Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frosterus, Henrik - Frumerie, släkt - 1. Frumerie, Mauritz - 2. Frumerie, Agnes de - 3. Frumerie, Per Gunnar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frumerie
624
de Frumerie
römda arbete är "Inledning till
svenska krigslagfarenheten" (1765—70),
som granskades och godkändes av
ständerna, vilka även beviljade honom
ett ärligt anslag för att fullfölja
verket. — Ogift. N. S.
Frumerie [fru’mmeri], släkt,
härstammande från en belgisk reformert
adelsätt de Frameries, van Fremery
eller van Vramerye, känd sedan
1500-talets mitt. När hertigen av Alba
tillträdde ståthållarskapet över Spanska
Nederländerna, utvandrade flera medl.
av ätten till Tyskland, varifrån de i
början av 1600-talet överflyttade till
Holland. Martin F., bosatt i Leiden
1616—35, inkom till Sverige 1635 på
grund av med Louis De Geer avslutat
kontrakt och anställdes som reformert
predikant och skollärare för den
val-lonska bruksbefolkningen vid
Finspång. Han åtföljdes till Sverige av
sin hustru och flera i Leiden födda
söner, varefter ytterligare tre söner
föddes vid Finspång. Bland sönerna
märkas borgmästaren i Nora Jean
(Johan) F. (f. 1634, † 1689), från
vilken alla nu levande medl. av släkten
härstamma, mantalskommissarien i
Kalmar län och på Öland Josua F. (f.
1637, † 1712), stamfar för den
utslocknade adelsätten de F., samt
skepparen och borgaren i öregrund Daniel
F. (f. 1639), vars släktgren utdog på
ISSO-talet. — Josua F:s äldre son,
översten och chefen för Kalmar reg.
Caleb F. (f. 1670, † 1738), adlades
1718 med namnet de F. Han slöt själv
sin ätt. -—• En äldre son till Jean
(Johan) F., stadssekr. i Nora och Örebro
Pehr F. (f. 1662, † 1713), som
slutligen blev landsfiskal i Örebro län, blev
far till kaptenen vid
Närke-Värm-lands reg. Matthias F. (f. 1689, †
1743), stamfar för släktens äldre
gren. En sonsons son till honom,
kaptenen vid Svea artillerireg., med. dr
Gustaf F. (f. 1S49, † 1936), var gift
med skulptrisen Agnes F. (F. 2); dessa
båda skrevo sig de F. Släktgrenen
fortlever i Nordamerika. —- En yngre
son till Jean (Johan) F., bergsfogden
och tiondeskrivaren i Nora och Lindes
bergslager Johan F. d. y. (f. 1663, †
1709), blev far till a) sekr. vid
Amiralitetet Johan F. († 1756), bland
vars ättlingar märkes
medaljgravören Mauritz F. (F. 1), samt b)
löjtnanten vid Närke-Värmlands reg.
Pehr F. (f. 1697, † 1767), far till
kaptenen vid samma reg. Engelbreckt
F. (f. 1735, † 1803), från vilken
släktens yngre gren härstammar. En
sonson till honom, sjökaptenen,
hamnkaptenen i Västervik Johan Alfred F.
(f. 1832, † 1904), hade sönerna a)
arkitekten Gustaf F. (f. 1872), far till
tonsättaren och pianisten Gunnar F.
(F. 3), som båda skriva sig de F., samt
b) överstelöjtnanten i
fortifikations-kårens reserv Erik F. (f. 1876). —
En äldre syster till ovannämnde
sjökaptenen Johan Alfred F., Beata
Josefina Regina F. (f. 1825, † 1881),
var gift med lantbrukaren Lars
Gustaf Larsson (f. 1818, † 1908). Bland
dessas dotterbarn, vilka efter
mormodern upptogo släktnamnet F. (yngre
släkten F.), märkes bassångaren
Torsten Ossian F. (f. 1896), vilken
förvärvat ett aktat namn på tyska
operascener, bl. a. Städtische Öper i
Berlin, samt i radio för sitt ambitiösa
konstnärskap.
1. Frumerie, Mauritz,
medalj-gravör, f. 18 maj 1775 i Karlskrona,
† 7 mars 1853 i Arboga. Föräldrar:
kamreraren Claes Elias F. och
Margareta Sofia Stierngranath. —- F.
gick i lära hos medaljgravören C.
Enhörning och framträdde 1806 med
en medalj över amiralen J. G.
La-gerbielke efter Sergels medaljong.
Under sin långa verksamhet i yrket
utförde han ett stort antal medaljer,
jetonger och minnespenningar över
officiella tilldragelser och enskilda
personer. Hans tidigare arbeten
utmärka sig i allmänhet för säker
mo-dellering och smakfullt arrangemang,
men stilen slappnar i hans senare
produktion. Teckningen var aldrig
hans starka sida. Bland hans arbeten
kunna nämnas kröningsmedaljen över
Karl XIII och hans gemål 1809,
medaljerna över Karl XIII’:s död,
Södertälje kanal 1822, drottning Desideria
1833, konungahusets tillväxt 1833,
silkesodlingen vid Bellevue 1833,
Konst-akad:s hundraårsjubileum 1835 samt
porträttmedaljer över af Chapman,
Skogman, Schwan, Frigel m. fi. — F.
sysslade även med litografi och har
bl. a. utfört en del porträtt i "Minnen
från Upsala" (1837). — Han blev
agreé vid Konstakad. 1808 och led.
1839 samt erhöll 1837 den på dess stat
uppförda medaljörslönen. — Gift 1804
med Catharina Magni. — Litt.: E.
Lundmark, "Sergel ocli den sv.
medalj-konsten" (i Konsthist. sällsk:s
publikation 1921). Th. N.
2. Frumerie, Agnes Augusta
Emilia Eleonora d e, skulptris, f. 20
nov. 1S69 i Skövde, † 2 april 1937
i Stockholm. Föräldrar:
lantbruksingenjören Axel Uddman och Sofia
Elisabet Kjellberg. — F. studerade
vid Konstakad. i Stockholm 18S6—90
och vistades 1892—96 i utlandet,
framför allt i Paris, där hon senare
länge var bosatt. — Hon utförde en
mängd smärre skulpturer i en stil,
som med åren blev allt friare och
behagfullare. Fantasi och humor
utmärka hennes bästa arbeten, som i
regel lia ett berättande, anekdotiskt
innehåll. Hennes tidigare arbeten äro
mera traditionellt romantiska, ss.
"Prinsessan", "Njutning" (1891),
"Amor och Hymen", "Sjöjungfru",
"Madonna" och "Kleopatra". I
realistiska genremotiv som "En fråga"
(1900), "Spökrädda" (1904), "En
rolig historia" (1905) och "Ett gott
skratt" (1906) har hon funnit uttryck
för sin både formella ocli spirituella
talang. Hon utförde även porträtt,
bl. a. en byst av Strindberg,
arbeten i trä, tenn, silver och keramik
samt illustrationer. I ett spec.
laboratorium gjorde hon intressanta
experiment för framställning av ett
dekorativt glas, "päte de verre" eller
"glasemalj", i vilket material hon utförde
en del vaser och skulpturer. Några av
F:s arbeten inköptes av franska
staten. Hon utställde 1935 skulpturer
och glaskonst i Västergötlands
forn-mus. i Skara. — En volym dramatik,
"Visdom och dårskap", utkom 1918
på svenska, medan andra smärre
arbeten publicerats på franska. — Gift
1893 med kaptenen med. dr Gustaf de
Frumerie. Th. N.
3. Frumerie, Per Gunnar
Fredrik d e, tonsättare, pianist, f. 20 juli
1908 i Nacka skn, Stockholms län.
Föräldrar: arkitekten Gustaf de F.
och Ebba Maria Helleday. — F.
studerade 1923—28 vid
Musikkonserva-toriet i Stockholm bl. a.
kontrapunkt och komposition för E. Eliberg
och piano för L. Lundberg. Åren 1929
—31 innehade lian Jenny
Lindstipendiet och fortsatte då sina studier i
komposition för E. Stein och i piano
för E. Sauer i Wien 1929 samt i
komposition för L. Sabaniev och i piano
för A. Cortot i Paris 1930—31. —
Redan 1928, vid sitt första
framträdande inför offentligheten, segrade F.
i en av Hirschs pianomagasin utlyst
kompositionstävlan med de tre
kompositionerna "Variationer och fuga",
"Variationer" och "Fantasi för
piano". För piano liar lian vidare kom-
Gunnar de Frumerie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
