Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Feilitzen, Carl von - 6. Feilitzen, Melcher von - 7. Feilitzen, Hjalmar von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Feilitzen
504
von Feilitzen
Carl von Feilitzen.
farande med F. som föreståndare. År
1884 utsågs han till handelskemist i
Jönköping. — Under sin verksamhet
i länet kom F. snart att
uppmärksamma den odling av kulturväxter, som
ägde rum på mossar ocli andra
torv-marker. Han begärde och erhöll
anslag till en studieresa, som gick
(1885) till Tyskland, Holland ocli
Danmark; därunder lärde lian känna
resultaten av arbetet i dessa länder
att söka utnyttja torvmossarna (och
i Danmark även hedarna) för sådan
odling. Efter hemkomsten grep han
sig målmedvetet an med den
livsuppgift han såg framför sig. På hans
initiativ bildades 1886 Fören. för
mosskulturens befrämjande inom
mell. och s. Sverige; den utvidgades
1888 till Sv. mosskulturfören,,
varigenom verksamheten kom att
omfatta hela landet. F. var från början
och till sin död föreståndare, med
titeln dir., för den nya organisationen
och v. ordf. i fören. Under hans
ledning utvecklades en rastlös
verksamhet, som snart stöddes av staten samt
av landsting, hushållningssällskap
och enskilda. En försöksgård kom till
stånd i Jönköping, försöksfält
anlades över hela landet, det största vid
Flahult nära Jönköping,
undersökningar av torvmossar igångsattes,
jordprov analyserades o. s. v. Redan
1886 fick fören. ett eget organ för
sina strävanden; från 1888 var dess
namn Sv. mosskulturfören :s tidskr.
Med stor mångsidighet ägnade sig F.
åt de skilda frågor, som hänga
samman med mosskulturen. Han
påvisade bl. a. betydelsen av jordanalyser
som grundval för en lönande
mosskultur, vände sig mot bränningen av
mossar som det första ledet i deras
uppodling och framhöll, att
förbättring av mossjorden sker genom
kalk-ning, märgling samt ler- och
sand-körning. För utredningar rörande
landets tillgång på kalkhaltiga
jordförbättringsmedel var han mycket
intresserad. F. fastslog empiriskt
principerna för gödsling och brukning av
torvjord samt påvisade, hur
konstgödning möjliggör varaktig
användning av sådan jord, medan t. ex.
benmjöl och råfosfat äro olämpliga att
använda där. Hans uppslag till
lönande vallkultur på högmossar ha
varit av mycket stort värde, och
torvmossarnas industriella utnyttjande
till bränntorv hade i honom en
förespråkare. Inom sitt fack utgav F.
talrika uppsatser och mindre avhandl.,
de flesta publicerade i Sv.
mosskulturfören :s tidskr. Han utförde en stor
och förblivande gärning i det sv.
jordbrukets tjänst, och han har med rätta
fått hedersnamnet "den nutida
svenska mosskulturens fader". Hans
arbete fortsattes av sonen och
efterträdaren Hjalmar von F. (F. 7). — F.
var stadsfullmäktig i Jönköping från
1893. Han blev led. av
Lantbruks-akad. 1895 samt hedersled, i
Kejserliga finska hushållningssällskapet
1894 och i Deutsch-Oesterreichischer
Moorverein 1900. — F:s byst av
Carl Eldh avtäcktes 1909 i Sv.
mosskulturfören :s dåv. försöksgård i
Jönköping. — Gift 1867 med Rosa
Cle-mentina Eugenia Stålhammar. —
Litt.: biografi av R. Tolf i Sv.
moss-kulturfören:s tidskr. 1901. S. L.
6. Feilitzen, Carl Melcher von,
jordbrukare, ämbetsman, f. 4 febr.
1845 på Åkerstad i Skeda skn,
östergötl. län, † 17 aug. 1917 i Stockholm.
Föräldrar: majoren Victor Melcher
von F. ocli Hedvig Charlotta
Wilhelmina von Feilitzen. — I Uppsala blev
F. student 1865, fil. kand. 1871 och
fil. dr 1872. Sistn. år övertog han
fädernegården Åkerstad, som han hela
sitt liv behöll under egen förvaltning.
Snart gjorde han sig känd som en
duktig jordbrukare och betroddes så
småningom med viktiga offentliga
uppdrag i sitt hemlän. Han blev bl. a.
led. av kyrkomötet, av östergötl. läns
hushållningssällskaps styr. (v. ordf.
1897—99) och av landstinget (v.
ordf. 1899). Sistn. år utnämndes han
till överdir. och chef för
Lantbruksstyr. Han erhöll avsked 1912. — Bland
de ärenden, som behandlades under
F:s chefstid, märkas
omorganisationen av den lägre
lantbruksundervisningen, vars utredning han själv
handhade, och ordnandet av
trädgårdsundervisningen. Han ägnade
därjämte mycken uppmärksamhet åt
husdjursaveln och
mejerihushållningen. Den s. k. stora
norrlandskommittén hade i F. en verksam medl.
Han invaldes i Lantbruksakad. 1899,
blev hedersled, där 1907 och erhöll
dess stora guldmedalj vid
100-års-jubileet 1913. Åren 1900—12 tillhörde
lian direktionen för Veterinärinst. —
Gift 1875 med Charlotta Sophia
Lovisa (Louise) von Feilitzen. S. L.
7. Feilitzen, Carl Axel Hjalmar
v o n, lantbrukskemist,
mosskultur-man, f. 10 okt. 1870 på Blomsfors
bruk, Horns skn, östergötl. län, † 7
mars 1928 i Stockholm. Son till F. 5.
— F. avlade mogenhetsex. i
Jönköping 1889 och agronomex. vid Alnarps
lantbruksinst. 1892. Sedan arbetade
han som kemist 1893—94 hos firman
Moritz Frænckel i Göteborg. Från
sistn. år studerade han botanik,
geologi och agrikulturkemi i Göttingen,
där lian 1897 blev fil. dr på avhandl.
"Ueber die Zusammensetzung und die
Pentosane des Torfes, über
Gärungs-versuche mit Torf und über die
an-gebliche Huminbildung aus Zucker
mit Kaliumpermanganat". Vid sidan
av studierna praktiserade han hos
flera av samtidens främsta
jordbruksforskare, bl. a. prof. Paul Wagner i
Darmstadt ocli prof. B. Täcke vid
mossförsöksstationen i Bremen. Efter
sin hemkomst var han förste assistent
hos Sv. mosskulturfören. 1898—1901.
Då hans far 1901 insjuknade, blev
F. tf. föreståndare för Sv.
mosskulturfören. och efter faderns död s. å.
föreståndare. Åren 1907—20 var lian
därjämte fören:s sekr. och 1901—20
red. för- dess tidskr. F. blev 1921
prof. och föreståndare för
jordbruks-avd. vid Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet;
övergången till denna befattning, som han
innehade till sin död, berodde delvis
på hälsoskäl. — F. utförde som
moss-kulturman ett energiskt och mycket
betydelsefullt arbete. Under hans
ledning blev försöksgården vid Flahult i
Småland en av Europas främsta. Han
tog även initiativet till inrättandet
av Torestorps försöksfält i Småland
1906 och försöksgården Gisselås i
Jämtland 1920, varigenom försöks-
Melcher von Feilitzen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
