Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flodmark, Johan - Flodquist, se även Flodkvist - Flodquist, Waldemar - Flodström, Isidor - Florén, Lars - Florin, Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flodquist
539
Florin
Johan Flodmark.
"Kongl. Svenska Skådeplatsen i
Stockholm 1737—1753" (1887),
"Stenborg-ska skådebanorna" (1893), "Bollhusen
och Lejonkulan i Stockholm" (1897)
samt "Elisabeth Olin och Carl
Stenborg" (1903). Dessa om omfattande
arkivstudier vittnande arbeten lade
grunden till en arkivalisk
teaterhistoria i Sverige. F. riktade kunskapen om
Stockholm med flera uppsatser och
skildringar av kulturhistoriskt och
även topografiskt innehåll,
publicerade på olika håll och särskilt i
åtskilliga årg. av Samfundet S:t Eriks
årsbok. Bland hans senare skrifter må
nämnas "Genom minnets fjärrglas"
(1916) ocli "Från skolan och gatan"
(1921). F. var en av stiftarna av
Samfundet S:t Erik och av Sveriges
teaterhistoriska samfund samt styr.-led.
i båda samfunden. Från 1908 var han
även associerad led. av Mus. akad.
—-Gift 1886 med Cecilia (Cissi)
Chris-tana Lovisa Hahn. A. L.
Flodquist, se även Flodkvist.
Flodquist, Carl Waldemar,
in-dustriman, uppfinnare, f. 17 mars
1847 i Arvika, † 18 okt. 1894 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden Carl
Johan F. och Lilla Christiane
Bjerke-beck. — Efter läroverksstudier i
Karlstad 1861—62 utexaminerades F. 1867
från Teknologiska inst:s avd. för
väg- och vattenbyggnadskonst. Han
var anställd vid statens
järnvägsbyggnader 1863—68 och ägnade sig
sedan i samarbete med
sulfitcellulosa-metodens uppfinnare C. D. Ekman åt
tekniska frågor i samband med den
uppväxande trämasseindustrin. Åren
1868—S4 var han anställd som
teknisk ledare och bruksföreståndare vid
Bosendals fabriksab:s
pappersfabriker i Mölndal, vilka tillhörde D. O.
Francke. I detta bolags
natroncellu-losafabrik i Götafors i Mölndal
utexperimenterade F. på 1870-talet en
framställningsmetod, som byggde på
tillsats av kalksten i de roterande
kokarna. D. O. Francke uttog 1881
patent på metoden i sitt namn. Enligt
denna beredes trämassan
(sulfitmassan) för papperstillverkning medelst
svavelsyrlighet eller med sur
svavelsyrad kalk som lösningsämnen. På
1880-talet byggde F. enligt sitt system
trämasse- ocli cellulosafabriker i
Sverige, Norge och Tyskland. Han var
på 1880—90-talen konsulterande
cellulosaingenjör, först i Göteborg,
senare i Stockholm. — Gift 1870 med
Elna Fredrika Florelius. S. B.
Flodström, Isidor, statistiker,
f. 25 maj 1856 i Hedemora, † 4 april
1939 i Stockholm. Föräldrar:
kronolänsmannen och bankkamreraren
Samuel F. och Erika Sofia Cedergren.
— F. blev student i Uppsala 1874,
avlade fil. kand.-ex. där 1880,
tjänstgjorde som extralärare 1881—84 och
verkade flitigt som publicist. Åren
1891—93 innehade han en
handelsträdgård i Bonneby. F. inträdde 1S94
som tjänsteman i Statistiska
centralbyrån och hade därmed kommit in på
det område, där han sedan utförde sin
huvudsakliga gärning. År 1896 erhöll
han transport till Kommerskollegium,
där han blev e. o. aktuarie 1897,
aktuarie 1900, byråchef och
föreståndare för den näringsstatistiska avd.
1915 och kommerseråd 1919, i vilken
befattning han kvarstod till sitt
avsked 1921. Han blev 1918 fil. hedersdr
vid Lunds univ. oeh 1926 hedersled,
i Statistiska fören. På offentligt
uppdrag ledde F. åtskilliga statistiska
utredningar, särskilt av
finansstatis-tisk natur. Han utövade ett
omfattande och mångsidigt författarskap,
främst i statistiska och
nationalekonomiska frågor. Genom sina
vidsträckta kunskaper kom han även att
behandla så skilda ämnen som t. ex.
unionspolitik och språkvetenskap.
Bland hans talrika skrifter märkas
"Unionens tillkomst och
unionsdokumenten" (1903), "Sverges oeh Norges
utrikesstyrelse" (s. å.),
"Finanspolitik" (1912), "Sverges
nationalförmögenhet omkring år 190S och dess
utveckling sedan midten af
1880-talet" (s. å.), "Till frågan om
rasskillnader inom Sverges befolkning"
(1915) samt de båda under
medverkan av fackmän utgivna verken
"Naturförhållandena i Sverge" (1918)
och "Sverges folk" (s. å.); det
senare är en stort lagd utbildnings-,
odlings- och samhällshistorisk
skildring. Andra arbeten av F. äro
"Förslag till lärobok i svensk
rättskrifning" (1886) och "Internationellt
alfabet" (1914). Han liar även utgivit
minnesteckningen "Gustav Sundbärg
och hans livsverk" (1935) och
publicerat talrika artiklar i dagspressen
Isidor Flodström.
oeh tidskr. — Gift 1898 med
Ingeborg Elisabet Sillén. K. L.
Florén, Lars, målare, f. 26 maj
1899 i Västerås. Föräldrar:
målarmästaren Gustaf Adolf F. och Hulda
Sofia Sjögren. —- F. fick sin
grundläggande utbildning av E. Berggren
vid Althins målarskola 1921 och har
sedermera företagit studieresor till
Norge, Schweiz och Frankrike, bl. a.
som Ester Lindahlsstipendiat. Han
tillhör gruppen Färg och form, i vars
lokaler han liaft uppmärksammade
utställningar 1939 och 1941. I sitt på
ett allvarligt naturstudium och ett
sensibelt temperament grundade
måleri bygger F. främst på färg- och
ljusupplevelserna. Framför allt visar
han ett känsligt färgsinne; hans
särskilt av Bonnard påverkade, blonda
kolorit med dess förkärlek för svalt
blått och varmt gult präglas av fin
fördelning av varma och kalla toner i
delikata valörer och ett mjukt
måleriskt föredrag. Han liar målat
landskap, stilleben, naket och porträtt
samt särskilt interiörer; ofta skymta
yttervärldens soliga eller svala dagrar
in genom ett fönster, understrykande
eller kontrasterande mot den
hem-trevna stämningen över ärvda
möbler, ett barn i en gungstol eller en
kvinna, som sysslar med ett
handarbete. Som ex. kunna nämnas "I
slummer", "Den röda byrån",
"Eum-met i vårljus", "Landskapet" och
"Spegeln". — F. är repr. i Nat. mus.
(teckningar) och i Västerås konstmus.
— Gift 1934 med Ingeborg
Samuelsson. Th. N., B. W.
Florin, Carl Rudolf, botanist,
f. 5 april 1894 i Solna. Föräldrar:
trädgårdsdirektören Carl Ludvig F.
och Augusta Jansdotter. — F.
avlade studentex. i Stockholm 1914 och
blev fil. kand. 1919, fil. lic. 1920
samt fil. dr och docent i botanik
1931, allt vid Stockholms högskola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
