Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Festin, Eric - Feuk, släkt - 1. Feuk, Mathias - 2. Feuk, Johan - Fevrell, Walter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Feuk
514
Fevrell
Erie Festin.
Efter mogenhetsex. 1900 i Östersund
avlade F. vid Uppsala univ.
juridiskfilosofisk ex. 1903 och blev fil. kand.
där 1912. Han började tidigt verka
för den jämtländska hembygdsvården
och blev 1905 en av stiftarna av
Norrländska studenters folkbildningsfören.
i Uppsala, vars ordf. han sedermera
var. I fören. Jämtslöjd, Östersund,
blev han sekr. och intendent 1912, s. å.
sekr. i Jämtl. läns fornminnesfören.
och 1916 i Jämtlands och Härjedalens
naturskyddsfören. samt 1923 ständig
sekr. och intendent i den av dessa tre
fören. bildade Heimbygda. År 1919
blev ban av Jämtl. läns landsting
utsedd till länsantikvarie (hittills, 1943,
den ende, som utsetts av sitt läns
landsting) och chef för Jämtl. läns
mus. F. har verkställt olika
grävningar i Jämtland och bl. a. varit
led. av kulturminnesvårdssakkunniga,
styr.-led. i Samfundet för
hembygdsvård samt ordf. i Sv.
museimanna-fören. 1933—34. Han är red. för
Jämten sedan 1913 och Fornvårdaren
sedan 1923. Ur hans omfattande
produktion kunna nämnas "Ur
Jämtlands och Härjedalens historia intill
1814" (1920) och "Fridlysningen av
Bjurälvdalen och bäverns
återinplan-tering" (1922). F. redigerar
"Heim-bygdas skriftserie
Hembygdsböckerna" (1—5, 1938—43). Han blev fil.
hedersdr i Uppsala 1942. — Gift 1913
med Alma Johanna Margareta
(Margit) Behm. II. A.
Feuk [fök], släkt av dansk-skånskt
ursprung. Den äldste kände
stamfadern, guldsmeden i Åhus Hans Fock
(† omkr. 1618), blev farfar till
kyrkoherden i N. Åkarp och Vittsjö,
Kris-tianst. län, Hans Jöranson Fock (f.
1641,† 1709). Denne latiniserade
namnet till Feuchius, varav senare
stavningen Feuk uppkommit. Hans äldre
son, kyrkoherden i Hvby, Malmöh.
län, Lars F. (f. 1673, † 1715), blev
stamfar för släktens äldre gren och
farfar till komministern och
klockaren i Nosaby, Kristianst. län, Lars F.
(f. 1732, † 1797). En sonson till denne
var prosten i Gustavs pastorat, Lunds
stift, skriftställaren Lars F. (f. 1813,
† 1903), känd under sign. Larifari;
bröder till honom voro skalden och
kompositören Carl Gustaf Theodor F.
(f. 1814, † 1889), telegrafkommissarie
i Karlshamn, och kyrkoherden i V.
Ingelstad, Lunds stift, Gustaf Adolph
F. (f. 1820, † 1907), vilken som
student i Lund tillhörde Otto Lindblads
utvalda sångarkvartett och 1882
utgav "Otto Lindblad oeh hans sångare
1840—46". En sonsons son till
ovannämnde komministern i Nosaby Lars
F. är praktiserande läkaren i
Stockholm med. lic. Gustaf-Adolf F. (f.
1884), gift 1925 med förf. Tora F., f.
Höjer (f. 1896), som har utgivit ett
par sångsamlingar och fyra romaner,
varav en på danska. — Hans Jöranson
•Föcks yngre son, kyrkoinspektorn Olof
F. (f. 1676, † 1739), stamfar för
släkten F:s yngre gren, blev farfar till
klockaren i Lövestad, Malmöh. län,
Per F. (f. 1777, † 1838). En sonson till
denne, dir. vid Råby räddningsinst.
(Skyddshemmet i Råby) i Stora Råby
skn, Malmöh. län, Haqvin Axel Ossian
F. (f. 1841, † 1930), blev far till
pedagogerna Mathias F. (F. 1) och
Johan F. (F. 2).
1. Feuk, Mathias,
folkbildningsman, f. 16 april 1886 i Stora Råby
skn, Malmöh. län, † 17 jan. 1940 i
Kristianstad. Föräldrar: direktören
Haqvin Axel Ossian F. och Amanda
Carolina Malmberg. — F. avlade
mogenhetsex. 1904, blev fil. kand. 1907,
fil. lic. 1911 och fil. dr 1912, allt i
Lund. Han var 1907—09 och 1912—
15 ord. ämneslärare vid Önnestads
folkhögskola i Kristianst. län och
1915—27 föreståndare för Lunnevads
folkhögskola i Östergötland. Från
1927 var ban föreståndare för
Önnestads folkhögskola. — F:s drsavhandl.
"Lidners poetiska språk" (1912) är
ett bidrag till kännedomen om den
sv. pseudo-klassicismens stil. En
kortare stilistisk studie är "Tvåradingen
i nyare svensk vers" (1915). F. utgav
även de populärt hållna
diktarpor-trätten "Ernst Ahlgren" (1913; i
Verdandis småskrifter) och ’Tan
Mac-laren" (1920). "Minnen från Lunds
katedralskola 1895—1904" (1930) är
en skildring av lundensiskt skolliv
kring sekelskiftet. — F. var en
initiativrik och stimulerande
folkhögskol-ledare och en runtom i landet mycket
anlitad populärvetenskaplig
föreläsare. —- Åren 1917—27 var han sekr.
i Sv. folkhögskollärarefören. och från
1933 ordf. i önnestads
kyrkofullmäktige. Han var led. av kyrkomötena
1934, 1936 och 1938. — Gift 1914 med
Astrid Davidson. A. A.
2. Feuk, Johan, skolman, f. 24
nov. 18S9 i Stora Råby skn, Malmöh.
län. Bror till F. 1. —- F. avlade
studentex. i Lund 1908 och blev där fil.
kand. 1910, fil. mag. 1912, fil. lic.
1915 och fil. dr 1916 på avhandl..
"Sverige på kongressen i Wien 1814
—15, ett bidrag till kännedomen om
Karl Johans yttre politik". År 1915
blev han ord. lärare vid Blekinge läns
folkhögskola i Bräkne-Hoby och är
sedan 1930 rektor och föreståndare
där. Han är suppleant i Lunds
domkapitel, var led. av 1925 och 1926 års
kyrkomöten och har haft flera
förordnanden som undervisningsråd. Sedan
1920 är lian red. för Tidskr. för sv.
folkhögskolan. — Gift 1915 med Anna
Louise Ingeborg Rönström. R. A.
Fevrell, Walter Fredrik
Teodor, skolman, f. 14 jan. 1876 i
Uppsala. Föräldrar: komministern fil. dr
Theodor Carlson och Emma Febvrel.
—- F. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1893, blev fil. kand. 1898, fil.
lic. 1908 och fil. dr 1909, allt i
Uppsala. Åren 1900—01 och 1902—07 var
han lärare vid Lundsbergs skola. Efter
att sedan 1908 ha verkat som lärare
i psykologi, logik och pedagogik vid
flera undervisningsanstalter i
Stockholm var F. 1914—42 lektor i
pedagogik vid Högre lärarinneseminariet
därstädes. — F:s författarskap
behandlar väsentligen pedagogiska och
psykologiska ämnen. I sin drsavhandl.,
"Bidrag till de moderna främmande
språkens metodik" (1909),
understryker han vikten av klarare
målsättning och modernare metoder vid
språkundervisningen i skolorna.
"Uppfostrans idéer genom tiderna" (1924) är
en framställning av pedagogikens
historia sedd i samband med den
allmänna kulturhistorien. Är 1933 utgav F.
"Psykologien och människolivet", en
populär framställning av den prak-
Wal ter FevreU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
