Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fellenius, Wolmar - 2. Fellenius, Karl-Gustav - Fellman, släkt - Ferber, Johan Jacob - Ferlin, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fellenius
506
Ferlin
sion (1919—22 ordf.). Han var 1908
—12 sekr. i Sv. kommunaltekniska
fören. och blev hedersled, där 1933.
BI. a. hedersutmärkelser må nämnas,
att F. blev hedersborgare vid tekn.
högskolan i Karlsruhe 1921 och
Dr.-ing. honoris causa vid tekn. högskolan
i Darmstadt 1936. Sedan 1935 är han
president i internat, förb. för
vattenbyggnadstekniska försöksväsendet.
Han äger och brukar Viksbergs säteri
nära Södertälje. Bland F:s många
skrifter märkas "Fiskhamnar vid och
i närheten av Nordsjön" (1907),
"Frihamnar i Europa" (1908),
"Hamnväsendets utveckling i Sverige under
den senaste 50-årsperioden" (1912),
"Förslag till frihamn i Göteborg"
(1915), "Utredning av erosionsrisker
genom partiell reglering av Siljan"
(1922, tills, med L. von Post) och
"Utredning beträffande
avbördnings-förhållandena vid regleringsdammen
vid Vargön" (1933, tills, med E.
Lindquist). — Gift 1899 med Hedvig
Emilia (Emy) Janse. S. R.
2. Fellenius, Karl-Gustav
Georg, tjänsteman, kyrkligt verksam,
f. 31 mars 1882 i Lohärads skn,
Stockholms län, † 18 juni 1939 i
Stockholm. Föräldrar: kontraktsprosten
Halvar Gustaf F. och Emmy Anna
Elisabet Engelmark. — F. avlade
mo-genhetsex. i Uppsala 1900 och var
från 1902 e. o. kammarskrivare hos
Överståthållarämbetet för
uppbörds-ärenden, där han blev
kammarskrivare 1913 och uppbördskommissarie
1920 samt var taxeringskommissarie
1921—37. — Vid sidan av sin tjänst
innehade F. talrika uppdrag av
skiftande slag. Han var bl. a. ordf. i
Riksförb. för kommunaltjänstemän i
Sveriges städer 1920—25, i
Stockholms städs tjänstemannafören. 1920
—27 och i Sv. sparkassan 1925—31.
Främst stod hans håg till det ideella
och kyrkliga arbetet. Han var från
1924 generalsekr. i Sv. kyrkans
lek-mannaförb. Kyrkobröderna samt 1928
—33 ordf. i dess stockholmsdistrikt,
och sedan 1925 utgav han tidskr.
Kyrkobröderna; genom hans aktivitet
kunde rörelsen uppvisa en betydande
frammarsch i olika delar av landet.
Ären 1928—37 var F. kyrkoråd i
Hedvig Eleonora förs. i Stockholm. Han
deltog i det internat, kyrkliga
hjälp-arbetet efter första världskriget, och
särskilt arbetade han för
protestanterna i Frankrike och Polen, bl. a.
som initiativtagare (1925) till och
därefter sekr. i Sv. fören. för den
franska protestantismen samt som
sv. ombud hos protestantiska
världshjälpen i Genève sedan 1932; han
blev hederspresbyter vid lutherska
kyrkan i Cieszyn 1935. I Sv.-polska
fören. var lian sekr. sedan 1929, och
Karl-Gustav Fellenius.
han utgav bl. a. "Förteckning över
polsk litteratur översatt till svenska"
(1931) och antologin "Polen i svensk
lyrik" (1935) samt egna
översättningar från polska. F. var även
politiskt verksam och tillhörde
Frisinnade landsfören:s förtroenderåd
sedan 1924. Ären 1919—27 redigerade
lian Filatelistiska meddelanden. —
Gift 1905 med Sigrid Charlotta
Lilius. S. L.
Fellman, österbottnisk prästsläkt,
härstammande från kyrkoherden i
Ijo Jacobus Olai († 1615K
Släktnamnet F. antogs av hans äldre son
Man-suetus Jacobi, slutligen kyrkoherde i
Sotkamo († 1650), som blev far till
Esaias Mansueti F., "Bothniensis"
(f. omkr. 1630, † 1697), i Finland
kallad "lapparnas apostel", den förste av
släkten, som var präst i Lappmarken.
Han och hans ättlingar voro ända
till 1830-talet, således i nästan 200
år, som präster verksamma bland
lapparna. En sonsons son till honom,
prosten och kyrkoherden i Rovaniemi
Esaias F. († 1819)’, blev far till den
berömde lappforskaren Jakob F. (f.
1795, † 1875), som 1819 blev kyrko
herde i Utsjoki och 1832 i Lappajärvi.
Denne lärde sig lapska, var den förste,
som i skrift använde den dialekt, som
talas i finska Lappmarken, och bedrev
ivriga forskningar i Lapplands
etnografiska, arkeologiska, filologiska och
naturhistoriska förhållanden. Större
delen av hans anteckningar utgåvos
av hans nedannämnde son Nils Isak
F. under titeln "Anteckningar under
min vistelse i Lappmarken" (1—4,
1906). Två av hans söner upphöjdes
resp. 1902 och 1904 i finskt adligt
stånd, botanisten och historikern,
presidenten i Vasa hovrätt Nils Isak F.
(f. 1841, † 1919) och senatorn Gustaf
Esaias F. (f. 1843, † 1916).
Ferber, J o h an J a c o b,
mineralog, kemist, f. 29 aug. 1743 i Karlskro-
na, † 17 april 1790 i Bern, Schweiz.
Föräldrar: apotekaren Johan Henrik
F. och Eva Maria Ankarcrona. — F.
blev 1761 student i Uppsala, där lian
studerade för Cronstedt och Linné.
Efter en kortare tids arbete på
faderns apotek erhöll han 1765
anställning vid Bergskollegium. Han
studerade vidare bergväsen i
Tyskland och Ungern. Vid sin återkomst
till Sverige blev han erbjuden
befattningen som amiralitetsapotekare i
Karlskrona men avböjde anbudet.
Efter 1771 vistades lian mest utomlands.
F. kallades 1774 till prof. i fysik och
kemi vid Gymnasium illustre i Mitau
och valdes 1775 till utländsk led. av
sv. Vet. akad. Han företog
omfattande resor till olika bergverk, bl. a. i
Frankrike och England, samt
kallades 1786 till prof. i mineralogi i S:t
Petersburg och invaldes s. å. i ryska
Vet. akad. Han utnämndes 1786 till
preussiskt överbergsråd och blev
samtidigt led. av Vet. akad. i Berlin.
F. har utgivit en del skrifter på
främmande språk med kemiskt,
mineralogiskt och geologiskt innehåll,
bl. a. "Examen liypotheseos de
trans-mutationibus corporum mineralium"
(1780). Hans enda uppsats på svenska
är "Blomster-Almanacli för
Carlskronas climat" (Vet. akad:s handl.
1771). H. A.
Ferlin, Nils Johan Einar,
författare, f. 11 dec. 1898 i Karlstad.
Föräldrar: redaktören Johan Albert F.
och Elin Andersson. — F. avlade
real-skolex. 1914 i Filipstad, dit familjen
1908 hade flyttat. Efter några
tillfälliga anställningar var F. sommaren
1915 elev på skolskeppet Abraham
Rydberg, varefter lian tog hyra på ett
segelfartyg. Sedan lian haft ett par
platser i hemtrakten, vistades han en
kortare tid i Danmark som
smedshantlangare och sliperiarbetare.
Under vintern 1916—17 staterade lian på
Sv. teatern i Stockholm. Efter att ha
fört bohemliv i Karlstad och Norge
(bl. a. i Kristiania) arbetade han
nästan ett år som elektriker i
Kristinehamn, varefter nya tillfälliga
anställningar följde. Är 1918
framträdde F. i Filipstad för första
gången som kuplettsångare, med egna
visor av den oförargliga typ, som
Ernst Rolf då nyligen liade lanserat.
Är 1920 besökte han en teaterskola i
Stockholm. I Filipstad arrangerade F.
1922 en revy, som gjorde lycka, och
lian vistades sedan huvudsakligen där
under två år, brokigt sysselsatt. Han
utgav åtskilliga häften av en lokal
skämttidning men var tidvis också
grovarbetare. Under dessa ungdomsår
råkade F. ofta i klammeri med polisen,
särskilt den i Filipstad. Under hela
1920-talet turnerade lian som band-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
