Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrikson, Gustaf - Fredrikson, Verner - Fredriksson, se även Fredricson, Fredrikson - Fredriksson, Karl - Fredriksson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrikson
596
Fredriksson
Skottland", Greven av Rysoor i
Sar-dous "Allt för fosterlandet!" och
Ivan den förskräcklige i Bäckströms
"Dagvard Frey" samt gav en
uppmärksammad gestaltning av
Stensgård i Ibsens "De ungas förbund".
Redan från början tog F. emellertid
sikte på den genre, som skulle bli hans
specialitet och där hans
konstnärspersonlighet fann de fullödigaste
uttrycken, d. v. s. den samtida franska
dramatikens älskare- och resonörsroller.
På denna linje ligga hans största
framgångar under denna period,
roller som Jean i Layas "Hertig Job",
Brichanteau i Gondinets "En
parisare", Olivier de Jalin i Dumas d. y:s
"Falska juveler" och Béchamel i
Sar-dous "Odette". F. utbildade sig
medvetet efter franskt mönster till
obestridd mästare i konsten att elegant
turnera en replik. Själv ansåg lian,
att han med dylika rollskapelser
infört en ny spelstil i sv.
skådespelarkonst, och i stort sett bör man ge
honom rätt däri. Liksom sin samtid
betecknade han denna i Frankrike (samt
hos Sonnenthal i Wien) studerade
spelstil som realistisk, ocli den var
det också i jämförelse med den
tämligen schablonartade spelstil, som var
förhärskande vid tiden för hans
debut ; den förebådade på visst sätt
den moderna förkärleken för stramare
och knappare uttrycksformer, även
om den givetvis ingalunda skulle
tillfredsställt de krav, som realistisk
teater senare uppställt. Ett
karakteristiskt drag i F:s konst, vilket av
samtiden uppfattades som en nyhet, var
att ban icke — såsom tidigare
ledande konstnärer •— älskade att
förvandla sig från roll till roll utan även i
sinsemellan olikartade roller
företrädesvis byggde på sin egen
personlighet, vilken han lyckades göra
osedvanligt uppskattad hos publiken; alla
olikheter till trots för F. i detta
avseende tanken till E. M. Swartz.
Världsman redan i det privata blev F. därför
den elegante världsmannen framför
andra på scenen. — Sedan F. lämnat
K. teatrarna, var ban 1887—88
engagerad vid Stora teatern i Göteborg.
Kedan 1888 återvände han dock till
den nationella talscenen i samband
med att riksdagen detta år indrog
anslagen till de k. scenerna samt
överlät teaterdriften till en association
med F. som dir. Även under de följ.
åren framträdde ban som
skådespelare och skapade några av sina
mest berömda rollgestalter, ss. Des
Prunelles i Sardou-Najacs "Vi
skiljas!" och greve Trast i Sudermanns
"Ära". När associationen 1898
ombildades, lämnade lian denna samt
tillbringade några år på turnéer och
gästspel. Den 1 juli 1904 kallades lian
Verner Fredrikson.
åter till Dramatiska teatern samt
ledde denna på egen ekonomisk risk
under de tre säsonger, under vilka den
s. k. gamla Dramaten ännu
existerade. Under de därefter följ. åren
uppträdde lian, så småningom alltmera
sparsamt, på skilda scener, bl. a. på
Intima teatern i Stockholm, varvid
han mestadels spelade sina gamla
succéroller. Han var även flitigt
verksam som översättare och regissör. —
Man kan icke säga, att F. som
skådespelare bildat någon skola; under
hans senare verksamhetsår hade
teaterkonsten redan börjat söka sig nya
vägar, och dessutom var hans konst
i högsta grad bunden till den epok
han tillhörde. Som person och
konstnär var ban å andra sidan en
synnerligen klart mejslad och konsekvent
renodlad repr. för den oscariska eran.
— Ett vackert minnesmärke reste sig
F. genom donationen (1912) av
Stiftelsen Höstsol, Gustaf Fredriksons
ålderdomshem för obemedlade
sceniska konstnärer. F. utgav 1892
övers.-samlingen "Dramatiska småsaker"
och 1918 sina memoarer
"Teaterminnen". Är 1882 erhöll lian Litteris et
artibus. — Ogift. S. T.
Fredrikson, Robert Verner,
försäkringsman, f. 13 aug. 1881 i
Tillinge skn, Uppsala län. Föräldrar:
lantbrukaren Robert F. och Aniui
Eriksson. — Efter mogenlietsex. i
Västerås 1901 studerade F. vid Uppsala
univ. och anställdes 1903 i Sv.
livförsäkringsanstalten Trygg, där han var
avd.-ehef 1909—17. Frän sistn. år var
F. kontorschef i Sveriges
privatan-ställdas pensionskassa, där han 1920
blev ställföreträdande dir. S. å.
övergick lian till Livförsäkringsbolaget
Framtiden, där han sedan dess är
verkst. dir. Han var 1920 huvudred,
för den sv. försäkringstidn. Assurans.
F. var 1933—35 led. av Sv.
försäk-ringsfören:s styr. och 1933 en av
initiativtagarna till
Arbetarpensions-kassan. Sedan 1929 är han led. av
överstyr, för Sv.
personal-pensionskassan. — F. liar utgivit ett flertal
arbeten i försäkringsfrågor, bl. a.
"översikt av tuberkulosstriden i Sverige
och utlandet och
försäkringsverksamhetens insats i detta arbete" (1915),
"Bostadsfrågor i Sverige och
utlandet ocli försäkringsverksamhetens
betydelse för bostadsproblemet" (1920),
"Folkförsäkring" (1924),
"Anskaffningsorganisation och
provisionssystem" (1929) och "Organisation inom
såväl stor- som
folkförsäkringsföretag" (1931). — Gift 1910 med ■Signe
Josephsson. R. T.
Fredriksson, se även Fredricson,
Fredrikson.
Fredriksson, Karl Hjalmar,
journalist, f. 22 febr. 1895 i Vånga skn,
östergötl. län. Föräldrar:
lantbrukaren Carl August F. och Anna
Hansdotter. —- Efter genomgången
folkskola var F. bl. a. trädgårdselev och
jordbruksarbetare samt 1912—22
främst metallarbetare. Sedan 1919 är
han medl. av Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförb., i vars tidn.
Frihet lian publicerat dikter och
politiska artiklar. Han anställdes 1922
som journalist vid Värmlands
folkblad men övergick 1924 till Smålands
folkblad, vars chefred, han var
1926—-29. Ären 1930—37 var F. red. för
Frihet, varefter han anställdes på
socialdemokratiska partistyr:s
informa-tionsavd. Sedan 1940 är han anställd
på Social-demokraten som medarb. på
dess fackliga och ekonomiska avd. En
uppmärksammad insats har F. under
sign. Nordens Karlsson gjort i
Socialdemokraten med skapandet av en ny,
allvarligare politisk kåseriform. Han
ban även redigerat flera valfilmer och
valtidn. —• Ett representativt uttryck
för F:s socialistiska åskådning är
broschyren "Socialismen i
folkhemmet" (1941; 2:a uppl. 1943). — Gift
1936 med Eva Hjelte. I. W.
Fredriksson, Nils, industriman,
ämbetsman, f. 13 april 1870 i Dalby
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
lantbrukaren Fredrik Göransson och
Bengta Andersdotter. — F.
genomgick Tekn. elementarskolan i Malmö
1888—91 och anställdes 1893 vid
Åbjörn Andersons mekaniska
verkstads ab. i Svedala. Till detta företag
(från 1916 ab. Åbjörn Anderson) har F.
sedan dess varit knuten, och han har
i hög grad bidragit till dess
utveckling. Han var överingenjör där 1896—
1918, tillhör dess styr. sedan 1914,
är styr.-ordf. sedan 1938 och var
verkst. dir. i dess ryska dotterbolag
1913—19. Han specialiserade sig på
tegeltillverkningstekniken och gjorde
ett flertal nykonstruktioner (en auto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
