Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forshæll, Johan Henrik - Forsius, Sigfrid - Forslund, se även Forsslund - Forslund, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forsius
561
Forslund
Sigfrid Forsius. Graryr (detalj) av okänd
konstnär.
och visade senare på ett utmärkt sätt
genom sitt författarskap, att han
följt uppmaningen. Från 1818
tjänstgjorde han på faderns apotek i
Vänersborg, som han själv innehade
1821—35. Vid den stora branden i
Vänersborg 1834 förlorade han sina
samlingar och manuskriptet till ett
större arbete i toxikologi. Han reste
i studiesyfte i Tyskland och Danmark
1836, ägde akademiska apoteket i
Lund 1837—43 och levde därefter
som godsägare på Kvensås nära Eksjö
till 1869, då han flyttade till Eksjö.
— F. var en mycket framstående
farmaceut, som genom sina skrifter
gjorde en betydande insats. Han
Utgav bl. a. "Kort underrättelse om
medicinalväxters odling och om svenska
växtdroguers insamlingstid" (1832),
"Lärobok i pharmacien" ("Organisk
pharmaci", 1836; "Oorganisk
phar-maci", 1838), som är den första i sitt
slag i vårt land, och "Om
pharmaci-verket i Sverige" (1836; 2:a uppl.
1837). I sistn. arbete föreslog F.
bildandet av en fond för amortering av
säljbara apoteksprivilegier, vilket
realiserades först 1873. — Gift 1) 1823
med Cecilia Unger, † 1824; 2) 1826
med Julia Charlotta Forsliæll. S. L.
Forsius, Sigfrid Aron, präst,
astronom, f. få år efter 1550 i
Helsingfors, † 1624 därstädes. F. var son
till en borgare i Helsingfors och tog
namn efter sin födelsestad. ■— F.
studerade på 1580-talet vid tyska univ.,
främst matematik och astronomi, och
1595 i Uppsala. Han prästvigdes 1597.
Efter prästerlig tjänstgöring, bl. a.
vid sv. hären, reste han 1601—02 tills,
med Daniel Hjort till Lappmarken på
Karl IX :s uppdrag. Det gällde dels
att undersöka råmärken och
skatteförhållanden i de nordliga
gränstrakterna, dels att kartlägga landet upp
till Varangerfjord. För detta erhöll
36 Svenska män och kvinnor II
han 1602 som belöning
kyrkoherde-befattningen i Kimito i s.-v. Finland.
Senare gjorde F. en ny studieresa till
Tyskland, varunder han ådrog sig
Ivarl IX:s misstankar för
stämplingar till konung Sigismunds förmån.
Efter hemkomsten kastades han
därför i fängelse 1606 men frigavs efter
ett år, emedan Karl IX behövde hans
astrologiska vetande. Han återfick sin
prästerliga värdighet och var 1608—
11 prof. i astronomi i Uppsala,
därefter från 1613 präst på
Gråmunkeholmen (Riddarliolmsförs.) i
Stockholm. Från s. å. erhöll han titeln k.
astronom med privilegium att låta
trycka almanackor i Sverige. Från
1608 till 1623 utgav han nästan varje
år en almanacka för Stockholms och
Åbo horisont, de första rent sv.
almanackor, som finnas. På grund av ett
oregerligt temperament och
alkoholism gick han 1615 miste om sin
tjänst och levde sedan i Stockholm
under svårt ekonomiskt betryck och
äktenskapliga misshälligheter,
sysselsatt mest som förf. och översättare,
till omkr. 1621, då han blev
kyrkoherde i Ekenäs i Finland. — Utom för
sitt almanacksverk är F. minnesvärd
som en betydande företrädare för en
av Paracelsus m. fi. inspirerad
nypla-tonsk mystik. Den tog sig uttryck dels
i vidlyftiga astrologiska
beräkningar, dels i naturfilosofiska avhandl.,
främst "Physica" (med J. Nordström
som utgivare tryckt 1943), där en
fullständig världsbild enligt
renässansens naturåskådning framställes, dels
slutligen i religiösa verk, främst
psalmer. F. anses vara förf. till
"Andliga psalmer och visor" (troligen
1614). Psalmerna domineras av en
mystisk fromhet och en apokalyptisk
botstämning, som F. synes ha
tillägnat sig under inflytande av Johan
Bure, men som ej fanns inom den
lutherska ortodoxin. I sitt personliga
liv sliten mellan sina starka
vetenskapliga intressen, privata olyckor
och våldsamma utsvävningar, gav F.
i sin psalmdiktning och -övers, bättre
än någon annan uttryck åt en
underström i tiden av religiös mystik, som
hade rötter i förreformatorisk
fromhet och senare bröt fram i pietismen.
F:s psalmer väckte bred anklang. I
omarbetat skick ha flera av dem
hållit sig kvar i 1937 års sv. psalmbok.
Bland dem, som ännu behålla sitt
grepp om publiken, märkas "Upp, min
tunga, att lovsjunga" (nr 106) och
"När världens hopp förtvinat stod
likt blomman uti sanden" (nr 33,
starkt omdiktad). För sin
astrologiska vidskepelse bekämpades F. av det
ortodoxa domkapitlet i Uppsala, men
följderna därav äro ej kända. Genom
F. översattes 1621 för första gången
till svenska det berömda djureposet
"Reineke Fuchs". Möjligen är det F.,
som först till Gustav Adolf förmedlat
den bekanta profetian om "lejonet
från Norden", som i kamp med
"örnen" (kejsaren) skulle grunda en ny,
protestantisk världsordning. — Gift
troligen på 1690-talet med Anna
Larsdotter. •— Litt.: biografi av Hj.
Holmquist i Nord. familjeboks
månadskrönika 193S. T. D., Hj. H—t.
Forslund, se även Forsslund.
Forslund, Johannes Albert,
fackföreningsman, politiker, f. 11 april
1881 i Ovansjö skn, Gävleb. län.
Föräldrar: järnbruksarbetaren Olof F.
och Anna Wikström. — F. var först
bruksarbetare och tjänstgjorde
därefter som konduktör vid
Dala—Ockelbo—Norrsundets järnväg. Han intog
tidigt en bemärkt plats inom
nykterhets- och fackföreningsrörelserna
och var en betrodd kommunalman.
Åren 1910—18 var ban led. av Gävleb.
läns landsting. År 1906 bildade han
avd. 199 av Sv. järnvägsmannaförb.,
och 1918—36 var ban detta förb:s
ordf. Han var led. av
Landssekretariatet 1922—36 och av
Arbetsdomstolen 1929—36 samt var 1936
Landsorganisationens ordf., tills han s. å.
inträdde i Per Albin Hanssons andra
ministär, där han var
kommunikationsminister 1936—38 och
socialminister 1938—39. Han invaldes i Första
K. 1931 och var led. av andra
lagutskottet 1932—36 och från 1940.1
riksdagen har han främst intresserat sig
för socialpolitiska frågor och för de
lägre statsanställdas
organisations-och löneförhållanden. F. tog som led.
av trettonmannakommissionen
verksam del i utredningen om
lagförslaget om tredje mans rätt 1934. Han är
sedan 1931 led. av Stockholms läns
landsting oeh sedan 1932 av
Socialdemokratiska arbetarpartiets styr.
Åren 1940—41 var han ordf. i
Statens utrymningskommission. Sedan
Albert Forslund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
