Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ericsson, Hugo - Ericsson, Ingvar - Ericsson, Johan - Ericsson, Johan Edvard - Ericsson, John, uppfinnare, se s. 431 - Ericsson, John - Ericsson, John - Ericsson, Lars Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ericsson
436
Ericsson
hör han Lagrådet. Han fungerade
1931—32 som föreståndare för och
lärare i juridik vid
Lantmäteriundervisningen samt tjänstgjorde 1932—
35 som lärare i juridik vid Tekn.
högskolans fackavd. för lantmäteri. E.
var 1933—35 en av de av K. M:t
utsedda förvaltarna i ab. Kreuger &
Tolls konkurs och är sedan 1940 ordf.
i styr. för Veterinärhögskolan. — Gift
1) 1921 med Edla Forssgren, † 1928;
2) 1930 med Thora Nygren. Spr.
Ericsson, Karl Erik Ingvar,
affärsman, tävlingscyklist, f. 5 jan.
1914 i Uppsala. Föräldrar: muraren
Elias E. och Ida Johansson. — E., som
sedan 1936 driver ab. Ingvar Ericsson,
Cykel- och sportaffär i Stockholm, var
1935—40 en av Sveriges allra
främsta tävlingscyklister. Under dessa år
vann han bl. a. sex sv. mästerskap
individuellt, 15 mil 1936, 1939 och 1940
samt Mälaren runt 1935, 1937 och
1939 (1935 och 1939 på ny rekordtid)
jämte fem sv. mästerskap i lag. Han
blev vid nordiska mästerskapen 1935—
39 trea 1937 samt tvåa 1938 och 1939 i
individuell tävlan samt tillhörde de
två sistn. åren det segrande laget. År
1939 vann han den individuella
segern i femlandskampen i Djursholm.
Tredagarsloppet Berlin—Köpenhamn
vann han både 1938 och 1939 och
hemförde för övrigt en rad segrar i sv.
tävlingar, bl. a. i Enskedeloppet
(elitklassen) 1935, Skandisloppet 1936 och
1937 samt Småländska
tvådagarslop-pet 1938 och 1939. E. har även
anlitats som instruktör; sedan 1941 är
han Sv. cykelförb:s rikstränare. —
Gift 1939 med Elsie Lindblom. G. T.
Ericsson, Johan, i Vallsta,
lantbrukare, politiker, f. 4 juni 1852 i
Arbrå, Gävleb. län, † 19 juni 1936 i
Vallsta, Arbrå skn, samma län.
Föräldrar: lantbrukaren och politikern
Erik Ersson (se denne) och Anna
Johansdotter. — E. var en i sin
hembygd mycket betrodd man, bl. a.
nämndeman, led. av kyrko- och
skolråd samt ordf. i
kommunalstämman, huvudsakligen under 1890-talet.
Landstingsman var han 1893—96 och
1902—22. Åren 1897—1917 var han
led. av Andra K. och fr. o. m. 1906
medl. av konstitutionsutskottet samt
1907—-17 led. av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd. — E. var
dessutom verksam inom Sveriges
natio-naltempel av Templarorden, där han
1909—14 var ordf. och 1925—33
kassör. — Gift 1880 med Julia
Persdotter. T. M.
Ericsson, Jolian Edvard,
skulptör, medaljgravör, f. 23 juli 1836 i
Göteborg, † 5 juli 1871 i Stockholm.
Föräldrar: f. d. sjöartilleristen
Johannes Eriksson Storm och Inga
Svensdotter. — E. började tidigt för-
tjäna sitt uppehälle som
tobaksarbetare. Under denna tid besökte lian
Slöjdskolans i Göteborg ritkurser och
visade där så lovande anlag, att några
konstvänner i Göteborg gåvo honom
möjlighet att fortsätta sina studier i
Stockholm. Dit kom lian 1853 och
studerade för J. P. Molin och C. G.
Qvarnström vid Konstakad. samt 1860—61
hos Jerichau och Conradsen i
Köpenhamn. Sedan han 1863 fått ett
resestipendium, fortsatte lian sin utbildning
i Tyskland och lios Tasset i Paris. År
1868 for lian till Rom men återvände
redan följ. år till Stockholm med
bruten hälsa ocli avled efter kort tid mitt
i en lovande utveckling. — E.
framträdde första gången på akad:s
utställning 1853 med gruppen "Faun ocli
bacchant". I statyetter som "Amor"
(utställd 1860) och "Slav, som bryter
sina band" följde han alltjämt den
traditionella antiklinjen men vände
sig sedan till den fornnordiska
motivkretsen, t. ex. i den s. k. "Idunskålen"
(1868, Nat. mus.), vars sidor voro
smyckade med reliefbilder ur nordisk
mytologi, och i gruppen "Brage och
Saga" (utställd 1870). Han tog också
upp rena genremotiv som
"Tiggarpojke" och "Kurra gömma" (1868,
Nat. mus.), en mor, som leker med
sitt barn. Sin viktigaste insats gjorde
lian som medaljgravör. Konstarten
hade legat i lägervall sedan decennier,
och E. inledde den uppryckning, som
fullföljdes av J. A. Lindberg och J.
E. Lindberg. Bland E:s fåtaliga men
kvalitativt goda arbeten av denna art
kunna nämnas medaljerna över J.
Let-terstedt (1861), Industriutställningen
i Stockholm 1866, den av Konstakad.
slagna medaljen över Karl XV (1867)
och medaljen över Lunds univ:s
jubileumsfest 1868. — Gift med Rosalie
Sophie Kililgren. Th. N.
Ericsson, John, uppfinnare, se s.
431.
Ericsson, J olin Fredrik,
dekorationsmålare, f. 12 juni 1877 i
Norrsunda skn, Stockholms län.
Föräldrar: skomakaren Fredrik E. och
Johanna Eriksson. — E. blev elev lios
C. Grabow 1891 och företog 1899—
1900 en utrikes studieresa, varunder
lian arbetade vid liovoperan i Wien
och vid hovteatern i München
under ledning av H. Frahm. Efter
hemkomsten blev lian biträde åt Grabow
och 1910 dekorationsmålare vid
Dramatiska teatern, i vilken befattning
han kvarstod till 1937. Åren 1910 ocli
1930 företog E. studieresor till
utlandet. Han var sekr. i
Konstnärsklubben 1923—28. — E. har utfört
dekorationerna till ett stort antal
teaterpjäser, ss. "Titus", "Maria Stuart
i Skottland", "Erik XIV", "Jefta",
"Elektra", "Hamlet", "Berg-Eyvind
och hans hustru", "Det gamla spelet
om Envar", "Perseus och vidundret",
"Köpmannen i Venedig", "Turandot",
"Som ni behagar", "Älska", "Sankta
Johanna", "Misantropen" och "Kung
Lear". — Gift 1903 med Tora Sofia
Birgitta Tillberg. Th. N.
Ericsson, Jolin Olov, författare,
f. 29 juli 1891 i Karlstad. Föräldrar:
sysslomannen Jolin Erik E. och Anna
Carolina Wennergren. — E. tog
stu-dentex. i Karlstad 1909 och blev fil.
kand. 1912 i Uppsala. Efter
folkskol-lärarex. 1914 har han tjänstgjort ss.
lärare vid skilda skolor samt skrivit
resebrev och artiklar i olika tidn.
Som förf. har lian blivit mest känd
genom sina övers. (bl. a. av G. K.
Chesterton) samt sina historiska
dikter. Bland hans diktsamlingar
märkas "Hugenott och martyr" (1918),
"Äventyr" (1927), "Tidernas tåg"
(1931) och "Engelbrekts folk" (1934).
E. har även skrivit ungdomsböcker ss.
de historiska äventyrsböckerna "Robin
Hoods hämnd" (1934) och "Skarppils
hämnd" (1940), båda med engelskt
medeltidsmotiv. — Gift 1924 med
Banna Olivia Ringström. R. A.
Ericsson, Lars Magnus,
fabriksidkare, telefontekniker, f. 5 maj
1846 på Norrtomta gård, Värmskogs
skn, Värml. län, † 17 dec. 1926 på
Hågelby gård, Botkyrka skn,
Stockholms "län. Föräldrar:
hemmansägaren Erik Eriksson och Maria
Jonsdotter. — Vid 12 år föräldralös blev
E. så småningom smedslärling och
senare smed vid Charlottenbergs bruk
i Värmland samt i Arvika och
Karlstad. Han fick 1866 anställning i öller
& co:s instrumentfirma och
telegraf-verkstad i Stockholm. År 1872 erhöll
han ett statens resestipendium, som
gav honom möjlighet till utbildning
i Tyskland och Schweiz 1872—76.
Han studerade särskilt elektroteknik
och besökte bl. a. även en elektrisk
utställning i Moskva. Efter
återkomsten till Stockholm grundade E. 1876
med ett lånat kapital av 1 000 kr.
vid Oxtorget en verkstad för
tillverkning av matematiska och
fysikaliska instrument. Tillverkningen
inriktades på telegrafapparater och
finare elektriska mätinstrument. När
E. 1877 nåddes av nyheten om
Graham Bells uppfinning av
magnettele-fonen, började han ta itu med
konstruktion av telefonapparater. Han
utförde delarna till den första sv.
telefonledningen, som H. T. Cedergren i
dec. 1877 uppsatte mellan sin bostad
och sin juvelerarbutik, båda vid
Drottninggatan. I marknaden utkommo
1881 E:s mikrotelefonapparat och den
första väggapparaten. I maj s. å.
levererades det första centralväxelbordet
för 50 linjer till Norrköping. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
