Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franchi, Valborg - Francia, Domenico - Franck, se även Franc, Frank - Franck, Christina, skådespelerska, se Ruckman - Franck, Johannes - Franck, Olle - Francke, David Otto - Francken, von Francken, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Francia
583
von Francken
område har varit till ovärderligt stöd
för den sv. operabaletten under
1920-och 1930-talen. — Gift 1918 med
fabrikören Aloysius (Luigi) Fredrik
Andreas Franchi. C. F.
Francia, Domenico,
dekorationsmålare, f. 1702 i Bologna, Italien,
† 175S därstädes. — F. var lärjunge
till F. G. Bibiena och kom 1723 till
Wien som medhjälpare åt G. Bibiena.
Genom C. G. Tessin engagerades han
där 1736 för slottsbygget i Stockholm,
dit han anlände s. å. Under sin vistelse
där målade han bl. a. de
skenperspek-tivistiska arkitekturpartierna med
deras balkongscener av plafonden i s.
delen av Vita havet på Stockholms
slott samt den stora plafonden i n.
delen av samma rum. Den senare
målningen utgör en svårtolkad allegori
över moder Sveas triumfer med ett
väldigt uppbåd av gudar och
gudinnor, dygder, genier och sibyllor
om-svärmade av putti i ett landskap av
moln mot en barock skenarkitektur
av fantastisk art. Rörligheten och
luftigheten i kompositionen,
formernas mjuka sinnlighet och det
behagsjuka hos rörelser och uttryck gå
tillbaka på Tiepolos och Correggios
måleri, liksom färgen har en friskare
och ljusare glans än hos de samtidigt
där verksamma fransmännen. Det
italienska inslag i sv.
monumentalmåleri, som F. representerade, fick ingen
efterföljd och varaktig betydelse. Han
lämnade landet 1744 och var sedan
verksam i Lissabon, Rom, Wien och
Bologna. — Gift under
Sverigevistelsen med Märta (tillnamn okänt). —
Litt.: A. Lindblom, "Rokokons
monumentalmåleri introduceras i
Sverige" ("Sv. kulturbilder", ny följd,
9—10, 1937). Th. N.
Franck, se även Franc, Frank.
Franck, Christina,
skådespelerska, se Ruckman.
Franck (Frank, Franckenius), J
o-hannes (Johan), naturforskare,
f. 25 jan. 1590 sannolikt i
Stockholm, † 16 okt. 1661 i Uppsala.
Föräldrar: handelsmannen Matthias F.
och Anna Rostorp. — F. gick i skola
i Rostock, blev 1613 student vid univ.
där, vistades för studier hemma i
Sverige och vid olika tyska univ. samt
blev fil. mag. i Wittenberg 1622. Han
utnämndes 1624 till e. o. prof. i
medicin vid Uppsala univ. och 1628 till
prof. där i detta ämne med
undervis-ningsskyldighet i botanik och anatomi.
—■ År 1619 utgav F. på tyska den
botaniska farmakologin "Signatur". Han
framträder där som den främste
anhängaren i vårt land av schweizaren
Paracelsus’ signaturlära, att något i
en växts yttre visar dess användning
i läkekonsten (ett leverformat blad
skulle t. ex. hjälpa mot leversjukdom).
F. var Sveriges förste botanist i
nutida mening. Hans "Speculum
botani-cum" (1638; 2:auppl. 1659), som
tillhör vår botaniska litteraturs klassiska
arbeten, är en förteckning över våra
allmännare vilda och odlade växter;
den har kallats "Sveriges första flora"
och har stort intresse genom många
gamla sv. växtnamn. F:s
föreläsningar (1640—41) utgåvos 1877 av R. F.
Fristedt under titeln "Ioannis
Franc-kenii Botanologia", som är en
innehållsrik och utförlig farmakologi.
Förgäves anhöll F. flera gånger om medel
för att anlägga en botanisk trädgård i
Uppsala. Efter honom äro
växtfamiljen Frankeniaceæ och växtsläktet
Frankenia uppkallade. — I F:s
medicinska arbeten spåras ej samma
påverkan från Paracelsus och dennes
strid mot skolastisk filosofi och
medi-oin. Paracelsus ansåg dissektionen
onyttig och meningslös, men F. fick
erfara allmänhetens ovilja mot
dissektion av människolik. Vid sina
anatomiska demonstrationer i Uppsala
använde han svin och hundar men
smädades på gatorna som "bödel" och
måste begära regeringens beskydd. —
Som övertygad alkemist publicerade
F. några skrifter, vari Paracelsus’
inflytande däremot tydligt röjes. Av
största intresse är likaledes
"Chymia-trica dictata", F:s otryckta
föreläsningar (troligen 1646) i kymiatri,
d. v. s. medicinsk kemi. Denna av
para-celsismen influerade kemiska
farma-kopé utgör den första sv. lärokursen
i ämnet och får kanske anses som F:s
förnämsta insats. — Gift 1626 med
rektor L. Vallerius’ änka. — Litt.: S.
Lindroth, "Paraeelsismen i Sverige
till 1600-talets mitt" (1943). S. L.
Franck, Olof (Olle) Anders,
agronom, f. 25 juli 1894 i Kävlinge skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
folkskolläraren Olof Anders F. och Boel
Bengtsdotter. —- F. avlade studentex. i Lund
1912, studerade farmaci ett par år,
praktiserade i lantbruk 1917—20,
innehade därefter några olika
inspek-torsbefattningar och utexaminerades
1925 som agronom och 1926 som
jordbrukskonsulent från Ultuna
lantbruksinst. S. ä. blev han assistent
och 1932 överassistent vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet samt är sedan 1939
statsagronom vid
jordbruksförsöksanstalten vid Lantbrukshögskolan.
F. har utgivit ett sextiotal arbeten på
jordbruksområdet och särskilt
sysselsatt sig med frågor, som röra
odlingsmarkernas halt av kalk och fosforsyra
samt jordbrukets behov av dessa
ämnen. Bland hans skrifter märkas
"Gallstranden vid Tåkern" (1931),
"Metoder för bestämning av jordens
gödslingsbehov" (1932, 1933, 1938,
David Otto Francke. Litografi.
1939, 1942), "Kalkbleket i
Mästermyr" (1933), "Den lättlösliga
fosfor-svran i våra odlingsmarker" (1935,
1937), "Tjälbildning och.
grundvattensdjup" (1936) och "Jordens
gödsling" (1939, tills, med A. Zackrisson).
—- Gift 1929 med Elin Berg. S. L.
Francke, David Otto,
industriman, f. 26 sept. 1825 i Göteborg,
† 2 jan. 1S92 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Johan Edvard F. och
Anna Christina Beatlia Bogren. —
Efter teoretisk och praktisk
handelsutbildning anlade F. 1S48 Rosendahls
sockerbruk i Mölndal. År 1856
bildades Rosendahls fabrikers ab. med F.
som disponent. Detta bolag
utvidgades snart med nyanläggningar. Så
anlade F. 1857 på ön Önan i
Trollhättan Sveriges första träsliperi.
Rosen-dahlsfabrikerna omfattade även
Rosendahls bomullsspinneri och väveri
samt pappersbruk, Mariedahls
spinneri, Korndals pappersbruk och
sul-fitcellulosafabrik i Mölndal, den
sistnämnda anlagd 1879, samt Götafors
natroncellulosafabrik. Emellertid gick
Rosendahls fabrikers ab. i konkurs
1880, och fabrikerna övertogos s. å.,
för fortsatt tillverkning av papper
och cellulosa, av Korndals ab., där F.
blev dir. Korndalsfabrikernas
tillverkning fortsattes senare av ab.
Papyrus i Mölndal. Från 1872 var F.
dir. för Göteborgs handelskompani.
Genom en finanskupp tillskansade han
sig aktiemajoriteten i Stora
Kopparbergs bergslags ab. i Falun, och han
var från 1873 ordf. i detta bolags
styr. Han genomdrev anläggningen av
Domnarvets järnverk i Dalarna 1874
—78, dit Bergslagets järntillverkning
koncentrerades. F. var en av
upphovsmännen till Bergslagernas järnvägar.
Han var stadsfullmäktig i Göteborg
1863—79. — Ogift. S. R.
Francken, von Francken, en
ursprangligen tysk släkt, möjligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
