Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Fries, Nils - Fries, släkt - 1. Fries, Ellen - 2. Fries, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fries
611
Fries
ralf Gustaf Elias F. ocli Agnes
Viktoria Christensson. Brorson till F. 4
och F. 5. — F. blev student 1930, fil.
mag. 1934, fil. lic. 1936 samt fil. dr
och docent i botanik 1939, allt i
Uppsala. Han har framför allt ägnat sig
åt växtfysiologin och inom detta
område publicerat studier rörande olika
förhållanden hos högre svampgrupper.
Bl. a. liar ban undersökt tillväxtens
problem, ss. i "über die Bedeutung
von Wuclisstoffen für das Wachstum
verschiedener Pilze" (1938,
drsav-liandl.). Därjämte liar han i flera
uppsatser behandlat frågor om
svampars sexualitet och groningsfysiologi.
—• Gift 1941 med fil. mag. Märta
Elisabeth (Lisbeth) Jonasson. S. L.
Fries, närkesläkt, vars äldste
kände stamfar, Nils Nilsson Friis (f.
omkr. 1637, † 1737), ägde rusthållet
Tarsta i Sköllersta skn i Närke. Hans
sonson, borgmästaren i Örebro Nils
F. (f. 1713, † 1766), blev far till
överstelöjtnanten vid arméns flotta
Nils F. (f. 1744, † 1790). Dennes
äldste son, majoren Johan Nils
August F. (f. 1777, † 1848), blev
farfar till fil. dr Karl F. (F. 2). En
yngre son till överstelöjtnanten Nils
F., brukspatronen på Storebro i
Kalmar län, assessorn Claes Henrik F. (f.
177S, † 1849), blev far till
överadjutanten och översten i Generalstabens
reserv Patrik Constantin F. (f. 1S26,
† 1905). Dennes dotter var
historikern Ellen F. (F. 1).
1. Fries, Ellen, historiker, f. 23
sept. 1855 på Rödsle i Törnesfalla skn,
Kalmar län, † 31 mars 1900 i
Stockholm. Föräldrar: översten Patrik
Constantin F. och Beata Maria
Borgström. — F. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1874 och inskrevs 1877 vid
Uppsala univ., där hon 1879 blev fil.
kand., 1883 fil. lic. och s. å. fil. dr
— den första kvinnliga i Sverige.
F. blev i Stockholm lärarinna vid
Wallinska skolan 1883 ocli vid
Ålilin-ska skolan 1885. Hon organiserade
sistn. skolas gymnasieavd. och var
studierektor där från 1890 till sin
död. Skicklig och medryckande som
lärarinna förmådde F. att åt de
skaror av unga kvinnor, som stodo under
hennes ledning, ge något av sin egen
entusiasm och av sin brinnande
kärlek till Sverige och sv. historia. Vid
utställningen i Stockholm 1897
ordnade hon flickskolornas avd. inom den
pedagogiska sektionen. F. arbetade
outtröttligt för kvinnans frigörelse
och deltog verksamt, ofta som ledare,
i de flesta strävanden på detta
område. Hon var sålunda med bland
stiftarna av Fredrika-Bremer-förb. 1884
och av sällskapet Nya Idun 1S85, där
hon flera år var ordf. På hennes
initiativ bildades 1896 Sv. kvinnors
nationalförb. —■ F:s drsavliandl.
"Bidrag till kännedomen om Sveriges och
Nederländernas diplomatiska
förbindelser under Karl X Gustafs
regering" (1883) är liksom den till samma
tid knutna avhandl. "Erik
Oxenstierna. Biografisk studie" (1889) en
självständig, om än fragmentarisk,
framställning inom ett föga uppodlat
forskningsområde. I "Den qvinliga
elementarundervisningen i Frankrike"
(1885) redovisade hon resultaten av
en med statsunderstöd företagen
studieresa till Frankrike. Sina studier i
kvinnofrågan framlade F. i den delvis
av henne författade "Reports from
the swedi9h ladies’ committee to the
world’s Columbian exhibition 1893"
samt i "Den svenska kvinnans sociala
ställning" (1893).
"MärkvärdigaQvinnor" (1—2, 1890—91; del 2 i omarb.
uppl. av Sigrid Björklund med titeln
"Svenska Kvinnor", 1920) och
"Teckningar ur svenska adelns familjelif i
gamla tider" (1—2, 1895—1901)
bygga huvudsakligen på primärkällor.
Pedagogiskt syfte lia "Den svenska
odlingens stormän" (1—3, 1896—99)
samt de föredrag, vilka efter F:s död
samlades i "Svenska kulturbilder ur
16- och 1700-talens historia" (utg.
1901 av Lydia Wahlström). — Ogift.
—• Litt.: minnestal av Anna
Hierta-Retzius (1900); Maria Cederschiöld,
"En banbryterska" (1913). E. H.
2. Fries, Karl Henrik August,
kristlig ungdomsledare,
missionsledare, f. 8 sept. 1861 i Stockholm, † 27
maj 1943 i Storängen, Nacka skn,
Stockholms län. Föräldrar:
kommendörkaptenen Carl Leonard August
F. och Hendrike Sophia Eva Didrika
Lenibke. Syssling till F. 1. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1879 blev
F. i Uppsala fil. kand. 1887, fil. lic.
1892 ocli fil. dr s. å. på avhandl.
"Weddåsè Màrjåm, ein äthiopischer
Lobgesang an Maria". —- F. började
sina univ.-studier i avsikt att bli
Karl Fries.
missionär i Abessinien men ägnade sig
från 1886 åt K. F. U. M. och gjorde
arbetet där till sin livsuppgift. Han
deltog i organiserandet av Förb.
mellan Sveriges K. F. U. M., vars sekr.
han var 1887—1921 och v. ordf. från
1930. Som sekr. 1888—1921 och ordf.
från 1927 i Centralfören. i Stockholm
bidrog lian i liög grad till dennas
utveckling. F. var en av stiftarna
av Kristliga studentvärldsförb., vars
ordf. han var 1895—1920, och av
Sveriges kristliga studentrörelse, vars
ordf. lian var 1910—21. Som
general-sekr. 1921—26 i K. F. U. M:s
världs-förb. och då bosatt i Genève utgav F.
detta förb:s tidskr. La Sphère. F. var
ordf. i De sv.
missionsorganisationernas arbetskommitté (senare kallad Sv.
missionsrådet) 1912—21 och blev
hedersled. där 1921. Han var Sveriges
repr. i Internat, missionsrådet 1911—
22 samt blev led. av kommittén för
Sv. missionen i Kina 1897 och dess
ordf. 1928. Han var 1916—19 sekr. i
sv. kommittén av Världsförb. för
främjandet av mellanfolkligt
samförstånd genom kyrkosamfunden
(ekumeniska nämnden). Från 1930 var han
styr.-led. i Sv. sällskapet för
nykterhet och folkuppfostran. Han erhöll
Illis quorum 1937. — Utom
tidn.-artiklar, uppbyggelseböcker och övers,
utgav F. självbiografin "Mina
minnen" (1939). Han var 1892—1921 red.
för Förbundstidn. (nu Sveriges unge
män). —■ F. var en kristlig
förgrundsgestalt av internationella mått.
Avgörande intryck för livet mottog ban
av Blasieholmskyrkan® och
Beskowska skolans skapare Gustaf Beskow.
Han var högt värderad som
ungdomstalare ocli organisatör, och hans
språkkunskaper och praktiska läggning
underlättade lians vittfamnande
verksamhet i kristliga strävandens tjänst.
— Gift 1893 med Mehetabel (Bell)
Emma Dickson. E. Bm, S. L.
Ellen Fries.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
