Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Furuskog, Jalmar - Fyhrvall, Oskar - Fürst, släkt - 1. Fürst, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyhrvall
644
Fürst
Carl Fürst.
na", som vittnade om mångsidig,
metodisk forskning. Efter olika tjänster
vid folkhögskolor och läroverk blev F.
adjunkt i geografi och biologi vid
Vadstena samskola 1914 och rektor vid
Filipstads samrealskola 1920. Han liar
tillhört stadsfullmäktige i Vadstena
1917—20 och i Filipstad sedan 1922
samt blev landstingsman 1931 och
ordf. i lasarettsdirektionen i Filipstad
1940. Inom nykterhetsrörelsen har
ban intagit en ledande plats, bl. a.
som medarb. i Reformatorn och medl.
av IOGT:s sv. och internat, styr. Han
var sekr. 1918—20 i 1911
års’nykterhetskommitté. Bland lians utgivna
arbeten märkas "Hyttor och hamrar
i östra Värmland" (1918), "Världen
är vårt fält" (1927), "Vildmark ocli
människovilja" (s. å.), "Det svenska
järnet genom tiderna" (1938),
"Värmland" i Schwabs "Sverige" (1939) och
i Lindblads serie hembygdsböcker
(1941), den geografiska skildringen
"Vårt land" (1943) och det
skönlitterära försöket "Lucias vandring. Sju
nutidssagor" (s. å.) samt
skolväggkartor över Sverige (1—3), Norden,
Europa, samtliga främmande
världsdelar, bibelns länder och en fysisk
världskarta. — Gift 1914 med Hildur
Josefsson. R. A.
Fyhrvall, Karl Oskar,
historiker, f. 1 dec. 1846 i Kumla skn,
östergötl. län, † 27 sept. 1915 i
Gävle. Föräldrar: inspektören Carl
Johan F. ocli Adriana Svensdotter.
— Efter mogenhetsex. i Stockholm
1S67 blev F. fil. kand. 1872, fil. lic.
1878 och fil. dr 1880, allt i Uppsala.
Han var lärare vid Beskowska skolan
1879—82, lektor i historia och
filosofi vid Högre allm. läroverket i
Gävle 1882—1912 och studierektor
vid Högre flickskolan i samma stad
1883—1913. Av bestående värde men
kännetecknade av en nästan
dogmatisk frihandelsståndpunkt äro F:s
ekonomiskt-historiska
undersökningar "Bidrag till svenska
handelslagstiftningens historia. I.
Tjärhandels-kompanierna" ("Historiskt bibliotek",
1880) och "Om det botniska
handelstvånget" (Hist. tidskr. 1882). Bland
lians övriga arbeten märkas "Bidrag
till Gefle stads historia och
beskrifning" (1901) och "Gefleborgs läns
hushållningssällskap 1814—1914" (1914,
tills, med J. O. Högwall). — Gift
18S2 med Martina Malvina Ulrika
Troilius. B. B—é.
Fürst, släkt, härstammande från
Danzig. Den äldste med visshet
kände stamfadern, destillatorn i
staden Mewe i Västpreussen, Absalon F.,
levde i mitten av 1700-talet. Hans son
Absalon F. (f. 1754, † 1828) inkom
till Sverige 1778 och blev
amiralitetskirurg och fältläkare i Karlskrona
med assessors titel. Han blev far till
överfältläkaren vid flottan Carl
Jo-lian F. (f. 1791, † 1S55), vars söner,
förste bataljonsläkaren Carl Absalon
F. (f. 1822, † 1855) och kaptenen fil.
dr Astlev F. (f. 1825, † 1S75), blevo
stamfäder för släktens tvenne grenar.
Till den äldre av dessa hörde Carl
Absalon F:s son, antropologen och
anatomen Carl F. (F. 1), far till
överläkaren vid Orupssanatoriet, Höör,
Carl Andreas F. (f. 1888). En son till
Astlev F. var socialpolitikern
Thorvald F. (F. 2).
1. Fürst, Carl Magnus,
antropolog och anatom, f. 14 dec. 1854 i
Karlskrona, † 12 april 1935 i Lund.
Föräldrar: förste bataljonsläkaren
Carl Absalon F. och Betty Wilhelmina
Hubendick. — F. blev student i
Karlskrona 1874, med. kand. i Stockholm
18S2, med. lic. i Lund 1885 och med.
dr därstädes 1887. Han förordnades
1885 till prosektor i anatomi, blev
18S8 e. o. prof. i anatomi ocli histologi,
s. å. prosektor och 1897 tf. prof. i
anatomi samt var 1904—19 prof. i detta
ämne, allt likaledes i Lund. Under flera
år hade han läkarpraktik där. — F.
ägnade sig länge åt strödda
undersökningar över skiftande anatomiska eller
histologiska ämnen: sädeskropparnas
struktur och utveckling (drsavhandl.),
nervsystemets och sinnesorganens —
särskilt näthinnans — histologi m. ni.
Men starka humanistiska och
historiska intressen, som fostrats bl. a. i
G. Retzius’ skola, drevo honom efter
hand, särskilt efter
prof.-utnämning-en 1904, över till medicinens historia
och antropologin. Retzius och F.
ut-gåvo 1902 gemensamt det stora
standardverket "Anthropologia suecica",
en statistisk bearb, av
kroppsmät-liingar på 45 6SS sv. värnpliktiga
21-åringar (av vilka F. personligen
undersökte 6 330); detta arbete gjorde med
ett slag vårt folk till ett av de
antro-pologiskt bäst kartlagda i världen.
Som antropolog vann F. sin största
berömmelse genom undersökningar av
förhistoriska och historiska skelett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
