Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiis, Ewerdt - Friis, Torsten - Frisch-Fleetwood, Gerda - Frisell, Hjalmar - Frisell, släkt - Frisell, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Friis
619
Frisell
Torsten Friis.
predikstolen och altartavlan i
Asker-sunds landsförs:s kyrka samt
predikstolarna i Hedesunda och Ovansjö
kyrkor i Gästrikland. I Gävle och
Falun har han också utfört andra
kyrkliga inredningar, varav dock
endast fragment finnas bevarade. F.
representerar den slesvig-holsteinska
snickarbarocken i dess mest
utpräglade fas. I sina arbeten visar ban
personlig uppfattning ocli stor
skicklighet i den rika ornamentala
utsmyckningen, som i regel präglas av
klarhet och åskådlighet med
undvikande av målerisk djupverkan,
egenskaper, som även känneteckna
figurrelieferna. Den friskulpturala
utsmyckningen är stel men uttrycksfull
och monumentalt sluten. —- Litt.: H.
Rabén, "Träskulptur och
snickar-konst" (1934). Th. N.
Friis, Torsten, militär, f. 1 aug.
1882 i Malmö. Föräldrar: v. konsuln
Ernst F. och Sophie Thomée. — F.
blev underlöjtnant vid fortifikationen
1902, genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1905—08, utnämndes
till major vid Generalstaben 1922, till
överstelöjtnant 1926, var chef för
Fälttelegrafkåren 1928—32, blev överste
sistn. år och var chef för
Lantförsva-rets kommandoexpedition 1932—34.
Han utnämndes 1934 till generalmajor
och chef för flygvapnet. Vid
genomförandet av 1936 års härordning blev
ban generallöjtnant och förordnades
samtidigt till chef för flygvapnet för
sex år (—1942). Under världskriget
1914—18 tjänstgjorde F. 1916 med
österrikisk-ungerska armén i fält.
Han var lärare vid Krigshögskolan
1915—19, vid Artilleri- och
ingenjör-högskolan 1919—21 och chef vid
Generalstabens tekn. avd. 1922—27. Åren
1920—32 var han adjutant hos
kronprinsen. F. är sedan 1942 styr.-led.
i Mo och Domsjö ab. och i Kungl,
automobilklubben, där han även 1936
—39 var styr.-led. Han blev led. av
Krigsvet. akad. 1924. — Gift 1909
med Lotty Salin. F. M.
Frisch-Fleetwood, O er da Erika
Margareta Carolina, opera- och
operettsångerska, f. 5 april 1873 i
Stockholm, † 18 april 1927 därstädes.
Föräldrar: telegrafkommissarien Emil
Fredrik Moritz Friseh och Erika Sofia
Sæfström. —• F. studerade först sång
i avsikt att utbilda sig till
konsertsångerska, men teatern lockade
oemotståndligt, och hon hade utmärkta
förutsättningar för scenen ej blott i
sin välklingande stämma utan även i
ett ovanligt tilltalande yttre. Hon
började vid Selanders lyriska
avdelning 1897—98, där hon fäste
uppmärksamheten vid sig som Laura i
"Tiggarstudenten", och var sedan
engagerad vid Vasateatern 1898—
1900, vid Emil Lindens operasällskap
1900—01, vid Ranfts resande
operettsällskap 1901—03 och 1908—09 samt
hos Axel Lindblad 1903—04, 1905—
06 och 1909—10. Hon gjorde på
operettens område stor lycka bl. a. som
Fiorella i "Frihetsbröderna", O
Mimosa San i "Geishan", Grevinnan
Carlotta i "Gasparone", Maritana i
"Don Cesar", Fiametta i "Boccaccio"
och dessutom även i operapartier ss.
Nedda i "Pajazzo", Clierubin i
"Figaros bröllop", Micaela i "Carmen" och
Bertha i "Nürnbergerdockan".
Sjukdom tvingade F. så småningom att
överge scenen, varefter hon var
verksam som musiklärarinna i Stockholm.
— Gift 1902—08 med kontorschefen
friherre Carl Fredrik Fleetwood. A. L.
Frisell, Erie Hjalmar,
industriman, f. 23 sept. 1874 i
Kristinehamn, † 23 aug. 1943 i Oakland,
Kalifornien, Förenta staterna.
Föräldrar: bankdirektören Per E. och Eva
Augusta Olivia Stomberg. — F.
avlade mogenhetsex. i Stockholm 1893
och studerade därefter en tid vid
Tekn. högskolan samt reste 1895
till Förenta staterna, där han 1896
—1900 verkade ss. broritare vid
Pennsylvania steel co., 1900—02 ss.
ritkontorschef vid Hay foundry iron
works i Newark och 1903—15 ss.
överingenjör vid Milliken bros. of New
York. Han var 1904—06 denna firmas
repr. i Norge, där ban bl. a. var
chefsingenjör vid uppförandet av den stora
anläggningen i Mo i Rana, som drog
en kostnad av 38 mill. kr., 1906—08 i
Mexico city, där lian ledde byggandet
av Stora operan, utförd i
carraramar-mor för en kostnad av 10 mill.
dollar, i New York 1908—12 och i San
Francisco 1912—15. Den långa
tunnel, som förenar Oakland med
Diablo-dalen, konstruerades av F. Från 1915
var han president och delägare i det
betydande stålverket California steel
Erik Frisell.
co. i Oakland. Han deltog i arbetet
för stärkandet av de sv.-amerikanska
förbindelserna bl. a. i egenskap av
ordf. i California chapter American
Scandinavian foundation. F. hade
starka musikaliska intressen och
bidrog bl. a. verksamt till bildandet av
Oaklands symfoniorkester. — Gift
1) 1897 med Blanche Snavely, † 1940;
2) 1940 med Anna Stewart. S. R.
Frisell, släkt, härstammande från
hemmansägaren på Fagerås i
Fryke-ruds skn i Värmland Lars Larsson,
vars son Erik (f. 1724, † 1789),
mönsterskrivare vid Närke-Värmlands
reg., antog släktnamnet F. Dennes
sonsöner, ekonomidir. och
brukspatronen Erik F. (f. 1789, † 1853) och hans
bror klädesfabrikören Lars Daniel F.
(f. 1794, † 1829), blevo stamfäder för
släktens nu levande tvenne grenar.
Till den äldre av dessa hör Erik F:s
sonson, bank- och industrimannen
Erik F. (se nedan), till den yngre
Lars Daniel F:s sonsons son, dir. vid
Stora Kopparbergs bergslags ab.,
majoren i armén Ernst Gustaf (Gösta)
F. (f. 18S5).
Frisell, Erik, bankman,
industriman, f. 24 jan. 1859 i Göteborg, † 22
febr. 1942 i Stockholm. Föräldrar:
direktören Henning Erik F. och
Alfhild Eugenia Lindberg. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1878 samt
bank-och handelsstudier i utlandet 1879
blev F. 1880 banktjänsteman vid
Skandinaviska kreditab. i Göteborg,
där han 1902 blev led. av styr. År
1899 ingick han som kontorschef i den
av fadern ledda firman ab. D.
Carnegie & co. i Göteborg och var där
1900—07 verkst. dir. för den
kommersiella avd. Detta företag hade
utom porterbryggeriet stora intressen
inom sockerindustrin. Vid
sammanslagningen 1907 av de sv.
sockerfabrikerna till Sv. sockerfabriksab. var F.
en av de ledande krafterna. Han va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
