Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Forssell, Arne - 10. Forssell, Nils - Forsskål, släkt - Forsskål, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forssell
572
Forssell
Arne Forssell.
banan, där han gjorde sig känd som
framstående stilist samt slagkraftig
och orädd polemiker. -—- År 1922
inträdde F. som förste amanuens i
Riksarkivet och blev där andre arkivarie
1930 och förste arkivarie 1934 samt
utnämndes 1936 till arkivråd.
Samtidigt var han 1926—37 lärare och 1937
■—39 förste lärare i stats- och
sam-hällslära vid Krigsskolan och har även
undervisat vid Krigshögskolan och
Artilleri" och ingenjörhögskolan. Sedan
1936 är F. censor vid studentex. F.,
som urspr, av politiskt intresse fördes
in på journalistiken, tillhörde som
högerman Andra K. 1919—20 och 1925
—32; han var där bl. a. 1919—20 och
1925—28 suppleant i och 1929—31
led. av konstitutionsutskottet. Åren
1922—30 var han led. av styr. för
Allm. valmansförb. i Stockholm och
1927—31 ordf. i Sveriges nationella
ungdomsförb. Redan i studentåren var
F. en stridbar företrädare för
unghögern, och 1931 deltog han i en säraktion
inom stockholmshögern, vilken ledde
till bildande av den s. k. fria högern.
Efter en öppen schism med
högerledningen lämnade han partiet och har
sedan ej deltagit i den aktiva
politiken. Han dokumenterade sig som en
medryckande talare och framstående
kännare av konstitutionella,
ekonomiska och försvarsfrågor, och under
debatterna om skolreformen 1927
gjorde han uppmärksammade inlägg i
dithörande spörsmål. Sedan 1939 är
han ordf. i Sjöhistoriska samfundet.
— F. har framträtt som förf. av en
rad arbeten, bl. a. "Bidrag till
mantalsskrivningslagstiftningens historia
1723—1812" (1932), "Kungl. Maj:ts
kanslis historia" (1935), där han
behandlat tiden 1720—89, "Den svenska
utrikesförvaltningens historia 1721—
1809" (1935), "Handlingar till
kansliväsendets historia" (1936),
"Kaggeholm" (1939) och "Sveriges yttre po-
litik 1611—1679" (1942), varjämte
han publicerat historiska,
statsvetenskapliga och politiska uppsatser samt
utgivit "Konstitutionsutskottets
protokoll 1810—1S15" (1931). — Gift
1918 med Anna Lisa Falke.
U. W., (S. L.).
10. Forssell, Carl Nils Olof,
historiker, f. 17 aug. 1889 i Solna. Bror
till F. 5, F. 6, F. 7, F. 8 och F. 9.
— Efter studentex. i Stockholm 1909
blev F. fil. mag. i Uppsala 1913 och
fil. lic. vid Stockholms högskola
1920. Han var 1926—42 ord.
ämneslärare vid Stockholms stads tekn.
mellanskola och är sedan 1942 lektor i
modersmålet och historia vid Högre
realläroverket å Norrmalm i
Stockholm. Han har medarbetat i bl. a.
Sv. dagbladet och Dagens nyheter
samt Nya dagligt allehanda, där han
1914 var utrikesred. Hans
vetenskapliga produktion är
huvudsakligen ägnad åt senare hälften av
1700-talet och förra hälften av 1800-talet.
Karl XIV Johans franska tid har
han behandlat bl. a. i uppsatserna
"Bernadotte-problem" (Hist, tidskr.
1924) och "Bernadotte, Bonaparte och
brumaire" (Hist. tidskr. 1929),
medan han i uppsatserna
"Krigsberedning, civilberedning och
statsrådsberedning" (Karl Johansförbis handl.
1931) och "Omkring Karl
Johans-tidens statsrådsberedning" (Hist.
tidskr. 1932) tagit upp till
granskning centrala problem ur Sveriges
inre 1800-talshistoria. I flera mer
eller mindre omfattande biografier
har F. lämnat värdefulla bidrag till
samma epok, så i "Karl XIV Johan"
(1924), "Fouché" (1925),
"Metternich" (1926) och "Leopold I av
Belgien" (1928). Han liar även författat
avsnittet 1815—48 i
"Världshistorien" (utg. av H. Almquist, 1928), och
i "Kungl. Maj:ts kanslis historia"
(1935) har han lämnat en översikt av
tiden 1611—60. Hans namn är även
Nils Forssell.
knutet till flera minnesskrifter, bl. a.
"Svenska postverkets historia" (1—
2, 1936) och "Liljeholmens
stearinfabriks minnesskrift" (1, 1939). F:s
sakkunskap har vidare tagits i
anspråk för flera pedagogiska
utredningar och kommittéuppdrag. Han
var led. av 1934 års
lärobokssakkunniga och av 1937 års
skolmaterielsak-kunniga samt är sedan 1938 led. av
Läroboksnämnden. I Stockholms
kulturliv intar F. en central plats som
sekr. i sällskapet Idun sedan 1938. —
Gift 1922 med Brita Anna Augusta
Natt och Dag. B. B—é.
Forsskål, gammal finsk släkt, vars
äldste kände medl. var Simon
Sig-fridi, vilken som kapellan i Sagu, Åbo
och Björneborgs län, 1593
undertecknade Uppsala mötes beslut. Hans
sonsons son, teol. dr Johan Forsskåhl (f.
1691 i Sagu, † 1762), tycks lia varit
en ganska betydande man. Han
utnämndes 1725 till kyrkoherde i Finska
förs. i Stockholm och 1729 till
kyrkoherde i Helsingfors samt återvände
senare till Sverige, där han blev
kyrkoherde först i Tegelsmora förs. i
Uppland 1741, sedan ånyo i Finska förs.
i Stockholm 1748 och slutligen i
Maria Magdalena förs. därstädes 1749.
Yngste son till honom var
naturforskaren och forskningsresanden Peter
F. (se nedan).
Forsskål, Peter, naturforskare,
forskningsresande, f. 11 jan. 1732 i
Helsingfors, † 11 juli 1763 i byn
Je-rim i s.-v. Arabien. Föräldrar:
kyrkoherden teol. dr Johan Forsskåhl och
Margareta Kolbeck. — Endast tioårig
inskrevs F. 1742 som student vid
Uppsala univ., där han bl. a. studerade
teologi, filosofi och framför allt
hebreiska. Sin mångsidighet visade han
genom att även bedriva biologiska
studier; från 1751 var han Linnés
lärjunge. År 1753 reste han till
Göttingens univ., där han främst
studerade filosofi, österländska språk och
naturvetenskap. Han blev 1756 fil.
dr på avhandl. "Dubia de principiis
philosophiae recentioris", i vilken han
kritiskt vände sig mot den härskande
wolffska filosofin, och redan då hade
han, fastän blott 24 år gammal, nått
så stort anseende, att han s. å.
valdes till korresponderande led. av Vet.
akad. i Göttingen. Före årets utgång
befann sig F. ånyo i Uppsala, där
ban 1759 blev docent i ekonomi i
juridiska fakulteten. För att få rätt att
föreläsa i filosofi och politik i
filosofiska fakulteten inlämnade han sistn.
år en avliandl., "De Libertate civili",
att offentligt försvaras. I denna
vidrörde han ej direkt förhållandena i
Sverige utan framlade frisinnade
åsikter i allmänhet om regeringssätt,
tryckfrihet, näringsfrihet m. m. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
