Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelke, Claes Daniel - Enger, Johannes - Engeström, von Engeström, släkt - 1. Engeström, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Englund
411
Engström
nent och verkst. dir. och blev
samtidigt ordf. i bolagets styr. —- De båda
disponenterna E:s tid som företagets
chefer sammanföll med
bomullsindustrins plötsliga uppsving till oanade
proportioner i vårt land efter den
mekaniska vävstolens genombrott.
Efter farbroderns energiska och tysta
förarbete kunde E. därför tredubbla
företagets produktion, och
fabriks-komplex uppfördes dels inne i
Norrköping, dels utanför staden vid Gryt.
E. utvidgade tillverkningen från de
tidigare enkla blekta och oblekta
kvaliteterna till även randiga eller
mönstrade bomullstyger. Han ägnade
stor omsorg åt varans kvalitet
(firmamärket "Tuppen") och skapade en
effektiv försäljningsorganisation. År
1930 omfattade bolaget
bomullsväven, spinneri, blekeri, färgeri,
tryckeri och appreturverk ocli sysselsatte
omkr. 1 000 arbetare. —- E. innehade
många kommunala uppdrag i
Norrköping. Åren 1879—1904 var han
led. av stadsfullmäktige och av dess
beredningsutskott samt 1886—1910
led. av drätselkammaren; han ivrade
särskilt för ordnandet av stadens
hamnförhållanden. Han var även led.
i centralstyr. för Norrköpings
enskilda bank från 1888, v. ordf. från
1898 och ordf. från 1918, ordf. i
styr. för Norrköpings fabriksfören.,
sedan 1898 dir. för Norrköpings
tidningars ab., ordf. i styr. för
Norrköpings utskänkningsab. m. m. Från
1912 var han led. av överstyr, för
Liv-försäkringsab. Trygg i Stockholm och
från 1902 led. i styr. för Städernas
allm. brandstodsbolag. Till Vitt. akad.
donerade E. c:a en mill. kr., "Daniel
Engelkes donationsfond". — Ogift.
S. R.
Enger, Johannes, ämbetsman,
f. 9 aug. 1880 i V. Sallerups skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Per Nilsson och Boel Persdotter.
— E. började sin bana vid postverket
som extra vaktbetjänt 1898 och blev
e. o. postexpeditör 1900. Efter att ha
avlagt studentex. i Malmö 1906 blev
han 1907 postexpeditör. Han avlade
jur. kand.-ex. i Lund 1908 och blev
följ. år förste postexpeditör. År 1913
blev. lian notarie i Generalpoststyr.
och 1917 postdir. i
Stockholmsdistriktet. År 1933 utnämndes han till
byråchef i Generalpoststyr. och är sedan
1936 postsparbankschef därstädes. —
E. var 1908 e. o. notarie i Svea
hovrätt, 1909 i Kammarrätten ocli i
Stockholms rådstuvurätt. S. å. blev han
även e. o. kanslist i
Justitierevisionen, där han 1910 blev tf. amanuens.
Åren 1912—13 tjänstgjorde ban som
notarie i riksdagens jordbruksutskott,
där lian 1914 var sekr. —- År 1942
kallades E. att biträda som sakkunnig
betr. utvidgningen av
intressekon-torsrörelsen som ett första led i
arbetet på en rationaliserad
skatteuppbörd. I samband därmed förordnades
lian att ss. särskild sakkunnig utreda
frågan om sjöfolkets
utskyldsbetal-ning. — Gift 1909 med Emma
Gunhild Karolina Erlandsson. R. T.
Engeström, von Engeström,
släkt, vars äldste med visshet kände
stamfar var diakonen i Ängelholms
och Munka-Ljungby förs. av Lunds
stift Åke Jönsson, far till
kronofogden i Oxie, Skytts och Vemmenhögs
härader i Skåne Jonas Åkesson (f.
1656, † 1708). Släktnamnet E.
antogs av dennes fullvuxna barn; bland
dessa märkas biskopen Jolian E. (E.
1) och lanträntmästaren i Blekinge
Nils E. (f. 1706, † 1772). Den
förres barn adlades 1751 med namnet
von E. Hans äldste son, tf.
landshövdingen Jakob von E. (E. 2), slöt själv
sin ättegren. Dennes bror, lagmannen
i Värmland Jonas von E. (f. 1737, †
1807), blev stamfar för den ännu
fortlevande ättegrenen, som med hans
söner, häradshövdingen Johan
Mattias von E. (f. 1776, † 1828) och
lantrådet Jakob von E. (f. 1777, † 1853),
delade sig i en äldre ocli en yngre
gren. Till den förra höra Johan
Mattias von E:s sonson, attachén Johan
Adolf Mathias von E. (f. 1849, † 1941),
och dennes kusiner, bröderna v.
häradshövdingen Johan von E. (E. 7)
och domprosten i Kalmar Carl Adolf
August von E. (f. 1849, † 1913), samt
den sistnämndes son, teologen Sigfrid
von E. (E. 8). Bröder till E. 2 och
Jonas von E. voro kemisten och
mineralogen Gustaf von E. (E. 3),
politikern Johan von E. (E. 4) och
diplomaten Lars von E. (E. 5). Den
sistnämnde uppflyttades 1805 i forna
riddareklassen och upphöjdes 1809 i
fri-lierrligt samt 1813 i grevligt stånd
enligt 37 § R. F. Han blev stamfar för
den ännu kvarlevande grevliga och
Johan Engeström. Kopia (detalj) av C. F.
von Breda efter målning av J. H. Scheffel.
kommendörsätten von E. Hans
sonson, den sv.-polske förf. greve Lara
(Wawrzyniec) von E. (f. 1829, †
1910), bosatt i Posen, skrev på polska
essäer om Tegnér, Linné, Ibsen och
Berzelius samt översatte dikter av
Tegnér, Wallin, Franzén och
Stagnelius. Han erhöll 1876 för sig och dem
bland sina avkomlingar, vilka den
grevliga värdigheten tillfaller, rätt
att kalla sig Benzelstierna von E.
—-Den ovannämnde lanträntmästaren
Nils E., bror till E. 1, blev stamfar för
en oadlig gren av släkten. Han blev
farfar till naturforskaren och
kontraktsprosten Jonas Albin E. (E. 6).
1. Engeström, Johan, biskop,
språkman, f. 21 nov. 1699 i Lilla
Slågarps skn, Malmöh. län, † 16 maj
1777 i Lund. Föräldrar: kronofogden
Jonas Åkesson och Maria Sauer. —
E. inskrevs vid Lunds univ. 1715 och
ägnade sig åt studier i österländska
språk. Under en studievistelse i
Tyskland förvärvade han grundliga
insikter i hebreiska, i vilket ämne han
undervisades av rabbinerna i
Hamburgs synagoga. Efter återkomsten
till Lund promoverades han 1723 till
magister. Han fick snart ett namn
som framstående språkman och blev
1729 ensam adjunkt i filosofiska
fakulteten vid Lunds univ. År 1732 blev
han prof. i österländska och grekiska
språk. — I talrika disp. gav E. prov
på sin lärdom, som även omfattade
syriska, arabiska, koptiska, persiska
och turkiska. E. var en av Lunds
univ:s främsta orientalister under
1700-talet. Hans viktigaste arbete,
som länge begagnades vid de
akademiska studierna i Sverige, är en
hebreisk grammatik, "Grammatica
he-bræa biblica", vilken lian 1731—33
utgav i form av 8 disp. År 1742 blev
E. andre teol. prof. och prästvigdes
kort tid därefter. Redan 1743 beford-
Johannes Enger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
