Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frösslind, Elise - Fröst, Per Axel - Fuchs, ätt - Fuchs, Rutger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröst
639
Fuchs
Elise Frösslind. Målning (detalj) av Kerstin
Cardon (Kungliga teatern).
Juan" och Pamina i "Trollflöjten",
vidare Marcellina i "Fidelio",
Henriette i "Muraren", titelrollen i
"Fan-clion" eller "Lyrspelerskan" samt ett
sv. subrettparti, nämligen Zétulbé i
"Lilla slavinnan" av B. Crusell. Dessa
flickroller visade F:s begåvning från
dess mest fördelaktiga sida: spelet
fängslade genom sin täcka naivitet,
rösten var visserligen liten men
mycket behaglig och mimiken
uttrycksfull. Hon sjöng dock även med
framgång seriösa partier, ss. Antigone i
"(Edipe i Athen", titelrollen i "Aline,
drottning av Golconda" och Anna
i "Friskytten", samt utförde även
många talroller, bl. a. i E. Scribes
komedier. På senare år flyttade F.
till Göteborg. — "Som ett barn såg
hon ut.. . så späd, så fin, och denna
ungdomlighet, denna osökta gratie
bibehöll hon ännu i en tämligen
framskriden ålder liksom även sitt
gunst-lingskap hos publiken" (N.
Personne). Inte för intet kallades hon
"behagens eternell". — Gift 1813 med
operasångaren Carl Gustaf Lindström.
—- Litt.: B. Schöldström, "Damer ocli
knektar" (1902); N. Personne, "Sv.
teatern" (1—8, 1913—27). G. T.
Fröst, P e r A x el, präst, sångare,
f. 5 aug. 1802 i Skälsta, Indals skn,
Medelpad, † 9 april 1853 i Stockholm.
Föräldrar: kronolänsmannen Nils F.
och Clara Catharina Oldberg. — F.
blev 1822 student vid Uppsala univ.,
prästvigdes 1825, disputerade för fil.
drsgraden 1827 och utnämndes 1828
till pastorsadjunkt vid Jakobs ocli
Johannes förs. i Stockholm. År 1829
blev han v. notarie i hovkonsistorium,
1831 e. o. hovpredikant, 1839
kyrkoherde i Arboga, 1841 kontraktsprost
och 1843 kyrkoherde i Jakobs och
Johannes förs. i Stockholm. F., som var
en ypperlig, av J. Chr. F. Hæffner
skolad sångare, lät höra sig i den
geijerska kretsen i Uppsala samt i det
musikaliska sällskapslivet i
Stockholm. Han uppträdde även på
välgörenhetskonserter. Särskilt
framstående var lian som tolk av Geijers, A.
F. Lindblads och J. A. Josephsons
sånger. År 1830 blev lian led. av Mus.
akad., som anlitade honom för
sakkunnigutlåtanden. —• Gift 1) 1832
med Carolina Christina Iiruse, † 1842;
2) 1844 med Maria Sophia Ottiliana
Sjöstedt. G. T.
Fuchs, ätt, härstammande från
Schlesien. Den äldste med visshet
kände stamfadern, Blasius F. (†
1600), kejsar Rudolf II:s geheimeråd,
blev farfar till Christian F. (f. 1624,
† 1692), som kom till Sverige 1648 i
egenskap av drottning Maria
Eleonoras liovjunkare och slutligen blev
kommendant i Malmö. Hans son,
överståthållaren i Stockholm Rutger F.
(se nedan), adlades 1716, upphöjdes
i friherrligt stånd 1719,
introducerades 1729 och slöt själv sin ätt.
Fuchs, Rutger, friherre,
arméofficer, ämbetsman, f. 2 april 1682 i
Malmö, † 10 april 1753 i Stockholm.
Föräldrar: överstelöjtnanten
Christian F. och 1Susanna Eleonora
Leijon-sten. ■— F. blev volontär vid Sv.
liv-reg. till fot 1699, löjtnant 1702 ocli
kapten 1704. Efter tjänstgöring i
östersjöprovinserna förflyttades lian
1707 till Sverige, blev kompanichef
vid Dalreg. 1709 och för sin
duglighet vid reg:s reorganisation major
1710. Dalreg. deltog i Stenbocks
expedition till Pommern och Mecklenburg
1712, och F., som s. å. befordrades till
överstelöjtnant, förde en bataljon ocli
var tf. reg.-chef. I slaget vid
Gadebusch gick Dalreg. till anfall på
vänstra flygeln och led svåra
förluster. Själv sårades F. så svårt, att han
blev oduglig till krigstjänst under
mer än ett år och halt för livet. Han
deltog med utmärkelse såsom reg.-chef
i fälttågen mot Norge 1716 ocli 1718.
År 1716 blev ban adlad samt utnämnd
till överste och chef för
Södermanlands reg. I aug. 1719 var detta
förlagt vid Skarpnäck s. om
huvudstaden. Vid ryssarnas
landstigningsförsök vid Baggensstäket den 13 aug.
1719 handlade F. med stor snabbhet
och fick i rätt tid fram hela sitt reg.
till Dahlheims (se denne)
undsättning, varigenom det ryska anfallet
misslyckades. F. hyllades som
huvudstadens räddare, utnämndes till
generalmajor och upphöjdes i friherrligt
stånd s. å. Han synes ha åtnjutit stort
anseende på frihetstidens tidigare
riksdagar. År 1727 utnämndes han
till riksråd men avböjde trots
övertalningsförsök från Fredrik I. Vid 1738
—39 års riksdag kastade sig den
redan gamle mannen in i politiken på ett
Rutger Fuchs. Målning (detalj) av L. Pasch
d. ä. 1751 (Södermanlands pansarregemente,
Strängnäs).
hetsigare sätt än förut. F., som kände
sig förbigången vid Axel Löwens
utnämning till befälhavare i Finland
1737, sällade sig till Arvid Horns
fiender och blev en av de generaler,
som höllo bord för de krigslystna
unga officerarna, det s. k. "lilla
gene-ralitetet". Han undertecknade 1739
ss. en av de tolv led. i den internaste
kretsen av sekreta utskottet det s. k.
sekreta bihanget, som gav K. M:t
rätt att under vissa omständigheter
utan riksdagens hörande börja krig
med Ryssland. Ungefär samtidigt
utnämndes F. efter påtryckningar från
riksdagens sida till överståthållare
och lämnade chefskapet för
Södermanlands reg. Redan i början av 1740
skilde han sig dock från de
aktivis-tiska hattarna och blev snart en av
de mest framträdande i kretsen kring
mösspartiets chef Samuel Åkerhielm.
Under de i Stockholms historia
oroliga åren 1742—43 hade F. många
svårigheter att bemästra.
Flyktingströmmen från Finland, hotet från
ryska flottan och ej minst
dalupproret vållade oro och splittring.
Utmärkande för hans överståthållartid är
den starka spänning, som rådde
mellan honom och de element inom
borgerskapet, som drogo fördel av
hattarnas näringspolitik, särskilt
storgrosshandlarna med bröderna T. och
A. Plomgren och G. Kierman i
spetsen. Om Chr. Springers aktion mot
T. Plomgren 1743 var F. underrättad
på förhand och gjorde vad lian kunde
för att stödja den. Vid riksdagen 1746
—47 var lian medl. av mösspartiets
inre cirkel, deltog i rådslagen tills,
med ryska och engelska ministrarna
och figurerar som utdelare av
pengar i dessas redovisningsräkenskaper.
Hattarna begagnade varje tillfälle att
komma åt F., som särskilt efter den
hårda behandling lian låtit Ch. Em.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
