i Rom, besökte
Egypten och återkom till Sverige efter
åtta år. Fastän han ej avlagt
akademisk ex., erhöll han anställning (1846)
som vik. lektor i främmande levande
språk vid Gävle ateneum och
utnämndes 1848 till lärare i samma ämne
vid Västerås högre
elementarläroverk, där han efter fullgjorda
lektorsprov blev lektor 1859. Förnyad,
långvarig sjuklighet avbröt snart hans
26 Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
