Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enbom, Pehr - Enbom, Wilhelmina - Eneborg, Helmer - Enegren, Gustaf Adolf - Eneholm, Elias Gustaf - Enell, släkt - Enell, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enbom
403
Enell
tet med de socialt förtryckta hänger
samman med den fattigdom, som
tyngde hans eget liv. — Litt.: Axel
Strindberg, "Arbetare och radikaler i
1700-talets Sverge" (1935). I. W.
Enbom, Christina Wilhelmina,
opera- och konsertsångerska
(mezzosopran), f. 19 aug. 1804, † 14 febr. 1880
iStockholm. — E.blev 1819 elevvidK.
teatern och sjöng 1821—24 i
operakören. År 1823 debuterade hon som
Första brudtärnan i "Friskytten" och
Italienska slavinnan i "Caravanen",
varefter hon 1824—26 och 1830—41 var
aktris och 1850—56 åter korist vid
K. teatern. År 1843 var hon anställd
vid Mindre teatern samt turnerade
därefter någon tid i landsorten med
Djurströmska sällskapet. Hon sjöng
på K. teatern bl. a. Armide,
Grevinnan Almaviva i "Figaros bröllop" och
Nattens drottning i "Trollflöjten",
Agatha i "Friskytten", Jessonda,
Isabella i "Robert av Normandie";
hennes främsta partier voro titelrollen i
"Tancred" och Malcolm i "Sjöfröken",
i vilka mansroller hon bäst fick bruk
för sin starka, fylliga och
metall-klingande röst med tre oktavers
omfång. Kritiken var enig om, att ifall
E. fått konstnärlig utbildning, hade
hon blivit en framstående sångerska.
Nu "fyllde hon sitt parti, vad man än
gav henne, men hon fyllde det utan
synnerligt behag, ocli hon mindre
utförde ett stycke än slog sig igenom
det. Hennes framträdande hade
alltid något av en pukslagare" (O.
Sturzen-Becker). Ibland förorsakade hon
genom sitt häftiga temperament och
ohyfsade uppträdande skandaler på
scenen. — Gift 1826—30 med
kaptenen Anders Lindeberg. G. T.
Eneborg, Helmer Gustaf
Emanuel, ämbetsman, f. 22 juli 1891 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Johan Gustaf E. och Hilma
Zetter-kvist. — Efter studentex. i Stockholm
1910 utexaminerades E. 1912 från
Handelshögskolan där, blev fil. kand.
i Uppsala s. å. och fil. lic. där 1916.
Åren 1915—19 var han amanuens vid
Kommerskollegium, där han sedan
sistn. år är förste aktuarie. E.
organiserade Handelskommissionens
statistiska avd. 1918 och var dess chef
1918—19. Hans sakkunskap och
organisatoriska förmåga ha tagits i
anspråk för ett stort antal
betydelsefulla utredningsarbeten rörande
sjöfarten, gom avsatt spår i bl. a. "Den
svenska sjöfartsnäringens ekonomi"
(1941). — E. var 1926—39 sekr. i
Sv. hamnförb., 1938—43 ordf. i dess
trafik- och taxekommitté och
redigerade 1926—28 tills, med S. K.
Stockman den av förb. utg. "Directory of
Swedish ports and shipping 1927—
28". Han var 1939—43 styr.-led. i
Sjöhistoriska samfundet. Bland E:s
skrifter kunna nämnas "Statistisk
undersökning rörande
partiprisrörelsen i Sverige 1920—1923" (1924) och
"östersjöhamnarna före och efter
världskriget" (tills, med S. De Geer,
1927), E. var 1919—24 red. för
"Kommersiella meddelanden". Han
invaldes 1935 i Krigsvet. akad. och blev
1936 korresponderande led. av
Örlogsmannasällskapet. — Gift 1918
med Greta Högbom. M. L.
Enegren, Gustaf Adolf,
me-daljgravör, f. 10 aug. 1784, † 29 okt.
1854 i Stockholm. Föräldrar:
krono-inspektoren Johan E. och Anna Sofia
Mollin. — E. var lärling hos
medaljgravören J. G. Wikman och följde
vissa kurser vid Konstakad. 1801—14.
Efter sin lärares död 1818 erhöll E.
dennes syssla som medaljgravör vid
Riksbanken. Han utförde under årens
lopp ett stort antal medaljer, t. ex.
en över ärkebiskopen J. A. Lindblom
(1805), på uppdrag av Sv. akad. en
över Sergel (1815),en över amiralen af
Chapman och en över greve C. A.
Ehrensvärd (1833). Han följde därvid
rätt opersonligt givna förebilder, ss.
Sergels porträttmedaljonger och
liknande. E. blev agreé vid Konstakad.
1837. — Gift 1815 med Hedvig
Charlotta Flodin. Th. N.
Eneholm, Elias Gustaf,
läkare, f. 6 okt. 1764 i Kvillinge skn,
ös-tergötl. län, † efter 1824 i Ryssland.
Föräldrar: pastorn Johan E. och
Margaretha Iser. — Student i Uppsala
1781, försvarade E. därstädes 1785 en
avliandl. men reste s. å. till S:t
Petersburg för att där fortsätta sina
studier. Han blev 1790 med. kir. dr
och s. å. överläkare vid
fälthospitalet där. Sedan han under de följ. åren
deltagit i ryska arméns fälttåg i Polen,
fick han 1797 ledningen av
medici-nalväsendet i de erövrade länderna,
inrättade ett nytt sjukhus i Vilna och
var dess dir. till 1806. Han blev då
överfältläkare under rysk-franska
kriget, sårades svårt vid Friedland och
fick efter kriget uppsikt även över
en rad ryska sjukhus. Under finska
kriget 1808—09 var han rysk
överfältläkare och belönades 1810 av Karl
XIII med Vasaorden för inlagda
förtjänster om vården av fångna sårade
svenskar. Han blev 1807 ryskt
statsråd; 1809 blev han president vid S:t
Petersburgs medikokirurgiska akad.
och läkare vid kejserliga hovet. Han
var medl. av talrika ryska
vetenskapliga sällskap och även föreståndare
vid sv. kyrkan i S:t Petersburg.
—-Gift 1) 1790 med Helena Grefve, †
1797; 2) 1809 med hennes syster Anna
Grefve. P. H. T.
Enell, släkt från Östergötland.
Organisten i Kuddby skn, musikdir.
Henrik Enell.
Olof E. (f. 1773, † 1864) hade sonen
reg.-skrivaren vid Kalmar reg. Anton
Gustaf E. (f. 1812, † 1862). Dennes
son, apotekaren Henrik E. (se nedan),
blev far till översten i flygvapnets
reserv, generalsekr. i Sv. aeroklubben
Harald Gustaf Henriksson E. (f. 1888).
Brorson till Henrik E. är kaptenen
och auktoriserade revisorn Knut Hugo
Adolf E. (f. 1887), som 1915—28 vann
fem sv. mästerskap på florett och
tre på värja.
Enell, Henrik Gustaf Olof,
apotekare, f. 13 sept. 1850 på Vallby i
Skirö skn, Jönköp. län, † 28 april
1929 i Stockholm. Föräldrar:
rege-mentsskrivaren Anton Gustaf E. och
Hedvig Jacquette Nordenskjöld. —
E. blev apotekselev i Falun 1867,
in-skrevs vid Farmaceutiska inst. 1872,
var amanuens i kemi där 1873—75
och avlade apotekarex. sistn. år. Han
var 1875—82 laborant på apoteket
Morianen i Stockholm och 1882—91
föreståndare för apoteket i Alingsås,
där han bedrev en betydande odling
av medicinalväxter. Från 1891 var
han innehavare av apoteket örnen i
Stockholm. E. erhöll åtskilliga
förtroendeuppdrag inom sin kår; bl. a.
tillhörde han Apotekaresocietetens
direktion 1896—1911, därav 1909—11
som ordf. Vid internat,
apotekarkon-gressen i Bryssel 1910 var han
Sveriges officielle repr. I Stockholms
kommunala angelägenheter deltog han
från 1886 och var bl. a.
stadsfullmäktig 1900—12, led. av
hälsovårdsnämnden 1906—13 och ordf. i styr. för S:t
Görans sjukhus 1912—20. — E. intog
en framskjuten plats inom
apotekar-kåren. Som farmaceutisk kemist var
lian en skicklig laborant, och han
utövade ett flitigt författarskap.
Särskilt må nämnas det omfattande
arbetet "Framställning och pröfning
af de Skandinaviska farmakopéernas
preparater" (1880—81), som till stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
