Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falck, August - Falck, Jeremias - Falck, Johan - Falck, Johan Peter, botanist, se s. 482 - Falck, Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falck
4S1
Falck
sig gällande först med Olof Molanders
epokgörande insceneringar. — F.
framträdde själv som företagets ledande
karaktärsskådespelare oeh har som
sådan tolkat större delen av de stora
strindbergska karaktärsrollerna; till
hans främsta gestalter räknas Jean
i "Fröken Julie", Ryttmästaren i
"Fadren", Kaptenen i "Dödsdansen",
Maurice i "Brott och brott", Axel i
"Kamraterna", Lindquist i "Påsk",
Gustav i "Fordringsägare" samt Den
okände och Tiggaren i "Till
Damaskus". — F. utgav 1918 "Strindberg
och teatern" samt 1935 "Fem år med
Strindberg". — Gift 1909—36 med
skådespelerskan Manda Björling. —
En son till F. är regissören Johan
August F. (f. 1909), som sedan 1935
har ägnat sig åt regi och utfört dyl.
uppdrag bl. a. åt Riksteatern,
Dramatiska teatern och Vasateatern samt
sedan 1940 är dir. för Folkfilm; han
har utgivit "A. T. R:s teaterhandbok"
(1937) och varit teater- och
filmrecensent i Sydsv. dagbladet och Nu. S. T.
Falck, Jeremias,
kopparstickare, f. 1609 eller 1610 i Danzig,
begravd 7 febr. 1677 därstädes. — F.
utbildade sig i Paris hos C.
Bloe-maert och A. Bosse och verkade där
och i Danzig på 1640-talet. År 1649
kallades han till Stockholm av
drottning Kristina, som följ. är utnämnde
honom till hovkopparstiekare. År 1655
lämnade lian Sverige. — Av de mer
än 20 porträttstick, som F. utförde
under sin Sverigevistelse, återgå de
flesta på original av David Beck.
Bland de avbildade intar drottning
Kristina främsta rummet med fyra
olika bilder, medan ett porträtt av
Karl Gustav förekommer i två olika
uppl. från tiden fore och efter hans
tronbestigning. De övriga bladen äro
alla av stormän, ss. M. G. De la
Gardie, Lennart Torstenson, Louis De
Geer, Gabriel Bengtsson Oxenstierna,
Seved Bååt (efter A. Cooper), R.
Douglas, Gustaf Horn, Axel Lillie,
Arvid Wittenberg, Axel Oxenstierna,
Per Brahe, Johan Silfverstierna (efter
H. Münnichhoven) och C. G. Wrangel
<ryttarbild, efter Ehrenstrahl). Efter
S. Bourdon graverade F. titelbladet
till andra delen av Chemnitz’ "Des
Königl. Schwed. in Teutschland
ge-fiihrten Krieges" (1653). Särskilt som
porträttgravör visar sig F. som en
synnerligen driven konstnär. God
psykologisk blick och fin förmåga att
karakterisera olika stoffer utmärka hans
blad. Det galleri av berömda svenskar,
som han efterlämnade, intar en
framskjuten plats i dåtidens sv. konst.
Bland hans senare arbeten märkes ett
ståtligt porträtt av Fredrik III av
Danmark. — Gift 1650 med Elisabeth
Mereator från Danzig. — Litt.: G.
Kurt Falck.
Upmark, "Valda skrifter" (1901);
J. C. Block, "J. F., sein Leben und
seine Werke" (1890). Th. N.
Falck, Johan, bryggare,
affärsman, f. 8 febr. 1665 i Stockholm, † 23
juli 1742 därstädes. Föräldrar:
borgaren och skepparen Johan Per
Ersson och Catharina Michelsdotter. —
Född i en gammal ansedd
småborgarsläkt på Södermalm i Stockholm och
själv från början spannmålshandlare
kom F. genom gifte att övergå till
bryggarskrået. Han övertog 1698, efter
svärfaderns död, genom förmedling av
Stockholms justitiekollegium, dennes
rörelse å egna och samtliga,
mestadels omyndiga, medarvingars vägnar.
Bryggarnäringen var den tiden som
allt annat hantverk en utpräglad
smådrift, begränsad såväl genom
tradition som transportsvårigheter. Men
F. synes lia drivit den ölbrygd,
brännvinsbränning och utskänkning, som
skråreglerna medgåvo, till ett
sannolikt större omfång, än någon av lians
40 till 50 yrkesbröder på Norrmalm
förmådde uppnå. Gynnad av sitt
bryggeris läge nära en av Stockholms
tullar (Skanstull) och stödd av sin
hustrus icke oansenliga lott i
föregångarens bo, drog F. även betydande
fördel av örlogsflottans årliga
utrustning under den oroliga tiden efter
1709. Han utlöste efter hand samtliga
sina medarvingar, sysselsatte en för
tiden avsevärd personal (mot slutet
ett femtontal) och utbildade ett större
antal lärlingar än någon kollega på
ett hundratal år. F. nedlade med stort
utbyte sitt växande kapital i
fastighetsförvärv inom olika stadsdelar och
uppträdde även som skeppsredare med
fraktfart på Spanien och som
delägare i en klädesfabrik. Om
yrkesmässigt och kommunalt förtroende
vittna F:s bisittar- och
ålderman-skap i bryggarämbetet, lians
ledamotskap i bemedlingskommissionen, som
förvaltade borgerskapets utskylder,
och i Katarina kyrkoråd (1711—38),
slutligen också hans
riksdagsmanna-skap 1726—27. Han insattes av dessa
års borgarstånd icke blott i sekreta
utskottet och ett par centrala
för-svarsdeputationer utan även i tvenne
kommissioner med löpande uppgifter
efter riksdagens slut: för
defensions-verket och slottsbygget i Stockholm.
Som bryggarskrået denna tid var
huvudstadens förnämsta, så utvecklade
sig F. inom skrået till en verklig
storborgare, efter hand befryndad med
ledande borgerliga
stockholmsfamiljer. Vid sin död efterlämnande en
förmögenhet på omkring 357 000 d. kmt,
synes han ha fört stort hus, ägde en
ansenlig medalj samling och bestred
akademisk uppfostran åt flera av sina
söner samt blev även känd för bidrag
till allmänna sammanskott under
krigstiden och för enskild
välgörenhet. — Gift 1694 med Maria Hentzig.
Cgn.
Falck, Johan Peter, botanist,
se s. 482.
Falck, Kurt Richard, pedagog,
ämbetsman, f. 25 jan. 1888 i
Lillhär-dals skn, Härjedalen. Föräldrar:
jägmästaren Carl Richard F. och
Kristina Larsson. —- Efter studentex. 1906
blev F. fil. mag. 1912 och fil. lic.
1917, allt i Stockholm. Han
tjänstgjorde 1913—19 som lärare vid
Djursholms samskola, där han 1915 blev
adjunkt. Åren 1919—35 var han
lektor i geografi samt biologi och
hälsolära vid folkskoleseminariet i
Linköping, och 192S—30 var han vik. rektor
där. Efter att lia tjänstgjort som
tf. undervisningsråd i Skolöverstyr.
vissa tider 1931—35 utnämndes F.
1936 till undervisningsråd ocli led. av
detta verk samt är sedan 1942 chef för
dess folkskolavd. Han var 1926—35
ordf. i folk- och
fortsättningsskol-styr. i Linköping och är sedan 1938
ordf. i styr. för Sv. skolmus. Som
tillkallad sakkunnig inom
Ecklesia-stikdep. avgav F. (tills, med S.
Janson) 1943 förslag till omorganisation
av August Abrahamsons stiftelse på
Nääs. — F. har utgivit ett flertal
botaniska läroböcker för skolstadiet,
bl. a. "Lärobok i botanik för
gymnasier och folkskoleseminarier" (1925),
"Växternas byggnad och liv" (1929),
"Växternas inre byggnad, och
livsföreteelser" (1930, tills, med G. Böös och
I. Sefve), "Kryptogamer" (1930, tills,
med G. Böös) och "Botanik för
realskolan" (1932, tills, med S. Torgård).
I vetenskapliga arbeten har lian bl. a.
behandlat det osmotiska trycket hos
de öländska alvarväxterna samt
para-sitsvampfloran i Härjedalen och
Medelpad. — Gift 1913 med Elsa
Sell-dén. S. L.
31 Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
