Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engkvist, Olle - Englesson, Elov - Englind, Arvid - Englund, Carl Emil - Englund, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Englesson
415
Englund
Olle Engkvist.
kommunala ocli privata uppdrag han
utfört i Stockholm märkas byggandet
av Borgarskolan (1930), Kanslihuset
(s. å.), Tliulehuset vid Sveavägen
(1938—41), radhusanläggningar i
Ålsten och stora bostadsanläggningar i
Hjorthagen, Midsommarkransen och
Hammarbyhöjden samt ombyggnaden
av Riksdagshuset (1938—42). I
Västerås har E. för Aseas räkning byggt
stora bostadskomplex, likaså i
Domnarvet för Stora Kopparbergs bergslags
ab., åt vilket företag lian även utfört
stora industriella o. a. anläggningar.
Även i Göteborg har E:s firma byggt
flera industri-, kontors- och bostadshus
på 1930- och 1940-talen, dessutom
Konserthuset (1934) och tillbyggnaden
till Rådhuset (1935). E. företog
studieresor till Förenta staterna 1929 och
1937—38, den senare i anslutning till
Thulebolagens nybyggnad. — E. har
tagit livlig del i Stockholms
byggnadsfrågor på senare år. Han är bl. a.
led. av byggnadskostnadssakkunniga,
bostadssociala utredningen,
expropria-tionsnämnden och
fastighetstaxerings-nämnden samt ordf. i Stockholms
byggnadsfören. och led. i styr. för
Stockholms byggmästarefören. och
Tekn. läroverket i Stockholm. Han
har medarbetat i tidskr.
Byggmästaren samt i "Mureri" (1936, i
"Hantverkets bok"). — Gift 1937 med
Sign-hild Englund. S. R.
Englesson, Jolin El o v, ingenjör,
uppfinnare, f. 17 juni 1884 på Gysinge
bruk, österfärnebo skn, Gävleb. län.
Föräldrar: länsveterinären Per E. och
Lotten Sundgren. — Efter
läroverksstudier i Karlskrona utexaminerades
E. 1904 från maskinbyggnadsavd. vid
Chalmers tekn. läroanstalt i Göteborg.
Han fortsatte sin utbildning vid
Poly-technicum i Zürich 1904—06. Efter
återkomsten hem var han 1906—■
10 konstruktör vid ab. Karlstads
mekaniska werkstad i Kristinehamn.
Åren 1910—12 var han konstruktör
vid Allis Chalmers co. i Milwaukee,
Förenta staterna, 1912—20 på nytt
konstruktör i Kristinehamn och 1920
—34 chefkonstruktör och
ritkontorschef där. Sedan 1934 är lian
överingenjör vid bolagets turbinavd. i
Kristinehamn. — E. har framför allt
ägnat sig åt turbinkonstruktioner och
på detta område vunnit internat,
ryktbarhet. Tack vare patenterade
nav-konstruktioner, som han uppfunnit,
det förstklassiga materialet — på
senare år rostfritt stål för att undgå
kavitationsfrätningar — och den
noggranna utprovningen i en särskild
modellavd. har Karlstads mekaniska
werkstad i Kristinehamn under E:s
ledning blivit en av världens fem
största turbinverkstäder. Den
levererar turbinanläggningar till de
nordiska länderna, Sovjetunionen —
berömd blev på sin tid leveransen av
världens största kaplanturbiner till
Svirkraftanläggningen där 1931 —
Japan, Kanada, Mexiko m. m. Som
uppfinnare på turbinområdet har E.
uttagit en rad patent, bl. a. för
evol-ventpendeln, en avlastningsventil för
regulatorpumpar,
slagbegränsnings-anordning och reglernav för
kaplanturbiner, vilken senare uppfinning i
väsentlig grad bidragit till
kaplanturbinens tekniska fulländning.
Erfarenheterna från kaplanturbinerna har
han utnyttjat vid konstruktionen av
den s. k. kamewa-propellern, en
skeppspropeller med omställbara blad. Han
har utgivit en rad avhandl. inom
sitt specialområde, bl. a.
"Kaplanturbin eller propellerturbin?" (1924),
"Turbines and the cavitation problem"
(1926), "Kaplanturbinen vid Lilla
Edet" (1927),
"Produktionsverkningsgraden vid våra kraftanläggningar"
(1935), "Materialfrätningar till följd
av kavitation" (1938) och
"Kamewa-propellern" (s. å.). E. erhöll Ing. vet.
akad:s guldmedalj 1927 och valdes
till led. av akad. 1936. — Gift 1911
med Bertha Maria Lalin. S. R.
Englind, Torsten Arvid,
teaterförläggare, f. 18 juni 1882 i
Helsingfors. Föräldrar: hovrådet Carl
Fredrik Ekholm och Anna Tolanda
Strandberg. — Efter univ.-studier ägnade
sig E. åt skådespelaryrket och
debuterade 1903 vid Arcadiateatern i
Helsingfors som Abilgard i Blanches
"Engelbrekt och hans dalkarlar".
Efter registudier 1906—07 hos Max
Reinhardt i Berlin hade lian
anställning som regissör hos skilda sv.
teaterledare samt var 1916—20 dir. vid
Stora teatern i Göteborg. Han
startade 1920 ett teaterförlag i
Stockholm, 1938 ombildat till Teaterförlag
Arvid Englind ab., vilket i första
hand har ägnat sin förlagsverksam-
Elov Englesson.
liet åt operetten och den
skandinaviska dramatiken. — Gift 1908 med
skådespelerskan Elena (Lelly)
Wasil-jewa. S. T.
Englund, Carl Emil, författare,
f. 13 aug. 1903 i Grangärde skn,
Kop-parb. län. Föräldrar:
egendomsmäklaren Emil E. och Maria Elisabet Asp.
—- E. studerade vid Jakobsbergs
folkhögskola 1922—23 och var
skogsarbetare, gårdfariliandlare,
jordbruksarbetare, flottare och affärsbiträde, innara
han 1928 blev butiksföreståndare hos
Konsum i Stockholm. Som förf.
debuterade han 1931 med det
expressionistiska prosaverket "Trasiga
sagor", och senare har han utgivit
de-lyriska prosaskisserna "Remsor ur
Norrland" (1935) samt
diktsamlingarna "Dimma" (1933), "Alla går vi
mot tystnaden" (1936) och "Sånger
i skymningen" (1941). I ett modernt
och melodiskt bildspråk har han
tolkat stämningar, inspirerade av
skymningen, dimmorna och tystnaden,,
drömmarna och "sorgen under
sagornas ord". — Gift 1928 med Eva
Kristina Myrén. R. A.
Englund, Erik Wilhelm,
ämbetsman, nykterhetsman, f. 29 okt. 1889»
i Stockholm. Föräldrar:
järnarbetaren Wilhelm E. och Karolina Nilsson..
— Efter studentex. 1907 blev E. fil.
kand. 1909, fil. lic. 1910, fil. dr 1916
och jur. kand. 1920, allt i Stockholm.
Han blev amanuens i Socialstyr.
1916-och aktuarie i Kontrollstyr. 1917. —
E. intar en framskjuten plats inom
nykterhetsrörelsen, bl. a. ss. styr.-led.
i Centralförb. för
nykterhetsundervisning och Sveriges
nykterhetsvänners landsförb. Mest känd har han
blivit ss. led. av 1928 års revision av
rusdryckslagstiftningen. Han hävdar, att
spritransoneringen ogynnsamt
påverkar nykterhetstillståndet och därför
bör avskaffas och att i dess ställe bör
införas hög alkoholbeskattning. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
