Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredenheim, Carl Fredrik - Fredenstierna, ätt - Fredenstierna, Adam - Fredga, Arne - Fredholm, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredenstierna
589
Fredholm
Carl Fredrik Fredenheim. Målning (detalj)
av L. Pasch d. y. (Konstakademien).
(1787—89). När han 1792 fick i
uppdrag att ordna de k. samlingarna till
ett offentligt mus., var han väl
meriterad för sitt värv. Mus. förlades till
nordöstra flygeln i K. slottet och
öppnades för allmänheten 1794. Även efter
dess öppnande arbetade F. med iver på
samlingarnas ökande. År 1794 utgav
han ett planschverk med avbildningar
av de förnämsta antikviteterna i mus.,
"Ex museo regis Sueciæ antiquarum
e marmore statuarum ...". Hans
dagböcker och brevväxling förvaras i K.
bibi. och Riksarkivet och ha delvis
utgivits av H. Schück (1901) och K. E.
Leinberg (1902). Dessa dokument, som
ge en intim skildring av F:s liv under
tiden 1755—86, äro av stort
psykologiskt intresse. Även om lian hade sina
brister som människa, ägde lian ett
levande intresse och djup förståelse
för konsten. Han utnämndes 1795 till
överintendent och blev därmed preses
för Konstakad., där han blivit
hedersled. 1793. Sistn. år blev han led. av
Vitt. akad., 1795 hedersled, där och
1794 led. av Mus. akad. Han adlades
1769. — Gift 1779 med Christina
Elisabeth Hebbe (i. 1762, † 1841), som
1795 invaldes i Mus. akad. — Litt.:
L. Looström, "C. F. F. och hans folk"
(i "I sv. konstnärskretsar", 1916);
biografi i H. Schück, "Svenska
bilder" (6, 1941). Th. N.
Fredenstierna, ätt, härstammande
från den gamla österrikiska
adelsätten Schiitz. Adam Schutz, som levde
vid mitten av 1600-talet, inkallades
till Sverige av konung Karl X Gustav
ss. hovkapellmästare. Hans sonson
Adam Schütz, president i Svea
hovrätt, adlades 1726 under namnet F.
(se nedan). Dennes son, vice
presidenten i Svea hovrätt Adam F. (f. 1722,
† 1800), slöt ätten på svärdssidan.
Fredenstierna, Adam, fore
adlandet Schütz, ämbetsman, politiker,
f. 25 dec. 1685 i Viborg, Finland,
begravd 7 maj 1772 i Stockholm.
Föräldrar: fältskären Adam Schütz och Anna
Svensdotter Moderus. — F. blev
student vid Åbo akad. och tjänstgjorde
frän 1706 som ämbetsman i
Stockholm. Han ingick i Svea hovrätt 1708,
blev advokatfiskal i Riksbanken 1716
och var 1721—28 assessor i Åbo
hovrätt. Han adlades 1726. Redan tidigt
kom han att livligt delta i det
politiska spelet och var en av förf. till
1720 års regeringsform. Han blev
snart en av de ledande mössorna. Hans
ohämmade partihat drev honom att
begagna sin ställning för
landsförrädiska stämplingar. Mösspartiets
förbindelser med den ryska
beskickningen fortsatte även sedan den mest
oförsynte av tsarens sändebud, friherre
von ICorff, ersatts med Nikita Panin.
År 1749 kunde denne till sin regering
översända ett "oförgripligt utkast"
till en rysk-dansk operationsplan mot
Sverige, utarbetad av F., som sedan
1736 var hovrättsråd i Svea hovrätt.
Däri uppmanades Ryssland att fortast
möjligt erövra Finland, vilket icke
skulle erbjuda alltför stora
svårigheter, då missnöjet var starkt i denna
landsdel och fästningar och
försvarsanordningar till stor del saknades. I
samband med ryssarnas anfall skulle
hattarna avlägsnas från rådet och från
alla ämbeten. Ryssarna väntade på en
direkt hänvändelse om hjälp till
författningens skydd, men någon sådan
kom icke, och det hela rann ut i
sanden. F. erhöll emellertid en gåva
på 1 000 dukater från kejsarinnan.
Fastän han var finne, torde han icke
ha haft separatistiska planer för
Finlands del, utan drivfjädern synes ha
varit rent partihat. F. blev 1755
justi-tiekansler men ägnade fortfarande
större delen av sin tid åt riksdagarna.
År 175S utnämndes han till president
för hovrätten i Åbo men skötte av
Adam Fredenstierna. Målning (detalj)
tillskriven O. Arenius’ skola.
Arne Fredga.
nyssnämnda skäl endast sällan detta
ämbete. Hans förflyttning till
presidentskapet i Svea hovrätt 1768 — han
var då 83 år gammal —- är närmast
att betrakta som en ren partibelöning,
då mössorna nu äntligen kommit till
makten. — Gift 1721 med Engel
Maria Kyper. — Litt.: H. Hjärne,
"Storpolitiska villobilder från
frihetstiden" (Nord. tidskr. 1889); J. R.
Danielson-Kalmari, "Finland under
gustavianska tiden" (1, 1925). H. N.
Fredga, Arne, kemist, f. 18 juli
1902 i Uppsala. Föräldrar:
lasarettsläkaren Carl F. och Elin Adolfina
Cassel. — Efter studentex. vid
Lundsbergs skola i Värmland 1920
studerade F. vid Uppsala univ., där han blev
fil. kand. 1924, fil. mag. 1925, fil. lic.
1929 samt fil. dr och docent i kemi
1935. Han var amanuens vid
institutionen för allmän och analytisk kemi
1930—35 och biträdde vid övningarna
i organisk kemi 1935—37. År 1939
utnämndes lian till prof. i organisk
kemi vid univ. — F:s vetenskapliga
arbeten behandla till stor del
organiska kemiska föreningar
innehållande grundämnet selen. Hans
drsav-liandl. bär titeln "Studien über
Se-len-di-karbonsäuren und
Di-selen-di-karbonsäuren" (1935). F. har till
studium upptagit problem ang. optiskt
aktiva ämnens konfiguration. I Vet.
akad:s levnadsteckningar har lian
författat ’’Carl Wilhelm Scheele" (1943).
Han blev led. av Vet. akad. 1943. —
Gift 1931 med Brita Öhlin. H. A.
Fredholm, Johan Henrik
Gotthard, ingenjör, politiker, f. 8 juli
1838 i Stockholm, † 11 juli 1904
därstädes. Föräldrar: advokatfiskalen
Johan Gotthard F. och Johanna
Carolina Holm. — F. inskrevs 1857
vid Uppsala univ. och s. å. vid
Teknologiska inst. i Stockholm, varifrån
lian utexaminerades 1860. Han var
1862—63 elev vid Konstakad:s bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
