Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engwall, Gustaf - Engvall, Josef - Engzell, släkt - 1. Engzell, Gustaf - 2. Engzell, Gösta - Enhörning, släkt - 1. Enhörning, Carl - 2. Enhörning, August - Enlund, Bror-David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engvall
422
Enlund
utställningen 1939 (Stockholm, Oslo
och Bergen), Mitt bästa konstverk
1941 och Sv. konstutställningen i
Köpenhamn 1942. — Gift 1938 med
Marika Dickson. Th. N.
Engvall, Josef Emanuel,
skolman, ämbetsman, f. 7 nov. 1877 i
Karlskoga. Föräldrar: bergsmannen Olof
Josefsson och Maria Jonsdotter. —
E. avlade folkskollärarex. i Karlstad
1901, var 1901—03 e. o. lärare och
1903—20 lärare vid Göteborgs
folkskolor samt vikarierade som
folkskolinspektör i Gotlands, Södertörns och
Västergötlands s.
inspektionsområden 1918 och 1919. Han var 1920—28
folkskolinspektör i
Stockholmstraktens inspektionsområde samt
1929—-42 undervisningsråd och led. av
Skol-överstyr., där han 1935—42 var chef
för folkskolavd. E. tjänstgjorde som
sekr. hos 1929 års
fortsättningsskole-sakkunniga och var led. av 1934 års
folkskolesakkunniga. Han har utgivit
"Folkskolestadgan" (1932) och
"Folkskolans löneförfattningar" (1938, tills,
med G. Britth). — Gift 1910 med
Hanna Wittander. R. A.
Engzell, släkt, vars äldste kände
stamfar var Lars Trottesson, fogde
på Ängsön i Mälaren i början av
1600-talet. Hans son Johannes Laurentius
(f. 1638, † 1684) var präst och antog
släktnamnet Engzelius, vilket hans
sonsöner förändrade till E. En son till
en av dessa var kyrkoherden och förf.
Gustaf E. (E. 1), som blev far till
borgmästaren i Kalmar, sedan
häradshövdingen i Onsjö, Harjagers och
Rönnebergs härader Gustaf Efraim
E. (f. 1793, † 1864), gift med en
syster till skalden Erik Johan
Stagnelius. Gustaf Efraim E:s son,
tullkontrollören i Kalmar v.
häradshövdingen Gustaf Magnus E. (f. 1823, † 1876),
blev far till Amanda E. (f. 1866), gift
med postmästaren Carl Alfred Nilson.
Släktnamnet E. upptogs av deras barn,
bl. a. utrikesrådet Gösta E. (E. 2).
1. Engzell, Gustaf, präst,
författare, f. 25 jan. 1757 i Vika skn,
Kop-parb. län, † 2 maj 1797 i Ö. Torps
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
sergeanten Gustaf Gustafsson
Falkenvinge E. och Anna Hansdotter. — E.
blev student i Uppsala 1782,
prästvigdes 1787 och blev 1788
komministersadjunkt i Falun, regementspastor
vid Dalreg. och e. o. hovpredikant.
År 1790 utnämndes han till
kyrkoherde i Ö. Torps och Lilla Isie
pastorat i Lunds stift och 1795 till prost.
E. var en mycket flitig skönlitterär
förf., men han saknade originalitet
och anslöt sig till Thorilds både
litterära och filosofiska program. Han
vann dock ett visst erkännande för
skaldestycket "Dalkarlarne" (1786)
samt "Strödda skaldestycken" (s. å.)
ocli "Nyare arbeten" (1790). Av större
värde äro dock hans övers, av Young
och av Gerstenbergs "Prosaiska
sånger" (1787). — Gift 1790 med Gertrud
Elisabet Kiellström. R. A.
2. Engzell, Gösta, ämbetsman, f.
14 febr. 1897 i Halmstad. Föräldrar:
postmästaren Carl Alfred Nilson ocli
Amanda Engzell. — Efter studentex.
i Skövde 1915 avlade E. jur. kand.-ex.
1919. Åren 1921—22 hade han
tingstjänstgöring och blev 1922 tf. fiskal
i Göta hovrätt, 1923 e. o. assessor,
1926 assessor och 1929 fiskal där. År
1931 blev han tf. revisionssekr., 1933
hovrättsråd och ». å. revisionssekr.
E. har under åren tjänstgjort inom
olika dep. År 1932 blev han sålunda
tf. expeditionschef i Handelsdep. ocli
1936 i Finansdep. Sedan 1938 är
han utrikesråd och chef för rättsavd.
inom Utrikesdep. — E. var 1934—41
ordf. i Clearingkontoret och är sedan
1934 led. av Clearingnämnden. Han
var vidare medl. av sv.-danska
valutautskottet 1936—37, ordf. i
frukt-och trädgårdsutredningen 1936 och
led. av bestvr. för sv. utställningen i
Paris 1937. "Sedan 1938 är E. led.
avstyr. för Sv. inst. i internat, rätt. År
1941 var han ordf. i den delegation,
som i Moskva underhandlade med
Sovjetunionen om sv. förluster i
Bal-ticum. — Gift 1927 med friherrinnan
Anna Elisabet Emmy Hildegard
Elirenkrona. R. T.
Enhörning, släkt. Den äldste, med
visshet kände stamfadern,
kyrkoherden i överenhörna och Ytterenliörna
pastorat av Strängnäs stift Olaus
Thomæ (‡ 1639), hade sonen Ericus
Olai, kyrkoherde i Nyköpings ö. förs.
(f. 1606, † 1659). Denne kallade sig
efter födelsesocknen först Enhornæus,
senare E. En äldre son till honom,
kyrkoherden i Enhörna Ericus Erici
E. (f. 1640, † 1682), blev farfar
till kontraktsprosten, kyrkoherden i
Tuna, Tunabergs ocli Bergshammars
August Enhörning.
pastorat i Strängnäs stift Carl E. (f.
1713, † 1781). Denne blev far till
medaljgravören Carl E. (E. 1) och
farfars farfar till industrimannen
August E. (E. 2).
1. Enhörning, Carl, medaljgravör,
f. 1745 i Bälinge skn, Södermani. län,
† 11 jan. 1821 i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten Carl E. och
Margareta Ahlberg. — E. studerade vid
Konstakad. i Stockholm och var elev
hos C. Ljungberger. I Köpenhamn
vistades lian 1780—86 och från 1788
i Stockholm, där lian utvecklade en
livlig verksamhet och blev
hovmedaljör. En stor del av hans medaljer
återgår på sergelska
porträttmedaljonger, som han kopierade i det lilla
formatet med en viss färdighet, men
han utförde också en del
självständiga kompositioner till krönings- och
andra högtidligheter. Till hans bättre
arbeten räknas medaljerna över N.
von Rosenstein, Nils Silfverschiöld,
Erik Ruuth och G. F. Gyllenborg. Han
blev led. av Konstakad. 1803. — Gift
med Anna Carolina Blomcreutz. —
Litt.: E. Lundmark, "Sergel och den
svenska medalj konsten" (i Konsthist.
sällskapets publikation 1921). Th. N.
2. Enhörning, Erik August,
industriman, f. 18 maj 1860 i Luleå.
Föräldrar: tjänstemannen Erik E. och
Maria Katarina Gowenius. — E.
inträdde 1877 i sin farbroders,
grosshandlaren J. A. E:s
trävaruexportfirma i Kubikenborg vid Sundsvall
och blev clief där efter dennes död
1885 samt var efter firmans-
ombildning till ab. dess dir. 1S91—1926. Ett
energiskt arbete för den norrländska
sågverksindustrins uppsving utförde
han där, som chef för Heffners och
Karlsviks sågverk och som led. av
Första K. 1904—10 och 1919—32
(högern). E. har innehaft ett flertal
statliga, kommunala och industriella
uppdrag samt blev ordf. i Västernorrl.
och Jämtl. läns handelskammare 1921
och hedersord! där 1930. Åren 1918
—30 var lian grekisk konsul. -— Gift
1889 med Signe Welin. R. A.
Enlund, Bror-David,
metallo-graf, stålforskare, f. 19 dec. 1880 i
N. Råda skn, Värml. län. Föräldrar:
folkskolläraren Per E. och Hulda
Colliander. — Efter läroverksstudier
i Filipstad 1892—95 arbetade E. 1895
—98 vid Hagfors mekaniska verkstad,
genomgick Filipstads bergsskola 1898
—1900 och bedrev specialstudier i
metallografi vid Tekn. högskolan 1909.
Sedan 1901 är han laboratoriechef hos
Degerfors järnverks ab. — E. är en
internat, känd stålforskare. Han
erhöll 1912 Vet. akad:s Arnbergska
belöning för den av honom uppfunna
metoden att medelst elektrisk
motståndsmätning prova ocli klassificera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
