Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engdahl, Axel - Engdahl, Nils - Engdahl, Per - 1. Engelbrecht, William - 2. Engelbrecht, Anna-Lisa, skådespelerska, se Hwasser-Engelbrecht - Engelbrechtsson, Gustaf Alfred - Engelbrekt Engelbrektsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engdahl 408 Engelbrekt Engelbrektsson
scenfigurer märkas Lundström i F.
Hodells "Andersson, Pettersson och
Lundström", Pastor Nordström i
Strindbergs "Hemsöborna" och
Stor-Klas i G. af Geijerstams "Stor-Klas
och Lill-Klas". — Ogift. A. L., S. L.
Engdahl, Nils Erik, tjänsteman,
idrottsman, f. 4 nov. 1898 i
Västerhaninge skn, Stockholms län.
Föräldrar: agronomen Karl Herman E. och
Anna Elin Gagner. ■—• E. genomgick
efter realskolex. en bankkurs och
studerade språk utomlands, varefter
han 1923 anställdes som annonschef
i Idrottsbladet. Vid tiden omkr. 1920
var lian Sveriges bäste
kortdistanslöpare och vår förste olympiske
medaljör i sprinterlopp. Han deltog i två
olympiska spel och erövrade därvid
bronsmedalj på 400 m i Antwerpen
1920 samt silvermedalj i
stafettlöp-ning 4 X 400 m i Paris 1924. Han
vann 191S—27 sexton individuella sv.
mästerskap på 100—400 m och ett i
lag på 4 X 400 m samt liar hållit det
sv. rekordet på 60 m (6,8 sek; 1918
—25), 200 m (21,9 sek; 1920—34),
400 m (49,4—48,2 sek; 1918—34)
och 440 yards (49,4 sek; sedan 1924),
varjämte han segrat i flera
landskamper. Han har även spelat bandy
och fotboll. — Gift 1929 med Signe
Dagmar Charlotta Johansson. G. T.
Engdahl, Per Claes Sven Edward,
skriftställare, politiker, f. 25 febr.
1909 i Jönköping. Föräldrar: majoren
och direktören Sven Edvard E. och
Karin Håkansson. — E. blev student
i Jönköping 1927, fil. kand. i
Uppsala 1930 och fil. lic. där 1935. Han
deltog livligt i de politiska debatterna
i Uppsala och bildade där 1929 Nysv.
studentklubben samt blev ordf. i det
därur sedermera utvecklade Riksförb.
Det nya Sverige, som 1938 anslöts till
Sveriges nationella förb. Han
tillhörde där till 1941 de mest
uppmärksammade skribenterna och talarna.
E. blev 1941 ledare för den nazistiska
propaganda- och upplysningsrörelsen
Sv. opposition och utgivare av dess
tidn. Vägen framåt samt har givit
uttryck åt sin inställning i
"Folkresningen i Tyskland" (tills, med E. G.
Westman, 1933), "Sverige och det
tjugonde århundradet" (1934), "Sveriges
ödesväg genom seklerna mot
framtiden" (1940), "Mussolini" (s. å.) och
"Klockan närmar sig tolv" (1941). E.
har utgivit diktsamlingarna
"Storm-svept" (1935) ocli "Fast vinden
ligger mot" (1939). — Gift 1937 med
Stina Elna Sofia Berglund. R. A.
1. Engelbrecht, William
Edmund Isidor, skådespelare, f. 13 april
1855 i Stockholm, f 26 sept. 1904 i
Sundsvall. Föräldrar: kamreraren i
Statskontoret Fredrik E. och Augusta
Aurora Sandtman. — E. blev 1874
elev vid K. teatern och var 1874—79
engagerad vid Nya teatern i Göteborg.
Åren 1879—86 var han knuten vid
Nya teatern i Stockholm, där han
intog en tämligen framskjuten position
och utförde bl. a. titelrollen i
Strindbergs "Mäster Olof", Posa i Schillers
"Don Carlos" samt
shakespeareroller-na Orlando i "Som ni behagar",
Antonius i "Julius Cæsar" och prins
Henrik i "Konung Henrik IV". Tills, med
sin hustru ledde E. 1886—89 eget
sällskap, där lian höll en god repertoar;
utom sv. landsorten besökte han
Danmark, Finland och Norge. Efter
att 1889—91 ha varit engagerad vid
Sv. teatern i Stockholm ocli 1891—92
vid Operans dramatiska avd. började
han 1892 åter egen verksamhet, vilken
emellertid gick över styr 1895. Efter
att 1895—96 ha uppträtt hos W.
Rydberg och 1S96—99 hos A. Ranft
spelade han 1899—1904 vid Sv. teatern
i Helsingfors. Hösten 1904 tog han
hos H. Rönnblad ett engagemang, som
efter några månader avbröts av ett
dödligt slaganfall. Bland E:s roller
från senare år kunna nämnas Osvald
i Ibsens "Gengångare",
Ryttmästaren i Strindbergs "Fadren", Botliwell
i Björnsons "Maria Stuart i
Skottland" och titelrollen i Rostands
"Cjrrano de Bergerac". — E. var
otvivelaktigt en skådespelare med
osedvanliga naturliga förutsättningar i
fråga om såväl apparition som
dramatisk intensitet och förmåga av
inlevelse. Genom sjukdom och oregelbundet
liv nådde lian ej den position i sv.
teaterliv, som hans begåvning
måhända varit värd. —- Gift 1881 med
skådespelerskan Anna-Lisa
Hwasser-Engelbrecht (E. 2). A. L., S. T.
2. Engelbrecht, Anna-Lisa,
skådespelerska, se Hwasser-Engélbreeht.
Engelbrechtsson, Gustaf
Alfred, byggmästare, industriman, f. 6
mars 1834 på Storegården, Hova skn,
Skarab. län, † 2 jan. 1911 i Södertälje.
Föräldrar: rusthållaren Johan
Gustaf E. ocli Anna Catharina Nilsdotter.
— Efter läroverksstudier i Skara
utexaminerades E. 1853 från
Teknologiska inst:s fackavd. för
maskinbyggnad. Han blev därpå bruksbyggr
mästare i Bergslagen med konstruktion
av masugnar ocli vattenverk som
specialitet. E. anlade 1872 i Gustavsfors,
Floda skn, Södermanland, en avlandets
första trämassefabriker och var dess
verkst. dir. 1S72—88. Genom gifte blev
han 1859 ägare till Örebro slottskvarn,
i vars mekaniska verkstad lian tills,
med ingenjör Jonas Wenström 1882
byggde landets första elektriska
dynamomaskin och utexperimenterade
elektriskt ljus från likströmsdynamo.
E. ägde Concordia spinneri- och
klädesfabrik i Örebro och drev en
omfattande spannmålshandel. Som
stadsfullmäktig gjorde han en förtjänstfull
insats för stadens utveckling, bl. a.
betr. förslaget till kanalisering av
Svartån mellan Örebro och Skebäck
samt uppförandet av arbetarbostäder
och egnahem. Han var en av
grundarna av Örebro folkbank 1867 och
styr.-led. i Örebro sparbank 1867—75.
Åren 1887—91 var E. bosatt i
Stockholm, där han startade en fabrik för
konstgjorda kvarnstenar i
Liljeholmen, byggde Winborgs nya
ättik-fabrik, Palmcrantz & co.
slåtterma-skinfabrik i Lövholmen m. m.
Bosatt i Mariestad 1891—96, där han
var stadsfullmäktig, byggde han bl. a.
valskvarnen och varmbadhuset där.
Ären 1896—1911 ägde och bebodde E.
Karteneds egendom i Älvsb. län. -—•
Gift 1) 1859 med Agnes Constantia
Blom, f. Hallgren, † 18S6; 2) 1899med
Anna Åkerblad. S. R.
Engelbrekt Engelbrektsson,
all-mogeledare, Sveriges liövitsman, f.
troligen på 1390-talet, † 27 april (ev. 4
maj) 1436 på en holme i Hjälmaren
utanför Göksholm. Son till
frälsemannen och bergsmannen i Norberg
Engelbrekt Englikosson, av en tysk släkt,
som bott i Sverige åtminstone tre
generationer före E. — E:s namn möter
oss första gången i två brev från 1426
resp. 1432; lians vapen var tre halva
liljor, ställda i trekant. Han fick
sannolikt den för en frälseman
vanliga ridderliga utbildningen. Militär
erfarenhet torde han ha förvärvat
under konung Eriks av Pommern krig
mot hanseater och holsteinare.
Säkerligen är det också mot bakgrunden av
dessa strider den upprors- och
frihetsrörelse måste ses, som är
förknippad med E:s namn. Kriget mot
Hansan, som började 1426, torde
nämligen ha drabbat Bergslagen särskilt
hårt. Hela Dalarna var för sin
utkomst direkt eller indirekt beroende
Gustaf Alfred Engelbrechtsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
