Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fischerström, släkt - 1. Fischerström, Johan - 2. Fischerström, Johan - Fischerström, släkt - 1. Fischerström, Waloddi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fischerström
520
Fischerström
Johan Fischerström Cl). Målning (detalj)
tillskriven J. H. Scheffel (Bergianska
stiftelsen, Stockholm).
Fischerström, släkt från
Mellan-grevie. Äldste kände stamfadern är
Anders Paulsson Rykus (Ström) (†
1683), som 1666 utnämndes till
kyrkoherde ’i Mellangrevie pastorat i
Lunds stift. Hans hustru Brita
Persdotter Norager († 1692) blev omgift
med hans efterträdare, kyrkoherden
Paul Jacobsson Fischer († 1702).
Bland Anders Paulsson Rykus’ barn,
vilka genom sammanslagning av
faderns och styvfaderns namn bildade
släktnamnet F., märkes yngste sonen,
handlanden i Ystad Johan F. (f. 1678,
† 1751). En son i dennes första gifte
var sjömilitiekommissarien i
Karlskrona Nils F. (f. 1714, † 1791), som
blev far till överstelöjtnanten vid
örlogsflottan Johan F. (f. 1745, † 1808).
Från dennes son, viceamiralen Johan
F. (F. 2), härstamma alla nu
levande medl. av släkten. I sitt andra gifte
blev handlanden Johan F. far till
ekonomen och förf. Johan F. (F. 1).
1. Fischerström, Johan, ekonom,
författare, f. 28 juli 1735 i Ystad,
† 28 nov. 1796 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Johan F. ocli Karina
Fischer. — F. blev student i Lund
1751 och utgav 1761 den av Mirabeaus
fysiokratiska åsikter influerade
skriften "Påminnelser vid Sveriges
allmänna och enskylta hushållning", för
vilken han belönades med titeln
ekonomiintendent. Han utgav därefter
ett flertal arbeten i främst
nationalekonomiska och naturvetenskapliga
ämnen, bl. a. "Den enfaldige
naturforskaren" (1768—72), "Nya swenska
economiska dictionnairen" (1—4,1779
—92; fullföljd t. o. m. art.
Cypripe-dium), "Utkast til beskrifning om
Mälaren" (1785) och "Underrättelse,
huru såckerkokning m. m. kan
werk-ställas" (1791). F., som samtidigt
var en svärmisk ocli känslosam rous-
seauan, har fått sitt namn bevarat
till eftervärlden främst därigenom,
att han blev föremålet för Hedvig
Charlotta Nordenflychts sista,
tragiska kärlek. Han var medl. av
Tanke-byggarorden, som han var med om att
stifta, men saknade originalitet som
vitter förf. Efter fru Nordenflychts
död utgav lian hennes "Utvalde
arbeten" (1774). F. var länge andre sekr.
i Patriotiska sällskapet och från 1786
led. av Vet. akad. — Ogift. R. A.
2. Fischerström, Nils Johan,
sjöofficer, f. 14 aug. 1781 i
Karlskrona, † 5 nov. 1858 därstädes.
Föräldrar: överstelöjtnanten Johan F.
ocli Fredrica Amalia Törnqvist. —
F. genomgick Krigsakad., blev 1798
fänrik vid örlogsflottan och var efter
diverse sjökommenderingar 1808 på
engelska linjeskeppet Victory
adjutant hos amiral Saumarez, som
förde befälet över den förenade
sv.-eng-elska flottan under blockaden av
den ryska flottan i Rogersvik. Är
1809 tjänstgjorde F. som
flaggadjutant hos generalamiral Puke och
befordrades för sina förtjänster vid
truppernas ut- och inskeppning vid
Ratan till kapten vid örlogsflottan.
Han utnämndes 1812 till major i
flottorna ocli överadjutant hos
konungen samt 1821 till överstelöjtnant.
Ären 1829—31 föreläste han i
sjökrigsvetenskap vid flottans
undervisningsverk i Karlskrona. Sedan han
1828 befordrats till
kommendörkapten av första graden, blev han 1832
utnämnd till befälhavare för flottans
station i Göteborg och 1841 till
konteramiral. År 1843 blev lian
befälhavare för flottans station i Stockholm.
År 1850 erhöll han avsked som
viceamiral. Han blev led. av Krigsvet.
akad. 1829. — Gift 1) 1810 med
Ulrica (Vila) Henrietta
Anckarspar-re, † 1813; 2) 1819 med Charlotta
Catharina Sjöström. F. M.
Fischerström, släkt från Hovdala,
härstammande från fiskaren vid
Hovdala i Brönnestads skn, Kristianst.
län, Per Nilsson Fischer (f. 1702, †
1760). Släktnamnet ändrades till F.
av lians son, ryttmästaren vid
Skånska husarreg. Per F. (f. 1739, † 1821),
far till majoren vid samma reg. Pehr
F. (f. 1785, † 1858). En äldre son till
den sistnämnde, hovstallmästaren och
översten Waloddi F. (F. 1), blev far
till ryttmästaren Carl Ludvig Iwan
Philip F. (f. 1867, † 1922). I sitt gifte
med målarinnan och grafikern Edith
F., f. Olsson (F. 3), blev denne far till
bokkonstnären Iwan F. (F. 4). En
yngre son till majoren Pehr F.,
ryttmästaren vid Skånska dragonreg.
Alexander Otto Hugo F. (f. 1830, †
1876), blev far till översten Nils F.
(F. 2).
"Waloddi Fischerström.
1. Fischerström, Per Philip Jacob
Waloddi, arméofficer, ryttare, f. 8
juli 1828, † 30 april 1892 på
Strömsholm, Kolbäcks skn, Västmanl. län.
Föräldrar: majoren Pehr F. och
Phi-lippina XJlrica Berch. — F. blev
underlöjtnant vid Kronprinsens husarreg.
1846 och befordrades på den militära
banan till major 1867, till
överstelöjtnant 1872 och till överste i armén 1881.
Hans verksamhet gällde dock ända
från löjtnantsåren så gott som
uteslutande ridning, hippologi och hovtjänst.
På grund av sin skicklighet som
ryttare kommenderades han till
tjänstgöring vid hovstallet 1855. År 1856
blev lian understallmästare hos dåv.
kronprins Karl, utnämndes 1861 till
adjutant lios Karl XV, genomgick
den berömda spanska hovridskolan i
Wien 1862—63, utnämndes till
hovstallmästare 1S64 och blev 1868, då
Karl XV grundade Ridskolan på
Strömsholm, denna skolas förste clief
ocli tillika chef för Strömsholms
stuteri och ståthållare på Strömsholms
slott. Vid Ridskolan var F. därjämte
stallmästare och undervisade i
ridning. —• F. hade efter slutad kurs
vid spanska hovridskolan i Wien
erhållit de yppersta lovord för sin
skicklighet som ryttare. I ett brev till
den sv. krigsministern betecknade
skolans chef F. som den bästa av
sina elever. Vid den sv. ridskolan
inlade han stora förtjänster om
kavalleriofficerarnas utbildning i
skol-ridning. Som instruktör var lian lugn
och saklig, men hans personliga
färdighet stod högre än hans förmåga
att undervisa. I sin uppfattning om
den militära ridningen var han ett
bam av sin tid. Dressyrridningen,
som skulle utgöra underlaget för
exercisen i slutna former, inte minst på
paradfältet, var för honom den
ojämförligt viktigaste delen av ridningen.
Under de första decennierna av hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
